Jag behöver en kaka…
Day: 22 December 2020
Categories
Hälsingland Live! | Powered by Dramatix
Jag är tacksam för alla som läser. Ja alla tre typerna. De som kommer till min blogg genom Google. Engångsläsare nästan allesammans. Sen dom som finns med år ut och år in. Som kommenterar ibland. Slänger iväg en like ibland. Hör av sig på annat sätt. Vänner är dom eller så blir dom det med åren. Sen den där tredje gruppen som läser de gamla grejerna. Gärna om och om igen. Ganska ofta måste jag själv läsa en gammal text när jag ser att den dyker upp igen efter att någon i den här gruppen läst. Sällan är jag nöjd med det jag läser såklart, efter att tid förflutit. Det är så med text och musik och skapande. Man måste utvecklas. Skulle skrivit annorlunda. Lagt mer tid. Den känslan tar över över innehåll efter en tid.
Det är lite på samma sätt med min musik. De flesta lyssnar såklart på Hälsingland. Själv hatar jag den låten. Det kan inte hjälpas. Gjorde det från start. Den är som ett barn som man aldrig lyckats älska. Man skäms lite över att det blev så. En hög lyssnar på Flyga som en Svala. Den betyder något också för mig. Andra på annat.
Gemensamt har ni alla som finns där ute det att ni är okända för mig. Ja utom några få då. En handfull namn som jag har kontakt med också i annat. Men 99.9% av “min publik” är okänd. Lika okända som folket i en tunnelbanevagn under ett besök kort i Stockholm.
Men om ni fanns här nu så skulle jag ta er alla i hand och tacka var och en av er personligen. Ja en kram kunde ni få också. En innerlig. Allt Coronasäkrat såklart. Det är ni som gör att jag existerar i alla fall lite i världen. Ja faktiskt. Utan er hade jag känt mig helt bortkopplad från det där världsliga. Nu finns en liten tråd som leder in i den där uppvärmda världen också för en sådan som mig. För tillgången den tråden känner jag stor tacksamhet. Den är en livräddar. En fin gåva från er.
Så tack vänner.