Hälsingetoppen. Here it is. Nothing special about it at all. Enjoy!
Ät musik! Sov musik! Lev musik! Stöd de lokala artisterna.
Spellistan finns som vanligt här. Spelas lämpligen upp scramled/slumpvis för att få den bästa upplevelsen.
Nya hjältar
ALLA är hjältar!
Har blivit hantverkare på heltid. Noterar att hantverkare inte har tid att blogga. Lättare för programmerare. Fast borde väl gå på ett ut egentligen. Hur som helst är julen nära och chefen har bestämt att till jul så skall köket vara klart. Trevligare så kan ju också jag tycka. Ja och med programmerartidsuppskattningar så upptäcker man att man får ligga i om man skall hinna klart. Därav heltid som hantverkare.
Nåja “hantverkare“. Man skall inte ta i för mycket. Inte ens wannabe gäller väl egentligen.
Så besök på Nobelmiddagen blir det inte idag heller. Kamrat Isse (med fru) skall väl gå kan jag tänka mig. Han är mindre katt bland hermelinerna bärande på sin professorstitel än vad jag skulle vara, hur som helst så är allt alltså i sin ordning.
Märker att hjärnan behöver utmaningar. Sover dåligt. Synapser som inte är tillräckligt uttröttade som de brukar bli vanliga dagar på kontoret tror jag. Musklerna lider desto mer. Svarar med sendrag i parti och minut när man försöker vila sig en stund i en soffa eller annorstädes. Självtorterande. “Sluta nu gubbe” skrik.
Har ni tänkt på det återkommande som alla Nobelpristagare upprepar. Ingen tror på dem i de inledande faserna av deras forskning (de första fyrtio åren). Men att de ändå har en känsla i magen som säger att de är på rätt väg. När resten av mänskligheten följer “kaninen” så måste några avvika och gå sina egna vägar. I slutänden är vinnarna andra än de som alla trodde var vinnare. Alla borde lära sig något av det där och tillämpa det på sina egna liv.
“Studion” står uppvärmd och redo. Hittar ingen tid för dylika sysslor heller. Men någonstans är det någons slags musikalisk trumvirvel i huvudet som sakta växer sig i styrka. Om de är meningen så kan det hinnas med endera dagen. Inget av det där är viktigt egentligen. Men skoj när man ger det tid såklart.
Drog ut en tand i fredags. Ja, tandläkaren gjorde det. Smidigt. Fler skall följa. Skall äntligen få ordning i min fattigmansmun. Tiotandvård… Tänka sig att ett SD förslag skulle komma till undsättning där. Vänstern verkar helt ha tappat alla initiativ som lättar upp tillvaron för folk med mindre tillgångar, fattar inte varför, ibland är de mer borgerliga än borgarna själva. Nåja, ännu är jag inte beredd att ge SD en röst. Fast just det här förslaget var bra, det måste man ju erkänna. Tror det är fler som tycker det. Som kanske till och med har en röst att ge när valurnorna kallar.
Nåja, se där, jag fick till ett blogginlägg. Kanske blir fler föröver. Eller inte. Sådant vet man ingenting om. Nu har jag ett köksavlopp att se till…
Att låta AI producera en oändlig mängd skräpkod som människor sedan måste felsöka och underhålla gör inte att någons verksamhet går framåt, skriver Matt Asay i en krönika.
Source: Mjukvaruutveckling har ett ”996”-problem | Computer Sweden
Hälsingetoppen. Igen… Tjatigt. Dessutom är det som det är med listor. De mest ointressanta ligger överst. Alltid så när folket bestämmer. Men lär man sig det och sänker blicken en aning (plats femtio eller så), ser förbi kattguldet, så hittar man de riktiga guldkornen. En sanning som faktiskt alltid gäller. Det är sällan de som ljuset lyser starkast på som är intressantast nämligen. Njut av musiken.
Ät musik! Sov musik! Lev musik! Stöd de lokala artisterna.
Spellistan finns som vanligt här. Spelas lämpligen upp scramled/slumpvis för att få den bästa upplevelsen.
Nya hjältar
ALLA är hjältar!
Har slutat med programmering och hårdvara. Målar, mäter och sågar istället. Japp, hela veckan. Enda sättet liksom. Lite blir lätt mer. Det skall vara klart till jul.
Mör i kroppen. Är inte van att röra på mig på det här viset. Men det är troligtvis bra. Fast jag är lite tveksam där. Muskelsadism. Bättre att låta de stackarna vila och goa in sig i lite mjukt lulllull.
Fast lite trevligt är det ändå. Känns ibland som man åstadkommer något. Som flytspackla för spis igår. Sexti spänn för en säck flytspackel, två timmars jobb, sen är det gjort. Resultat ingen spis som vickar omkring eller står snett längre. Varför gjorde man inte det där för fem år sedan när det var så lätt fixat.
Fast man är ju lite klumpig. Mäter list. Kapar. Men en meter för kort. Det är sådant amatörer sysslar med. Håller en hel trävarubransch under armarna. Nu kan man såklart skarva. Men köper en ny på fredag. Här sparas inga medel. Nåja…
Idag skall det målas. Igen. Hinner jag så skall jag förbereda lite väggar för helgens tapetsering. Ikväll skall det kapas bänkskivor igen. Spissidan den här gången. Sen tror jag att saker och tig börjar närma sig något slags “färdigt“. Närma sig är ordet alltså. Det är en bit kvar.
Tillvaron utan ett fungerande kök är dock fruktansvärd. Dessutom står det skivor, målarburkar, verktyg och andra och grejer på varenda yta som finns tillgänglig i hela lägenheten. Skall man gå från a till b får man koncentrera sig och stuttar i något gör man hur man än försöker att undvika det. Blåmärken och skrapsår uppstår över hela kroppen.
Men nåja. Liv. Och liv är sällan så dumt.