Klockan är 23:57. Jag är beredd att ge upp för dagen. Eller för dagarna. Det är helg härifrån. Mitt problem har levt någon dag nu. Svårt. På gränsen av min förmåga. Asynkrona callbacks från en annan tråd i c++ in i node.js. Men vill göra ett försök till.
Ett enda…
Ja och som så många gånger förr. Där sitter det. Kan göra helg med den känslan. Tack till envisheten eller till han/hon/det/gud. Eller kanske båda. Det finns såklart ingen bättre kudde än den här känslan.
Sent om sidor och i några dar. Vasaloppsfolket är nöjda.
Bestämmer mig att nu jävlar… Ja, jag har tänkt på det länge. Få till ett native code (c++) mellan node.js och den kod jag har. Så läser man de där specarna och det är hundratals sidor. Mängder av information att ta in. Ja och man orkar inte. Läser lite. Tar upp det några gånger till. Samma sak igen. Det är så mycket nytt. Man blir så överöst av ny information att man ger upp. Har inte tid. Det finns annat att göra också.
Men så en dag händer det något. Man kör igång som vanligt. Men skillnaden den här gången är att nu faller bitarna på plats. Man fattar. får till det. Känslan är såklart helt underbar. Man är mogen.
I början av min ickekarriär så kunde jag bli stressad av det där. Men numera är det sällan så. Skall jag börja med något som är helt nytt läser jag så mycket jag bara orkar. Packar in det jag hittar i huvudet. Ja och fattar såklart inte mycket. Sambanden är oklara. Då brukar jag skita i det där. Kör något annat. Låter bakgrundsprocesserna där inne i huvudet själv hitta sambanden. Och tänk, ja det är helt magiskt är det, en dag, när man återvänder till den där uppgiften, så har hjärnan sorterat och kopplat ihop information, och plötsligt så fattar man och kan köra sitt projekt.
Man skall alltså slappna av mer. Anstränga sig mindre. Det jobbas på också då, i alla fall om man har frågor som hjärnan tycker är värda att jobba med. Hjärnor älskar ordning och reda. Lite Tyska på det viset.
Hur många löv är det egentligen på vår Sörmlandslön? Det sådant man undrar. Men också sådant man har tid med efter pension Liksom.
Ett liv utan kaffe är ju såklart svårt att tänka sig. Likaså ett liv utan kodande. Eller utan musik. Eller utan att man fick en kram då och då. Eller fick ge en kram.
Pengar (och till och med semlor) är nog ändå underordnade behov.
Liksom.
Bra här på kullen. Kodar alltså. Lyssnar på musik. Dricker kaffe. Tre av fyra. Skapligt ändå.
Försöker förstå mig på threadsafe callbacks för en ny node.js modul. Får kämpa med läsandet. Blir snabbt trött. Men har gett mig fan på att stå ut. Det har varit jävligare. Jag orkar. Här längst bak i +1400 personer väntande +90 dagars kön.
Jag inleder mitt “friska liv” med att fylla några rör med blod på hälsocentralen nu på morgonen. Blodtryck på det. Med “mina vårdkontakter” så har man resultatet samma eftermiddag. Antagligen ser man dem innan doktorn som beställt proverna själv ser resultaten. Njurar verkar fungera. Socker bra. Möjligen är kolesterolvärdena i underkant. Ja och blodtryck lägre än det brukar vara. Från min lekmannavinkel verkar jag frisk som en nätkärna alltså. Fast farbror doktorn får väl tycka till han med. Grannen faktiskt. Men jag tror inte att det kommer en annan syn på saken därifrån.
De dyker upp de där provtagningarna ibland. Jag äter blodtrycksmedicin. Förnyar man recepten så skall det kollas ibland. Nu slumpade det sig alltså så att det blev mer sjukvård direkt efter att jag blev en gammal man som får gå som en vanlig gubbe igen på gatorna. Man hoppas på ett slut här nu då. Undantaget ögonmottagning. Dom får gärna höra av sig. Japp imorgon om dom vill.
Annars kodar jag några rader. Högnivåprogrammering. Det är lekande enkelt. Flyter på. Ja, manualskrivande och tester tar såklart lika lång tid som vanligt. Men en befrielse är det ändå. Tycker nog jag börjar få kläm på node.js nu.
Annars händer inte mycket här på kullen i dessa dagar. Ett liv som går bara. Ja K och N’s liv tickar på dom också såklart. Och katterna. Ja och alla andra som bor här i huset har väl liv som går också. Ja utom gengångarna då såklart. Lärarna och de eviga kvarsittarna. Dom är döda sedan länge. Inget liv kvar i dom. Liksom.
Har en skaplig bok som väntar på mig där uppe. Tror jag skall trampa uppöver och titta lite i den. Vad vore livet utan böcker? Jag bara undrar.
Imorgon är det semeldag.
.
-spread the word- Surely you’ve heard of the sometimes major to giant sea waves in Nazare, Portugal? Our reporter Albert Russ planned his trip to the famous Nazare with the main goal to see the giant waves. He was carefully watching the forecast charts for the North Atlantic storm #Dennis, made a quick decision, got […]
Reshma Saujani of Girls Who Code explains why she always talks about legendary NASA mathematician Katherine Johnson to young girls: Johnson gave us a new perspective on our planet, a view of earth from space. And she gave us a new perspective on ourselves: on who we let in, who we allow to thrive, who we write into our history books.
Source: A legendary woman, a trailblazer, an American hero — Katherine Johnson (opinion) – CNN
Sveriges nationaldag… nåja och nej, det är väl Midsommar det… men nästan träffar ibland också en hare. Liksom.
Njut kamrater!