En helt ointecknad vecka. Den jag befinner mig i. OJ! Det var länge sedan nu. Under det här året har inte ointecknade veckor vuxit på träd. Alltså gäller det att försöka jobba och jobba och jobba den här veckan. Passa på liksom. Tyvärr känner jag mig lite krasslig. Men vad kan man egentligen förvänta sig. Helt perfekt blir det alltid. Ja och biter man ihop och tar en Alvedon märker man nog inte ens av det där krassliga.
Måste dock försöka ta mig ut och klippa gräs. Är snart ohanterligt annars. Just det är en typisk sådan där grej som det är bättre att göra än att gå omkring och bära på axlar som tyngs längre och längre ner av måste-göra-bördan. Vädermässigt uppehåll är utlovat idag och runt lunch hoppas man att det har torkat upp tillräckligt för att man skall kunna ta några varv med den brummande maskinen.
Nästa vecka är det ju midsommar. Fredag borta alltså. Ja och så får man väl åka iväg och handa jordgubbar någon annan dag. Intecknad vecka alltså. Fast “midsommar” ändå. Smaka på ordet. Visst smakar det som gräddtårta, potatissallad och grillade “någonting” ändå. Jodå!
Har fortfarande ett gäng demo’s att få till så jobbar vidare med det. Kommer på andra saker som skall göras också hela tiden. Insett såklart sedan lång tid tillbaks att jag har alldeles för mycket att göra. Men nu är det som det är. Det är bara jag som det alltid har varit. Då är det bara att ta hammaren och chiseln och knacka på. Det finns ingen annan väg att gå, jo att ge upp då, enkel utväg, men jag har aldrig varit riktigt den typen som gör det.
Nåja, måndag och en hel vecka ligger där framför en. Något skall man väl i alla fall hinna med. Överlever och orkar gör man bara om man lever i nuet. Koncentrerar sig bara på just den tugga man har i munnen. Alla andra tuggor som krävs för att elefanten skall bli uppäten dem får man tänka på var och en för sig när deras tid är inne. Sen får man inte glömma att svälja däremellan…