Det var neandertalmännen som hade sex med kvinnorna från vår egen art Homo sapiens, snarare än tvärtom, visar forskning.
Source: Neandertalsex – med eller utan samtycke?
Min erfarenhet är väl att kvinnor fortfarande föredrar neandertalare…
En VSCP snubbe i Polen släpper ett projekt. Jag applåderar såklart. Det är roligt när andra använde tid på det man själv funderat ut. De måste tydligen tänka att det är värt att lägga ner den där tiden. De flesta gör såklart inte det. Lägger inte tid på något som ligger utanför de självklara ramarna stämplade med stora företagsnamn. Men några i alla fall. Tillräckligt för mig.
Applåderar gör jag dels för att jag vet hur tråkigt det är att mötas av tystnad när man släpper ett nytt projekt. Det där att inte få en enda reaktion är riktigt dödande för kreativiteten. Som musiker kan man jämföra med en publik som pratar med varandra under ett uppträdande och applåderar mekaniskt när låten är slut. Kreativitetsdöd. Detta då trotts att i normalfallet får man bara höra om saker som INTE fungerar när man skickar ut något i världen. Men har man varit med ett tag så vet att man att uppskatta också sådant. Det är nämligen däri utvecklingen mot en bra produkt ligger. Får man ingen feedback, ja då finns det inget alls att bygga vidare på. De där negativa kommentarerna är egentligen som små presenter från användarna som man skall ta väl han om. Tystnaden… ja den kan man ju bara fylla med sina egna tankar. Ja och ni vet hur det är med dem. Man har ofta fel, saknar erfarenhet, vet för lite.
Jodå, jag har applåderat många VSCP projekt. De flesta uppstår och sen händer inget mer. Den absoluta majoriteten är projekt där någon löser samma problem som jag redan löst. Sådant är såklart synd. En patch, en kommentar på befintliga grejer gör att saker går snabbare fram. Nu blir det flera som sitter och uppfinner hjulet på nytt och på nytt och på nytt… Men folk måste såklart få göra det just de tycker är skoj. Håller de i mer än tre månader och utvecklar vidare så gläds då jag och kurrar som en katt.
Själv håller jag fortfarande på att implementera websockets protokollen vscp-ws1 och vscp-ws2 på den nya enheten. Tar lite tid eftersom jag samtidigt gör allmänna bibliotek för det hela. Problemet för mig i allt. Jag kan inte bara lösa problemet som ligger under luppen utan måste helst också skapa förutsättningar för andra att lösa sina problem baserad på den aktuella teknologin som används. Men det blir nog bra vad det lider. Helst säker på det.
När jag skjutsar ner K till jobbet nu på morgonen är det sol och en härlig början på en vårdag. När jag skall åka hemåt viskar bilen “vi drar” till mig, “Vi drar iväg långt, långt bort och upptäcker nya saker, träffar nya människor, ser världen som en fri människa i en fri fransk bil“. Fast jag åker hem såklart. Sätter mig på kontorsstolen. Fäller ner persiennerna. Kör igång. En annan dag kanske…
8-7 jojo… Ny match på torsdag. Jag sportintresserad?
Tjoff sa det idag på förmiddagen. På kontot. Pengar för den där bryggan ramlade in. Över sextusen spänn. Vafalls. Det hade man liksom inte räknat med. Tror hela jobbet kostade femton då när det begav sig. Ja och det är ju några år sedan det. En hel del jobb las ner av tandtekniker och tandläkare. Rätt OK värdeminskning alltså. Kan liksom inte klaga, mest gapar man stort av förvåning.
Frågan är såklart vad skall man göra med dom pengarna nu när elräkningen redan är betald?
Fast pengar har alltid hittat en väg ut. Jag är säker på att de här gör det också. Men det är ändå en viss skön känsla med pengar som man inte räknat med att få in. Man kan liksom tillåta sig lite friare tänk med sådan pengar. I alla fall innan men tänker efter och blir rationell. Tyvärr vandrar man allt för ofta i den riktningen till slut.
Tänk ändå, ärlighet, fin sak, tandläkarna kunde lätt ha tagit hand om den där bryggan själva. Skrot för mig. Jag var jäkligt glad att bli av med den eftersom den mest gjorde ont. Men så är man då ärliga. Stort i min värld. Borde nog köpa en tårta åt dem till nästa besök.
Sex grader varmt idag. Man skall skämmas bort. Atlas nere i källaren har slappnat av i flera dagar nu. Värmer nästan för mycket. Har fått sänka lite värmekurvor för att inte ångas bort. Lite sådant där måste det såklart vara första året. Hitta kurvan som stämmer bäst för det gamla huset.
Halt som fan ute. Går man ut på trappen hamnar man nere i byn på tre sekunder, detta utan att röra en fena. Sand brukar vara bra för att kontrollera (läs begränsa) farten i sådana lägen. Har alltid hämtat från något odd grustag i skogen tidigare. Bunkrat upp inför den här tiden. Men sen har kommunen erbjudit några hinkar gratis. Fast tydligen inte i år. I alla fall hittar jag ingen sand. Nu kan det vara så också att den informella delen i Los har kommit överens om att sand det får man hämta på ett annat ställe. Det händer rätt ofta att de där informella överenskommelserna träffas bland de infödda. Nästan alltid glömmer man att berätta för oss inflyttade. Jodå trotts att det är 40-år sedan vi flyttade hit sista april i år så är vi nyinflyttade fortfarande. Losbo blir man aldrig på riktigt om man kommer utifrån. Det löser sig. Man får väl ta kattsand i värsta fall.
Men nu har jag en sen kopp kaffe framför mig. Sen lunch idag eftersom det flöt på så in i helvete bra på förmiddagen så att den (förmiddagen) fick sträcka sig ut en bit på eftermiddagen. Försöker ändå att ha lite hållpunkter. Kretsar kring dem för det mesta. Dels för att kunna planera när man skall ge sig ner på djupa vatten utan att störas av trivialiteter, men också för att man skall ha ett skapligt vettigt liv som inte bara är arbete.
Så kaffe nu alltså.
Lista: Så utvecklades befolkningen mellan 2024 och 2025
Source: Ljusdal tappar invånare – barnafödandet på rekordlåg nivå – Ljusdals-Posten
Om det nu ser ut såhär i Sverige så borde det vara dumt att skicka ut dem som vill flytta hit… Sämre rustade än en nyfödd för ett liv i vårt stolta land borde varje invandrad individ nämligen inte vara.
Till och med tomtarna börjar tina upp så smått där borta vid garaget === vår