Fick en idé mycket sent igår efter att solen gått ner och jag pysslat med annat hela kvällen. Idén är säkert inte originellare än andras idéer men skrivbordet belamrar den i alla fall. Euforin som följer med är som en spruta hårda grejer rakt in i blodomloppet. Vem fan behöver knark liksom? Tur att jag saknar både pengar och kamrater som är på, för annars hade jag nog avfallit från den ljuvliga sandkonstens väg för länge sedan.
Fördelen med vardagen är att idag, när euforin fortfarande rusar runt i blodomloppet, så skall jag greppa dammsugaren och dammsuga vår lägenhet. Inget hindrar en från att tänka medans man gör det. I mitt fall en mycket bra sak. Troligen i allas liv faktiskt.
Överlever en idé en natts god sömn, dammsugning och kalkylen på vad det kostar att realisera den, ja då är den värd att gå vidare med.
Glad. Jag. Idag. Oxå!