Jo, erkänner, jag är besatt. Produktcykeln har mig i sitt grepp. Produktjunkie är man. Älskar den processen. Mer än allt annat faktiskt. Hur i helvete kunde det bli så? Varför är det så kul?
Först är det något som händer i den där gamla sönderfallande skallen. Det kliar och tänks och funderas. Jodå, det till och med förkastas saker i det här stadiet.
Sen brukar det bli ett eller flera papper. Ja ofta imaginära papper faktiskt nu för tiden. Också gamla gubbar sitter till slut. Men papper hjälper ändå processen i min generation. Alltid ger det en till skogsägare en till miljon tänker man.
Sen skall det väljas hårdvara. Ofta geopolitik inblandat i det här stadiet. I alla fall lika mycket som behov och egenskaper hos kretsarna. Alltså, går grejerna att få tag på när nästa IC-kris inträffar eller har man råd med dem när dollarn går upp. Vad kommer den färdiga produkten att kosta?
Sen så ritar man ett schema.
Sen ritar man en kretskortslayout som man lämnar iväg på tillverkning.
Tillbaks kommer en packe kort.
På dem löder man på komponenter. Älskar lödrök. Antagligen ännu dödligare än cigaretter men ändå. Testar sen så att saker fungerar hjälpligt och som man tänkt.
Sen skall grejer helst passa i den kapsling man har valt också. (Tänker man för länge blir grejerna dammiga…) Hur som helst här brukar man behöva iterera korttillverkningsprocessen några gånger.
Lådan ja
Knappar och lysdioder behöver håltagning. Ja kanske till och med egna kort. Det bör man testa. Besvärligare än man tror. Etikett behövs väl också? Vilken knapp skall man trycka på för vad? Varför blinkar eller lyser den där lampan?
Sen använder man en betydande del av livet man fått sig tilldelad till att få saker att fungera som man tänkte sig. Kodar alltså. Många timmar blir det. Oftast leende timmar.
Så en vacker dag så tar man motvilligt fram stämpeln med “KLAR” och stämplar den på sin nya produkt. Japp motvilligt. Ytterst motvilligt. Är man verkligen klar är den enda tanken man har i huvudet.
Sen skänker man bort det där man gjort till världen att göra vad den vill med. Börjar med nästa produkt. Till slut blir det ett liv också.
Sa jag att jag älskar det!
