Jag kan såklart inte säga att den här boken är dålig. Men lite tråkig är den ändå. Man kan liksom läsa den och låta bli med samma eftermäle lämnat av boken. Fast ändå inte svår att läsa till sista sidan. Det måste ju betyda något det med. Min fru gillar den. Så det är antagligen fel på mig…
Jodå. Läsvärt. Om eländigt liv i USA’s kolbälte. Men elände med solstrålar och värme uppblandat i den svarta mixen, knarket och de avsprängda topparna på bergen. Många sidor elände är det. Väldigt många. Men det är i de sprickor där ljuset och kärleken tar sig igenom som bokens verkliga värde ligger. Jodå, kan rekommendera. Just för sprickorna.
När publiceringen närmade sig insåg jag min missräkning. Listan rycker en sliten tröstnapp ur munnarna på en hårt prövad yrkesgrupp, skriver Bengt Ohlsson.
Ibland blir man helt enkelt bara överfallen när man tar en bok för läsning ur högen. Man är inte förberedd helt enkelt. Men sen tar det bara några sidor eller kapitel och sen sitter man fast. Man ÄR överfallen. Här är en bok som låser både armar och ben och huvud i fällan. En av de bästa böcker jag någonsin läst faktiskt. Jo, jag har läst några stycken. Så för att hamna där skall det vara JÄVLIGT BRA!
Här är språket helt underbart, historien helt underbar. Inget är förutsägbart. Bara eländigt OCH vackert i samma och om vartannat. ÄLSKAR den här boken. Att historien utspelar sig utanför Söderhamn i Hälsingland spelar väl ingen roll egentligen. Den hade varit bra oavsett var saker hade utspelat sig, men lite extra (chilli)krydda ger det lokala ändå till historien.
Sen författaren. Lina Nordqvist. Det finns tydligen ubermenchen. Apotekare. Fysilog. Riksdagsledamot. Ja föreslagen som ledare för Liberalerna. Ja och så författare då. Hur hinner människan? Jag bara fråga? Alla mina ursäkter för att INTE hinna med ter sig helt plötsligt som (de) fega undanflykter (de är).
Ja rekommendationen är såklart LÄS. Den här eller vilken som helst av hennes böcker. Fast absolut den här såklart. “Morfarns” värme, ja den kommer att följa mig tills jag dör.
ps Att kunna skriva såhär… ja… det går det inte ens att drömma om att någon endaste gång, under några minuter, sekunder, kunna göra. Fantastisk talang som är få förunnade och antagligen given av han, hon, det gud personligen till de som kan. ds
Både gillar och inte gillar detta. Samtidsbeskrivningen är jäkligt bra, huvudpersonerna också. Men historien är förbannat förutsägbar och trist. Men läser klart. Också det betyder väl något…