I svackan mellan standardbokinköp och julboksinköpen får man hålla till godo med en bok inköpt på Erikshjälpen för en femma. Ja, man kommer såklart inte därifrån utan att ha en bunt med sig. Gammalt är ju nytt om man inte läst redan såklart.
Håkan Nesser är en av mina favoritförfattare dessutom. Blir sällan besviken på hans verk även om det också händer ibland. Här har vi dessutom gamle sympatiske kommissarie Van Veeteren igen och igenkänningen är såklart stor.
Lite mord och blod på lagom avstånd från sig själv piggar ju dessutom upp en gammal gubbe som sitter där på sin kulle med ett liv utan att så mycket annat händer än att korven bränner fast i stekpannan och att en och annan bugg plockas bort från andra buggar som ännu inte hittats och blivit dödade och bortförda ur kod på det mest brutala sätt. Sökande efter dem liknar mycket detektivernas arbete. Men så mycket blod är det inte i vardagen här på kullen, allra helst då när man dessutom är vegetarian sedan många år tillbaks.
Jodå lite dated är boken. Så känns det. Men kommissarie Van Veeteren’s funderingar gillar jag. Inte så mycket prat från hans sida med gud i den här boken . Annars brukar det också vara mycket läsvärt. Jodå, för de där diskussionerna själv. Känner igen mig. Ja och det är lite löjligt eftersom jag inte tror på en personlig gud. Men man kan ju inte bara prata med katterna. Och “den ende guden” har aldrig svarat varken kommissarie Van Veeteren eller mig ännu. Gissar att om hen gjorde det skulle vi sluta prata med gudomen omedelbart båda två och återgå helt till den innre monolog man har med sig själv.
Hittar du boken för en femma, köp, och läs.
Andra böcker som jag läst finns här.
