Det Goda Folket av Hannah Kent
Det här är en dussinbok för mig. Men alldeles för mycket skrock och bygge efter standardmodell a’la valfisk för att trigga mina enkla sinnen. Jo jag fattar att många som gillar älvor och andra väsen tar den här boken till sig. Älskar den säkert. Men för mig… Nope. Men som nattlektyr några veckor fungerar den såklart.
Läs hennes En mörderska ibland oss istället. Den lämnar en aldrig.
Vi har alltid bott på slottet av Shirley Jackson
Det här är förbaskat skickligt skrivet. Krävs verkligen inte mycket för att en vanlig människa som jag skall bli imponerad och här sker det med råge. Men nobelpriskvaliteer i det här, japp, tycker jag då som inte har mandat att ge varken Nobelpris eller andra priser. Men jag ställer mig på knä och ger händer över huvudet ovationer till författaren av en annan tid som också delvis var min.
Shirley är såklart död sedan länge (1965). Priser är bortom henne. Men hennes texter överlever henne med ännu ett århundrade, det är jag säker på.
Shuggie Bain av Douglas Stuart
Hur JÄVLA eländigt kan det bli? Ja tydligen hur jävligt som helst. I den här boken gottar man sig i jävlighetens leverne. “Men herregud ge er iväg, ändra något, bryt mönstret av socialkontorets bojor i form av bidragskuponger” vill man skrika. Men man fortsätter såklart bara i elände, elände, elände i all evinnerlig tid. Man blir tött så trött på all uppgivenhet och all jävla missär som i mångt är självpåtagen som en offerskjorta.
Men…
Boken är bra skriven. Man läser. Vill veta hur det slutar. Och kanske slutar det…
ja för att veta hur så måste man ju såklart läsa den själv.
Värma händer av Katarina Widholm
Föregångaren “Räkna hjärtslag” älskade jag. Tidskilldringarna tillsammans med en bra berättelse fångade mig. Och även om jag inte direkt ogillar den här boken så blir jag ändå lite besviken. Det blir liksom lite American Sucess Story av det hela. Tappar det där man gillade i den första boken. Faller rätt platt.
Ja lite besviken blir sammanfattningen faktiskt.
Den här boken är så bra skriven så att det är äckligt. Ja och så är det då en deckare. Men faktum kvarstår. En bra bok. Ja och det är allt runt omkring, inte det traditionellt “deckriga” som gör den bra.
Kan bara rekommendera!
Läs!
Ålevangeliet : berättelsen om världens mest gåtfulla fisk av Patrik Svensson
För mig har ålen varit de där kistorna man såg som barn vid de olika strömmande vattendragen. Fällor att fånga ål i. Man titta i dom men någon ål såg man aldrig. Oklart om jag någonsin sett en levande ål när jag tänker efter. Men de fanns visst.
Men historierna och skrönorna är många om ålen och flera har man väl själv fört vidare. Och visst finns det något magisk med ålarna. Bara det där med att dom färdas tillbaks till Sargassohavet. Ja som man tror. Fast ingen någonsin har sett en gammelål där. Bara yngel. Glasålar. Magiska ting.
Mycket välskriven och underhållande bok som jag kan rekommendera. Tyvärr får den återigen människan att framstå som historiens största skadedjur utan att det finns en enda förmildrande omständighet kring den saken.
Men läs vetja!