Day: 14 December 2020

Styrning så nära källan som möjligt har jag alltid förespråkat. Fler kanske upptäckte fördelen med det idag. Andra kommer också att göra det. Fast senare eftersom de alltid fattar sist.

Fryser.

Alltså är det vinter.

Svårare än så är det inte och jag tror att jag kan leva med det där. Åtminstone hjälpligt. Tre minus är väl annars inte så farligt. Men konstigt nog är det just där omkring nollan som man fryser som mest. Antagligen har det med fuktighet att göra. Det blir liksom lika kallt som efter gatorna i Stockholm.

Tre ekorrar vid fågelbordet idag. Säkert tjugo domherrar. Jag exalterad. Men vem skall man berätta det för. I alla fall som tycker det är värt att få veta? Jo jo min värld är liten. Imorgon kommer sopbilen att ta det gröna kärlet också. Det sker var tredje månad här numera. En stor dag alltså. Vilket på inget sätt förminskar denna dag med tre ekorrar och tjugo domherrar. Nope. på intet sätt.

Men lever, ja det gör jag. Om än förkyld. Fast det är verkligen inte en nyhet. Min förkylning är av slaget aldrig övergående. Omtag och omtag och famntag. Går dock att leva med. Tror jag.

Men tycker du att min upplevelse med tre ekorrar, tjugo domherrar och sopbil som tar också det gröna kärlet imorgon är ointressant så notera då hur mycket det har skrivits om “SMSet” idag. Hur mycket energi har inte används för att kommentera, bespotta och analysera dessa rader. Nog fan väger tre ekorrar, tjugo domherrar och en sopbil som tar det gröna kärlet högre där alltid. Eller kanske är det bara jag som tycker det. Men då är det bra synd om världen. Ja och det är det ju förvisso.

Låtsasjobbar alltså på idag med. Måste stålsätta mig nu för att orka skriva om lite manualer. Detta gissel. Men fantastiskt att vi är där redan. Den här metamorfosen av VSCP demonen gick mycket snabbare att få till än vad jag någonsin trodde. Återstår att se om slutresultatet blev en fjäril eller något annat. Hur som helst kvarstår mycket låtsasjobb hur man än vänder och vrider på det. Tur för mig alltså.

Men låtsasarbetsdagar tar inte slut vid tider som andra arbetsdagar tar slut. Alltså har jag inte tid mer det här. Måste låtsasarbete lite till. För freden. För friheten. För de som tror på något eget och unikt. Eller bara för att. Troligen mest så. Ja, over and out. Liksom.

Oftast är förhoppningarna bättre än att veta.

Jag brygger kaffe. Men på morgonen är egentligen te min grej. Det handlar om fördröjd njutning det där. Håller man sig till lunch och dricker sitt kaffe då så är det sååååå mycket godare.

Men ibland så fungerar det inte. Man behöver kaffe redan här på morgonen. Man får offra den där supergoda lunchkaffekoppen, som man såklart ändå dricker, men som alltså inte är lika god som alla andra dagar.

Får möjlighet att titta i en bok om folk som farit över till Amerika härifrån Los. Vi har två systrar i släkten som åkte över under 1880-talet. Den ene har jag koll på. Hon hamnade i svenskbygderna. Hennes släkt, ja vår släkt, har varit över hit och hälsat på. Men den andra systern, hon försvinner på den där resan. Man undrar såklart vad som hände. Blev hon kvar någon annanstans? Göteborg? Liverpool? I Atlanten?

Ja så när jag kommer över några papper om folk som emigrerat brukar jag leta efter hennes namn. Men borde väl egentligen ta mig tid och söka djupare i arkiven där. Känner på mig att det finns en bra historia som kan berättas.

Hässjabergsfolket. Farfars marker. Farsan (och morsan) köpte en stuga så nära att man nästan ser husen där uppe. Utan att veta att hans egen far föddes och växte upp just där. Cirklar sluts på märkliga sätt. Med ålder så inser man att det är så.

Fast egentligen är jag mer intresserad av framtiden än av det förflutna. Man måste passa sig noga för att inte fastna i “förr”. Det är en gyttja som gärna håller en fast. Hårt och osläppligt. Men skall man se in i framtiden måste man bygga den där grunden som man bara kan bygga med det som varit före. Gör man inte det så kan man aldrig tyda vad man ser. Man förstår helt enkelt inte. Men återigen. Man får tänka på jämvikten. Det skall vara lagom doser av både “förr” och “framtid” precis som med allt annat alltså utom bullar, kakor och godis.

Min dag har redan börjat. Såklart har den det. Kaffet smakar inte så gott som man tror det skall smaka innan man tar första sippen av det här på morgonen. Men för sent att ändra på det nu såklart. Jag hugger i med mitt. Kryper in i Åkes värld. Där är jag nog lycklig.