Day: 8 December 2020

Man hinner det man hinner sa programmeraren när han inte han det han han för att han skulle hinna hem innan han blev en hon.

Liksom.

Vaknar kvart i sex med en hiphoplåt i huvudet. En egen allså. Orden ligger där. Det går inte släppa. Det är något med kungen, och ljusdal och skolor och allt vad det är. Funder om jag skall ta upp telefonen och spela in ännu en sådan där som man har många av där. “du du du da de du da da du…“. Men lilla K sover bredvid mig. Hon ruskar tillräckligt ofta på huvudet åt mig utan ett sådant uppvaknande, så jag låter bli. Någon slags överlevnadsinstinkt finns ändå kvar hos mig där på morgonen.

Nu har jag glömt den där slingan såklart.

Nåja. Värden klara sig väl ändå.

Efter det där är det ingen ide att försöka somna om. Men jag ligger ändå där en stund. Kom i säng sent. För sent. Det är väldigt mycket “sent” just för tillfället. Julstämningsskapare. Ju mer man stressar före jul desto mer julstämning blir det då där på helgen. Kan liksom inte bli annat om man sitter där framför brasan med en whisky i näven och inte orkar annat än att sitta där helt utmattad. Nåja, ingen whisky i år. Men nästa år. Då jävlar. Då skall det kostas på.

Men man skall överleva hela vägen dit. 328 dagar. Inte säkert i dessa tider och i denna ålder. Men en dag i taget.Det är det enda som gäller.

Flyttar kod som legat i en server till drivare idag. Vill rädda nedlagt arbete på det sättet. Men som vanligt när man gör stora ändringar blir det hundratals kompilator fel och varningar. Man får plocka fram det där med metoden “en tugga i taget”. Om man nu vill kunna äta upp hela elefanten alltså . Fast egentligen fungerar inte det där såklart för en övertyga vegetarian som mig. Man skulle kanske byta ut “elefant” mot ett “morotsfält”. Eller ett annat fält. Rovor eller potatis kanske. Eller äta bilar finns det väl dom som gör också. Åtminstone gjorde. Någon slags show. Man gillar ju elefanter. Vill inte äta upp dem ens i ett bildspråk.

Hur som helst krävs det självförtroende när alla de där felen rullar fram som röda ilskna sår framför en där på skärmen. Man får börja med det första…

Efter någon timme så

och då kan man ju för en liten liten liten stund inbilla sig att man är en stjärnprogrammerare. Men det är nu låtsasjobbet börjar. Man skall debugga alltsammans också. Få det hela att fungera. Dagar oftast. Sen installationsprogram. Manual. Osv.

Man undrar ibland om man inte istället skulle ägna sig åt hiphop.