Categories
Betraktelser & Berättelse

Lugn bara lugn

ocean water wave photo
Photo by Emiliano Arano on Pexels.com

Solen, nä den ser man inget av vid den här tiden. Månen däremot. Lite halv sådär. Hänger till synes stilla precis här över kullen, men swichar väl iväg genom universum den med som allt annat som befinner sig i fritt fall kan man tänka. Man blir trött bara av att tänka på de där hastigheterna. “Att allt måste gå så fort” tänker gubben i sitt hus här på kullen. Suckar sen sådär gubbtrött som bara gubbar kan.

Googlar man, och det gör man ju när frågetecken uppenbarar sig, så ser man att vi rör oss kring solen med 107200 kilometer i timmen. Det är till och med snabbare än vår Renaults toppfart. Sen rör sig solsystemet runt galaxen i 800000 kilometer i timmen. Ja och vår kära galax brassar på i 470000 kilometer i timmen i förhållande till Andromedagalaxen. Hopen, vår galaxhop, gasar på ännu mer. Sådär fortsätter det. Ändå sitter man här och tycker att man sitter still. Att det nästan är på gränsen till tråkigt. När man egentligen borde hålla i sig utav bara fan.

Det blir inte mycket gjort här. Nåja, får iväg en release idag. Men förmiddag på grön IKEA soffa. I princip hela dagen på lördagen tillbringas också just där. Det vilas. Läses några sidor. Ses en och annan meter film. Mycket mer än så blir det inte. Bra nog tänker man. Inga dåliga samveten här inte. Man vilar när det behövs och när det går.

Så-det-så.

Första advent om en vecka. Man behöver alltså inhandla en Blossa årsglögg. En eftergift åt traditionerna. Helt klart så. Man behöver några ledstänger att hålla sig fast vid för att inte ramla kull.

Gillar den här hastigheten som året färdas fram i. Såklart gör jag det. Dagar går. Jag vill att dom gör det. Ett tag till. Sen kan tiden få bromsa. Eftersom dagarna som går också räknar ner varje människas liv. I min ålder får man vara rädd om de återstående dagarna. Men alltså kör på nu. Nytt år vill jag se. Vasaloppstart. Sen så.

Men man skall vara försiktig med sina önskningar. Har man otur så uppfylls dom som bekant.

Jag råkar ha en alldeles förträfflig tidpunkt nu då det är mycket lämpligt att avsluta den här låtsasarbetseftermiddagen och låtsasarbetskvällen. Så därför gör jag det. Nöjd med en helg i slöhetens tecken. Ja det är jag. Karantän på köpet liksom. Bara Hulk (fylla pellets) och bok och drömmar återstår. Inte dåligt alls.

Liksom.

Categories
Betraktelser & Berättelse

Releaselåtsasjobb