Sitter här på kvällen och grejer med min “garagekontroller”, ja “garage control” vill man ju skriva, Uttala med Amerikansk accent såklart, det låter häftigare, utan att för den skull vara det. Hur fånigt lät det inte när Svensk adel härmade Fransk adel på 1700 talet. Samma nu med att slänga in engelska ord lite här och var. Det blir fånigt. Men i min bransch, där det mesta är väldigt seriöst, där grasserar den där sjukan värre än vilket Corona virus som helst. Ja, klart att man är drabbad. Har inget försvar där alls. Är konstaterat en av de fåniga.
Tanken är att jag skall montera upp lite grejer imorgon. Det skall nämligen bli skapligt varmt. Kanske sista chansen. Väderstation över CAN4VSCP (CAN + kräm och VSCP protokoll i en kabel) till en Raspberry Pi vidare in till resten av systemet.
Varför håller man nu på med detta? Ja två anledningar. Man får grejerna testade. Ser vad man skall ändra, byta, fixa. Sen kan man skriva howto’s om det. Lite klumpigt blir det såklart. Skulle kunna löst med mindre grejer. Snyggare. Men det finns en charm i att bara använda standardmoduler och standardmjukvara. Särskilt när det sen fungerar.
Finns njutnig hur som helst i detta.
Tid försvinner utan att den till synes går alls. Som nu då när klockan snart är midnatt och jag skulle velat hinna med några grejer till. Men lokalerna behövs. De eviga kvarsittarna och deras lärare skall ha sin tid.
Ny dag imorgon alltså. Fredag. En bra dag. Trotts att veckan är slut. Men grön IKEA soffa ger mig vila mot kvällen den dan. Inte dåligt det heller. Som gammal gubbe har jag anammat tanken om att vila mer än tidigare i livet. Så lördagar blir oftast lediga också numera. En dag att göra något med händerna. Koppla av i huvudet. Ja halva söndagarna brukar kunna gå i den där vilans tecken också. Men sen på söndagskvällen, ja då börjar låtsasarbetsveckan. “Hej på dig låtsaskontoret” får man säga då igen. Glädje. Sen köra. Fram till en ny fredag. Varv.
Men nu skall jag mata Hulken med några säckar pellets. Sen så.
