Påsk

Påsken har passerat och därmed kan väl ingen tveka på vårens – och i de södra delarna av landet, sommarens – ankomst. Det är majbrasa och alla de där småhelgerna föröver och sen semester i någon form för de flesta inte långt efter det.

Här har vi sovit för öppet fönster i helgen. Att det sker i april är såklart ett rekord. Skönt för en vänsterhandsknappare som jag som som är tvungen att sova i varm t-shirt och kliande stickande och värmande axellås.

Det har varit en synnerligen skön påsk här på kullen. Både smörgåstårta och Sachertårta har stått här på borden. Sachertårtan är något som kom med påskpaketet från K’s föräldrar varje år när de levde. Nu fortsätter vi traditionen själva. Trossar bakåt mot det kända för att gå tryggt in i framtiden. Smörgåstårtan har kommit senare. Vi har satsat mer på det än på traditionellt påskbord i några år nu. Ja påskmusten skall ju inte förglömmas heller såklart. Men godis då? Jodå, det har tuggats på allt möjligt, godare i år än någonsin tidigare tror jag. Suget har funnits där. Men stillat nu tror jag.

Sen har det planerats gurkor, krasse, tomater och allt möjligt annat. Härligheter. Däremellan har vi vandrat runt där ute. Snön har precis gett oss tillgång till större delen av trädgården. Det skall snart grävas och hållas på. Undertecknad hjälper till så gott det går men tittar på för det mesta som en annan latoxe.

Näsan rinner, ögonen med. Tungandat. Jag tror det är Al jag är känslig för. Möjligen Sälg. Överlevnadsbart eftersom glädjen över vårens ankomst överskuggar de där “krämporna”. Det är liksom min tid härifrån. Mitt sinne lyfter med fågelsången och ljuset.

Hulken mumsar i sig de sista pelletssäckarna just nu. Efter den här veckan får det där monstret i källaren vila. Vi stödvärmer med el och brasor vid behov härifrån. I år är det K och N som pustar ut när den där säsongen är över. Inget fyllande. Inget pelletssäcksinbärande. Ingen oro för att grejer skall gå sönder. Vila. Härliga tider. Ljuvliga tider.

Själv gör jag mycket lite, även om jag försöker så gott det går för att inte bli fullkomligt galen. Tillbaks till sjukvården nästa vecka sen får vi se om det kan hända saker efter det. Ordentligt trött på att gå såhär nu. Lovar.

Idag måndag då fast det är tisdag. Det är bra det också. Man får vänsaterhandsknappapå efter förmåga. Snyta sig däremellan. Le för att det är gott att leva.