En vis man lärde mig att man måste förändra vardagsrutinerna när man blir äldre för att inte somna in helt. Alltså gör men det. Vänder på det som går att vända på. Sätter inte på kaffet först av allt bara för att man alltid gjort det. Skiter i alla råd om rutiner, trygghetsnarkomani, och lufsar på i en värld som ständigt förändras.
Fast klokare blir man såklart inte. Inte på något sätt. Världen tillhör de unga, det är liksom bara att inse det. Men för den skull behöver man ju inte falla ihop som en svamp i minusgrader. Det finns plats för alla sorter och finns det inte det så får man se till att ta sig plats.
Fast floskler alltsammans såklart. Man lever och man gör så gott man kan. Gäller nog de flesta skulle jag tro. Det där med att gå i någon annans skor innan man gnäller är ett gott råd.
Idag då kurser alltså, ungefär samma som de senaste dagarna alltså. Jag älskar verkligen att lära mig nya saker. Hade jag varit friherre hade jag nog aldrig lämnat Uppsala. Läst på bara, enbart för glädjen i att hela tiden inse att man vet så lite. Att nästan allt finns kvar att lära. Jag har aldrig varit en som längtat efter titlar och troféer dock. Det är nog synd. Annars hade vi kanske suttit där tillsamman kamrat B och jag i Vetenskapsakademins anrika lokaler och veckovis supit oss fulla på whisky av bästa sort. Nu sitter han där med de andra gubbarna och lika roligt kan det ju aldrig vara. Nåja, får han något pris då och då så kan han nog klara sig utan mig. Det är i alla fall lika solklart att han passar både där och i sin roll som professor som att jag inte skulle gjort det. Hade säkert ropat “revolution” så fort jag kom in genom de där maktens dörrar. Å andra sidan skulle kamrat B gjort et den gång i tiden han också.
Mina kurser numera utspelar sig på YouTube och är av det enklare slaget, en anpassning till en hjärnas förfall kan man tänka. Men en skatt finns det verkligen där. Det behövs liksom varken lärare eller böcker längre har jag insett de senaste dagarna. Här finns allt, det är gratis och mycket levereras av utmärkta pedagoger från olika hörn av världen. Sen får man visa ödmjukhet. Inse att ibland har en trettonårig Indier kunskap att lära ut. Alltså inte snörpa på munnen och höja hakan upp mot himlen innan man lyssnat klart. Det är kunskap man är ute efter. Den finns där om man tar emot.
Troligtvis är det säsongens sista stearinljus som brinner ut här på bordet just nu ikväll. Ljuset och hoppet finns där ute nu och ersätter gott och väl ljusstakens rogivande ljus. Flugorna surrar längtandes ut i varje fönster här i huset och jag ser det som en hederssak att släppa ut så många som det går. Jag är helt säker på att man kan säga en hel del om den som släpper ut en fluga genom ett fönster. Vill han/hon bli av med ett störande flygfä eller handlar det om att befria flugan?
Mick Jagger skall få nya hjärtklaffar. Tänka sig. Nöff liksom. Vi som alltid levt med den storkäftade hoppas såklart att allt går bra. Att showen bara fortsätter. Som den måste. Varje artist borde väl få falla ihop på en scen egentligen. Sluta under ett intro eller i ett avslutshopp.
Tycker jag.
Liksom.
