Vänsterfoten

Man går omkring här och gnäller och suckar eftersom allt skall göras med en hand. Det går så sakta. Det är så jobbigt. Man får ont i vänster pekfinger. Men som från ingenstans dyker han såklart upp. Den rullstolsbundne mannen som skrivit sin bok med vänsterfoten. Det kan liksom inte bli klarare upplyst det man själv håller på med. Det är patetiskt. Gnäll rätt och slätt. Man har egentligen ingen hållbar ursäkt för att inte jobba på. Nope, ingen alls. Vill man eller vill man inte? Det är alltid det det handlar om.

Liksom

Nu kan jag tycka att det kan vara ok att inte vilja. I alla fall om någon annan väljer den vägen. När det kommer till mig själv är jag dock sträng på den där punkten… nåja,…. träning tänker jag… gå ner i vikt… ja kanske inte så sträng när allt kommer omkring. Men åtminstone låtsasjobbar jag också när jag egentligen vill sitta i soffan. Räknas det?

Kanske.

Man hoppas. Får det. Så här sitter jag. Låtsasjobbar. Sjukskriven. Måste gilla läget. Troligen. Gör nog det.

Liksom.

Fast fort går det inte. Inte alls fort. Hjärnan rusar dock på som förut. Inget annat i mig hinner med just nu bara. Inte alls faktiskt. Nåja. Det är OK. Det har varit lite på det viset förut också.

Nämligen.

Tänker på semlor. Har ätit fyra hittills? Tydligen är det är slut på säsongen nästa vecka. Fyra… Ett rekord är det ju. Ett bottenrekord. Definitivt. Borde väl varit fyrtio. Men dåligt? Nej säkert inte. Semelbudgeten är bara helt enkelt lägre i år. Är den ens av en vikt att den är värd att notera, avvikelsen. Troligen inte.

Liksom.

Överlever man så finns bättre tider om hörnet. Snart så har halva tiden gått. Det är bra. Mycket bra. Konstigt att en tanke på semlor leder in på tankar om de där dagarna. Nope, inte ens dom dagarna kan i egentlig mening användas för att skylla ifrån sig på. De är. En seger ända från handling till konsekvens. I alla fall om man tror mer på att leva ett liv istället för att se på när andra gör det.

Vi borde nog ha packat väskan och dragit iväg en vecka till New York, K och jag. Om hon inte hade sitt bibliotek. Och skola. Om det fanns pengar på kontot. Om… Verkligheten. Allt är inte undanflykter. Visst går allt att genomföra, men man betalar med konsekvenser. Sådana har förbannat hög ränta. Hänger med ett tag efter handling. Jag om någon borde veta. Som gjort en del val med ögonen öppna.

Faktiskt.

Med det får det räcka. Kaffe skall drickas. Enhandslåtsasarbete utföras. Tänk att få fatta en lödkolv och löda lite… I höst kanske. Inget vänsterhandsjobb. Svårt nog som högerhandssyssla. En suck på det kunde varA PÅ SIN PLATS… (jävla caps-lock) … men den kommer inte. Tar bara energi ändå…

Liksom