Lillkatten har somnat i en låda med stegmotorer. Hon har två andra lådor, preparerade för kattsovande här på kontoret, men stegmotorlådan är ändå kvällens val. Lite knöligt kan man tycka. Men som katt kanske den fungerar som yogamatta a’la motor. Störtskönt för katter.
Imorgon är det Peculiar People day. För sådan som mig mer födelsedag än själva födelsedagen. Men en dag värd att fira. Det är olikheterna som förenar oss alla. Likformigheten är döden.
Snorar fortfarande och näsan beter sig som en läckande huvudvattenledning. Mycket irriterande. Ännu mer irriterande är det att orken inte finns där. Det är tur att man inte är längdåkningsstjärna tycker man såklart. Då hade man fått skida på ändå. Helst uppför en slalombacke tills man tuppade av. Nu tar man det lite halvlugnt. Försöker se upptagen och viktig ut. Åtminstone det försöket skall tillgodoräknas mig.
Nåja.
Lite har det ändå blivit gjort.
Levande människor har jag inte träffat på… jag vet inte hur länge nu. Men lika bra det antagligen. Jag har aldrig varit en sådan där människa som folk fattar tycke för. Antingen tycker man direkt illa om mig eller också finns jag inte. Det sista alternativet är under de bra dagarna. Men man lär sig leva med sådant också. Fast det tar ett liv.
Gitarren står kvar i studion. Tittar på den idag. Greppar nästan tag i stället. Men suckar och lämnar kvar den där den är. Lusten. Var är lusten nu igen? HALLÅ!
Andra företagare jag känner börjar plocka ut frukterna av ett livs slit. En mille där. Tre där. Skall väl betala sina elräkningar kanske. Jag hoppas de är lyckliga. Jobbat för slantarna hard e i alla fall fått göra. Värda varje krona.
Själv köper jag “penninglotter“. Fast de heter visst inte det längre säger K. Hittills har jag kammat hem några hundra räknat from julaftonsmorgonen. Men byter mot nya lotter så staten kammar nog hem allt till slut. Mitt bidrag till statskassan. Ja det och lite moms.
Carolina Gynning köper hus i Järvsö toppar “tidningen” med idag. Börjar bli kändistätt i den där delen av kommun nu. Hälsingland har liksom blivit hot. En ickenyhet kan man tycka. Men alla sm lär sig älska Hälsingland som ett nordligare Österlen hurrar jag på. Dessutom målar hon rätt bra grejer Big Brother tjejen. Välkommen hälsar vi från kullen. Ulf Lundell är tydligen näst på tur viskas det. Ja jävlar! Som om det inte räckte med Hooters frontman och Mr. Bruce i backen.
Här i Los har vi inga kändisar längre tror jag. Inte sedan Sone Banger försvann till sällare jaktmarker. Men vi är kända för att klaga mesta av alla kommundelar. Ja rent av skulle “vi” vilja bli en egen kommundel eftersom “vi” kan allt bäst själv och har sparat massor av pengar då innan kommunsammanslagningen som satte oss på bar backe. “OjOjOj VA DÅLIGT DET ÄR” är liksom är mantrat. Fast det i realiteten är rätt bra alltså. I alla fall så bra som det är. Ju. Liksom.
Nu får jag väl däcken sönderskurna på bilen igen.
Suck!
Men står mitt kast. Lagd åsikt ligger.
Mer snö imorgon. Så det gäller att pigga på sig. Men här att backar saknar snö. Jag vet att det är dumt att tänks så. Men kanske ligger backarna på fel ställe. Eller nått. Jo. Eller nehej… Eller jaha var det så!?
Men kanske man man i framtiden åka slalom mellan alla vindkraftverk som skall rädda bygden med bygdepengsmutor. Kalhyggen och vindkraft åt folket. Sälj ut allt. Helst billigt. Vi har sett det allt det där förr. Det roffas årt sig sen får folket flytta efter pengarna om de vill ha några.
Jo jag klagar lika bra som vilken Losbo som helst jag med. Eller hur?
Men nu kännner jag ett lätt uns av energi äntra ena stortån. Nu skall jag försöka timea den energins rörelse upp mot huvudet med att ?oda ett par förträffliga rader C-kod i rätt ögonblick. Jag tror dom raderna kan bli helt episka. om inte får man väl gå och lägga sig.
Eller hur?