Man renoverar. Nu rum två av… fyra… tror jag att det är… men den siffran kan bli fem och sex också. Det beror på hur man ser det. Nåja, vi grejar på. Bit för bit. Det blir inte så mycket vila i vanlig bemärkelse på helgerna. Men får man sova på saken så skall det väl bli måndag imorgon ändå. Veckans bästa dag ni vet. Fast jag måste byta däck också. Det solkar ner glädjebägaren lite. Men är sådant man inte får tänka för mycket på utan bara göra när det är dags.
Två 81 åringar är föredömen i åldrandets ädla konst. Både kör på som om inget annat har hänt än att åren gått. En petitess det där att tid alltid går. Man MÅSTE lära sig av båda två. Det finns eller kan finnas liv kvar, man är inte död innan man är död, tycker man det är roligt och man vill och orkar så varför inte köra, köra, köra, leva. Tar till mig alltså. Det är full fart hela vägen in i kaklet som gäller så länge man inte mäter hinder som förändrar detta faktum.
Ännu inte kört igång Hulken trotts ganska låga temperaturer i helgen. Några elelement håller kylan stången rätt bra eftersom vi begränsat antal rum vi är i. Fast på det hela taget är det såklart lite kattpiss över den här bergvärmeleveransen. Antagligen skall man skrika mer än vad vi gör, skrika högre, det är väl så det brukar fungera. Jag hatar det. Den starkes rätt liksom. De fegas väg.
Nåja,
ny vecka för över alltså. Ser fram emot den. Skall göra några kortare inhopp på renoveringsscenen under veckan också, men inte längre än att jag skall kunna hålla i utvecklarkoncentrationen. Förra måndagen gick ju rakt ner i diket efter att vi fick stopp i avloppet på söndagen. Man hoppas på bättre lycka denna måndag.
Japp, det gör man.