Categories
Betraktelser & Berättelse

Japp, helt klart så

Vacker. Nej jag har nog aldrig känt mig vacker. Realisten i mig är för stark (åtminstone i det fallet). Kanske är det just därför jag har lagt in en stående önskan hos han/hon/det/gud om att få bli fjäril i mitt nästa liv. Om det finns sådana. Om man får fler chanser. Chans att bättra sig. Ja och möjlighet att önska. Ja och någon att önska hos.

När jag vattnar kryddlandet. En Silverstreckad pärlemorfjäril (enligt Google bildsök) landar där bland kryddorna . Min storebror J. skriker säkert rakt ut över den klassificeringen. Kan sådant där. Om det nu är en annan sort. Teckningen stämmer inte riktig så det finns nämligen tecken på att Google har fel.

Fast vacker får räcka för mig. Det verkar den dessutom tycka själv för den visar verkligen upp sig där i sommarkvällen. Ja och jag uppskattar såklart det hela. Är än mer säker på att det ÄR just fjäril jag skall bli i mitt nästa liv. Ännu mer när den dansar iväg till en annan växt. Dansare, ja, fascination där med. Jag skall dansa för allt vad vingarna duger till som fjäril i mitt fjärilsliv. Ja som larv också. Larvdans. Ja, hela metamorfosen skall gå som en dans. Säg ordet högt för dig själv. Bara det ordet räcker ju för att man skall önska att man aldrig blev född till människa. Vi mognar på sin höjd. De flesta inte ens det. Inga metamorfoser där inte.

Hur som helst lyfter jag av det där mötet. Som alltid när man möter det vackra. Det intelligenta. Det kluriga.

Förresten. Trollslända. Ingen dålig varelse det heller. Kan definitivt ha det som andraalternativ. Trollsländor som flyger omkring här bland oss människor och minns när de flög omkring på samma sätt och det var dinosaurier som gick omkring här på jorden. Det minnet vill man såklart uppleva. Ett tvåhundratusenårigt människosläkte har inget att hämta i jämförelse.

Japp, fjäril eller trollslända. I det senare fallet gärna i skimrande blå eller grön metallic. I det första fallet definitivt gul. Älskar det gula. Tror visst det är galenskapens färg. Passar mig troligen.

Tänk förresten om den här fjärilen jag möter var en människa i sitt förra liv. Då kan och måste man såklart undra vem? Men den kunde såklart lika väl ha varit en giraff. Så ingen ide att fundera mer på det. Jag känner ingen giraff personligen. Ännu.

Liksom

Men min vecka börjar nu. Låtsasvecka visserligen. Men ändå. Räknar kallt med att det blir en synnerligen bra vecka.

Så-det-så.

Lämna en kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.