Bil ner till Ljusdal på lunchen. Buss hem. En buss som inte fått fjädring eller stötdämpare bytta på tjugo år. Hur har den den gått igenom besiktningen undrar man. Men det rasslar bra som alla Losbussar har rasslat genom tiderna, hemma liksom. Ja och till Los kommer man ju ändå till slut. Looslimpan kallades bussarna förr. Vet inte hur det är med det idag.
Men Ljusdal alltså. Dit far man inte gärna utan ärende. Idag bilverkstad. Aircondition skall servas. En bromslampa skall fixas som en annan verkstad i Hudiksvall släckte. Möjligen kan man tycka det är sent om sider på året att fixa kyla i bilen. Men värme… nope icke för sent för det. Sen borde väl egentligen undertecknad kunna fixa ett elfel. Om viljan fanns där. MEN kablar i bilar… Troligen skulle man göra mer skada än nytta om man började dra i dem. Sen när jag upptäckte att det slarvats en del där i Hudiksvall så var det här nog det bästa även om det som vanligt (säkert) svider i plånboken.
Men Ljusdal alltså. Tittar man riktigt noga efter så inser man att det är ett ganska fint ställe. Många vackra hus. Grönt. Trevligt. En vän öppnade upp mina ögon för det där. Jag!!! Tveksam först… Men sen tittade jag på riktigt. Ja och man kan konstatera att ofta ser man det man vill. Har ändrat mig nu alltså. Försökte sprida den där insikten vidare en gång. Sa det till en sjuksköterska. Hon tittade på mig som jag vore tokig. Men kanske öppnades också hennes ögon nästa gång hon var in till centralorten. Eller inte. Man ser vad man vill.
Förmiddagen gick alltså åt helsefyr idag. Fast jag bokförde lite och fixade lite andra papper. Målade några lister också. Helt bortkastad var alltså inte förmiddagen fast jag skulle iväg. Känslig annars för de där “ska iväg...” om de ligger mitt på dan. Hamnar gärna i ett slags väntläge av “ingen ide att börja…”
I helgen har det renoverats. Meningen var att vi skulle tapetsera men det fanns annat att göra. Sätta upp lister bland annat. Uppfinnaren av spackel och fog har väl fått Nobelpris hoppas jag? En skam om så inte har skett! Hur skulle man klara sig utan? Jag bara frågar?
Vila är inget som prioriteras just nu alltså. Det känns. Men det här första rummet vi har jobbat med där har det varit jäkligt mycket. Efter det har vi två rum som är enklare. Sen lite fix i köket och en hall som troligen blir det svåraste av allt. Ja då är inte ens trappen upp med i planeringen ännu. Men det skall nog gå. Till slut.
Imorgon är det i alla fall en dag utan något annat planerat. Man hoppas att man skall få jobba. Sen på onsdag skall bilen hämtas hem igen. Så samma visa igen. Ja och pankare är man när man åker hem igen. Men förhoppningsvis med ett bromsljus rikare.
Nu återstår alltså i princip en kväll för RIKTIGT arbete. Skall inleda dagen med att måla listerna en gång till imorgon sen tror jag på RIKTIGT arbete då med. Man tror så mycket…