Categories
Status från tomten

Tomtens dagbok del 14

Flyttat hit: http://tomtensdagbok.se/

 

Fjortonde December
Dan för dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan.

Hej tomten här.

Solen lyser över tomteskogen idag. Alla träd är klädda i silver efter den kalla natten. Eller det ser ut som silver men är rimfrost såklart. Jättevackert nu när solen gått upp och lyser över hela vår värld. Det är nästan så att man inte vill göra annat än att stå här och titta på allt det vackra.

Det är full fart här. Trotts de tre extra dagarna som las in igår så har nästan ingen här hunnit sova alls i natt. Nu skall vi rädda julen. Vi är noga med sovandet normalt här hos oss – annars blir man ju en sur och tvär en – men nu är det ju så mycket att ordna så vi hinner inte. Nissarna springer fram och tillbaka, Tomtemor likaså. Ja, jag också för den delen. Men jag kände ändå att jag var tvungen att sätta mig ner och skriva den här statusrapport till er så ni får veta hur saker och ting ligger till. Jag tycker det är viktigt att ni får veta vad som händer. Trollen de sover såklart. Det är för ljust för dem och det finns ju ingen som vill att de skall få en solstråle på sig och bli till sten. Fast än de kan vara bra besvärliga ibland och trotts att man mer än en gång önskat att de var stenar hela bunten. Utan att mena det på allvar såklart. Men stenar har vi nog av ändå. Till och med stenar som varit troll förut.

Det är skönt att vara hemma igen i tomteskogen må ni tror. Trött är jag såklart eftersom jag inte sovit något sen vi kom hem från jättarna. Men hemma är liksom alltid hemma. Jättarna var riktigt dumma den här gången. Men nu skall det väl ordna sig. Imorgon borde de hinna hit och då skall vi sätta dem i hårt arbete så att de får jobba av sig sina dumheter. Både de och vi vet ju nu att vi bara behöver kalla på drakarna igen om de inte sköter sig. Är de inte snälla så kanske drakarna till och med äter upp dem. I en mumsbit liksom. I alla fall frustar hemsk eld på dem. Men jag är rätt säker på att de fattat nu så att vi inte får några problem med dem där sura långa klunsarna. Jag tror att innerst inne så är också jättarna snälla och vill fira jul precis som alla oss andra. Alla är nog snälla där innerst inne. Hos vissa måste man bara hjälpa till leta fram den där snällheten eftersom de glömt bort att de har den själv.

Hade ett prat med valarna för en stund sedan och tackade dem för deras insats att bärga skatten. Det var såklart inget problem tyckte de. Inget är någonsin ett problem för valar verkar det som. De är alltid positiva och glada och hjälpsamma. De berättade att det finns skatter lite varstans där ute i haven och det är bara säga till om vi behöver mer. Inte för att valarna förstår vad vi skall med guld , ädelstenar och diamanter till. Det är ju inget som man kan äta eller ens ha roligt med. Som om det inte räckte med att sväva runt i de oändliga haven och berätta historier för varandra. Det är ju det valarna gör hela dagarna. Simmar i det djupa haven och sen ljuger de hop den ena historien värre än den andra. Jodå det händer att historierna är sanna också, men bara ibland. Oftast är de bara val-hittepå. Men det är bara när det gäller deras historier som man inte riktigt kan lita på valar. I allt annat är de de varelser på jorden som man kan lita mest på. Trofasta, vänliga och sådana som står för sitt ord. Visste du förresten att en val som simmar i havet på ena sidan av jordklotet kan prata med – ja, eller ljuga för också för den delen – en val som simmar på andra sidan jordklotet. Fast det här har blivit svårare eftersom människornas båtar väsnas så mycket så att de ibland har svårt att höra varandra över bullret från alla fartyg. I år är valarna värda en riktigt fin julklapp. Jag vet att valungarna redan nu slår kullerbyttor där ute i de djupa haven eftersom de längtar så mycket till julafton.

Vi har nästan startat igång alla fabriker igen. Och nissar, rävar, harar, ekorrar (fler kommer med jättarna), rådjur, lodjur, vargar, maskar, lejon, silverfiskar, ja, verkligen alla, har börjat jobba med att tillverka julklappar och julmat igen. Julmustfabriken började bubbla ur sig julmust för några timmar sedan. Tyvärr var det en papegoja som lämnat en ventil öppen så de första trehundratusen litrarna, och det är många julmustflaskor det, sprutade ut som en fontän över tomteskogen. Så nu har vi en julmust älv här alldeles bredvid. Egentligen ganska läcker. Jag lovar att den är populär att dricka ur. Fastän alla vet att det är för tidigt för julmust. Lite för kall att bada i annars skulle väl alla summit omkring där i den och druckit god julmust på samma gång. Tagit kallsupar på flit liksom. Papegojan stängde ventilen i alla fall till slut och nu rinner den ädla drycken ner i flaskor igen som den skall och borde. MEN ni vet väl att man inte får dricka julmust före dan före julafton. Det är strängeligen förbjudet. I alla fall om det inte rinner i en älv med julmust förbi ens hus. Då må det vara hänt att man tar sig en slurk. Att dricka för tidigt ger definitivt en anteckning i tomtens bok och risk för mindre antal julklappar.

Kråkor och skator jobbar med att forsla bort en massa skräp som blivit liggande vid fabrikerna när de varit stängda. Man skulle kunna tror att det vore bättre att använda något större djur för det, men kråkor och skator är de bästa sophanterarna av alla. Det som är riktigt gott äter de upp själva. Och jag lovar det finns mycket som kråkor och skator tycker är gott. Här blir det ju dessutom lite extra speciellt supergott eftersom skräpet består av skadade chokladkakor, nötter, prinskorvar, mandariner, nougatbitar, pepparkakor och annat sånt julmatsgodisaktigt. Naturligtvis är det för mycket att äta upp till och med för skatorna och kråkorna. Även efter att de fyllt alla sina förråd och mer därtill. Det fina då är att de här snälla fåglarna flyger ut med godsakerna till andra som behöver och tycker om julmatsgodis. Det kan vara en liten kaninunge som brutit benet och behöver något som piggar upp. Eller en stor elefant som är ledsen just idag. Eller en Albatross som svävar där högt uppe på vindarna över haven och bara är sugen på en pepparkaka. En trasig men lika god för det. Jag tycker det är väldigt fint av kråkorna och skatorna att göra det här. Om sanningen skall fram så är de nog för smarta för att håller på med sophanteringen egentligen. De lär sig allt på en liten tjillevippsekund. Men de har själv valt att göra det och det är bra för då blir de glada fåglar precis som vi vill att de skall vara.

Det var fint inatt när alvdrottningen krönte alla tre drakarna till ljusdrottningar. Det har aldrig hänt förut och jag tror drakarna blev väldigt glada och kände sig mycket hedrade av det hela. I alla fall såg det så ut. Jag är så glad att drakarna var på gott humör och inte åt upp någon. Tänk vad hemskt det skulle ha blivit om de gjort det. Jag undrar om jag vågar bjuda drakarna till vårt julbord på julafton. Frågan är vad man skall ge dem att äta? Har ju ingen aning vad drakar äter för något? Får tänka på saken.

Älvorna är annars de mest mystiska varelserna vi har här i skogen. De har funnits i alla tider och vet allt om universum och världen. Dessutom kan de allt om magi och det gäller att man inte blir ovän med dem vilket oftast inte är något problem alls eftersom man så sällan ser dem. De håller sig nämligen undan för det mesta. Vad de gör och var de bor vet inte ens jag. Julklappar och besök av Tomtefar har de i alla fall aldrig velat ha. Vi vet inte så mycket om dem annat än att de håller reda på saker och ting. Goda och onda saker som djur och människor gör mot varandra och världen. Blir allt helt fel så dyker de upp och rättar till saker. Ofta utan att man ens vet att det är de som varit i farten. Man skall vara väldigt uppmärksam och tålmodig för att se dem.

Det har strömmat in en massa rapporter om barn och vuxna som inte alls skött sig som barn och vuxna borde göra före jul. Vill ni ha julklappar och julmat så måste ni faktiskt skärpa er nu. Alla spioner har varit ute hela tiden och iakttagit allt ni gjort men jag har såklart inte haft tid att få in alla rapporter i boken. Det får väl vara för den här gången helt enkelt. Men i fortsättningen gäller det att ni sköter er annars kommer det att bli konsekvenser på julklappsfronten. Kanske blir ni sittande där utan en enda klapp medan andra får högar.
-3.6 grader under snön (inte så farligt som man skulle kunna tro). -16.6 i luften (ingen fryser för vi springer runt huller om buller om varandra). Tillverkningen av julklappar och julgodis börjar komma igång så smått igen. Håll en tumme för att vi skall hinna med allt så att inga barn blir utan julklappar och julgodis.

Alla avsnitt på olika format finns samlade här, fritt och gratis i en tid när det mesta annat inte är det.

Categories
Status från tomten

Tomtens dagbok del 12

Flyttat hit: http://tomtensdagbok.se/

Tolfte December
Dan för dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan.

Hej Tomtemor här igen.

Jättarna blev ju riktigt upprörda igår som ni minns. De stod här och hoppade och slog med sina klubbor i marken som skakade så att vi fick hålla oss hårt i varandra för att inte ramla omkull. Jättarnas ilskna vrålande gjorde att vi var tvungna att hålla för öronen också allt vi kunde. Ändå gjorde det ont i dem. Vi blev riktigt rädda och trodde ett tag faktiskt att både julen, vår hörsel, vårt förstånd och våra liv var i fara. Men då hände något otroligt. Hela luften fylldes av ilskna skrik och hundra örnar störtade ner från himlen mot jättarna. De bet dem i öronen, näsan, händerna och jättarna skrek och försökte värja sig så gott de kunde. Men det är inte lätt att värja sig från hundra starka, ilskna, snabba örnar. De var snabba och de var överallt med sina klor och näbbar.

I nästa ögonblick blev allt omkring oss brunt. Bruna hoppande mjuka bollar med svans överallt. På marken i träden och hoppandes mellan träden. Ekorrar i mängder. Tiotusentals ekorrar som allesammans anföll jättarna i en samlad attack medan örnarna sakta och segerrikt lyfte. Ekorrarna satt snart överallt på jättarna. Ekorrar som bet och spottade på jättarna medan örnarna nu seglade graciöst ovanför jättarnas huvud och hotfullt skriade. Jättarna släppte sina klubbor. Försökte desperat vifta bort ekorrar från sina kroppar. Något som inte var lätt när det satt ekorrar precis överallt och som satt hårt fast och bet på i stort sett varje del av deras kroppar. Så de sprang. Sprang, försökte springa, så gått de kunde mot sina stugor. Jag kan försäkra att det inte är lätt att springa heller när man har tusentals ilskna ekorrar som sitter fast på ens kropp. Hela världen verkade koka där vi stod och det var ändå då det mest magiska hände.

Ett genomkrängande skri hördes från himlen ovanför oss som gjorde att våra öron slog lock fast vi fortfarande höll våra händer för dem allt vi kunde. Skriet följdes av ännu ett och ännu ett. Högre denna gång. Det skar i öronen och skriet gick ända in i det innerst av våra huvuden. Allt stannade av här på marken och alla stod blick stilla för en stund och tittade uppåt. Där uppe flög tre enormt stora drakar. Stora som valar i luften men mer rörliga och frigjorda i sina rörelser. Med sina långa huvuden och jättelånga spelande svansar fanns de bara där. Var och en med kroppar där små skimrande plattor täckte varje del och skapade deras bepansrad och ogenomtränglig fästning. Så hård att en kanonkula inte skulle kunna tränga igenom.

Ekorrarna hoppade bort från jättarna som på en given signal. Upp i träden, husen och kullarna runt omkring försvann de. Träden och husen höll nästan på att falla ihop av tyngden av alla ekorrar. Så många var de. De såg väldigt nöja ut. Ni vet de flinade sådär illmarigt som en ekorre gör när den har hittat en hel säck med nötter som ingen annan vet om. Örnarna hade snabbt flugit undan. Lämnat plats för dem som var ännu större. Vi andra, inklusive jättarna, kände mest rädsla. Drakar är inte att leka med det vet vi alla och nu sänkte sig dessa tre stora skräckinjagande varelser ner mot oss. En skimrande blå, en skimrande röd och en vackert lysande gul som den intensivaste eld. Alla underbara som ädelstenar, men livsfarliga. Solen hade precis gått ner men drakarnas kroppar var liksom självlysande så allt runt omkring dem lystes upp i rött, blått och gult. Allt blev med ens väldigt vackert. Den röda draken sprutade plötsligt eld genom sin näsa. Ett fruktansvärt frustande och dån som kastade ut en flera hundra meter lång mullrande eldslåga som sprakade och brakade. Den nådde nästan fram till jättarna och vi kände alla den fruktansvärda hettan från eldslågan men den skadade ingen turligt nog. Fick bara luften att dallra av dess kraft och värme och all snö där vi stod att smälta så att gräset, nu brunbränt, blev synligt igen.

Så sänkte sig den stora röda draken ner mot oss. Med lätt fladdrande vingar sjönk dess stora kropp ner mot marken och landade på gräset som nyss varit snöbeklädd mark. Det rykte fortfarande ur dess näsborrar. Ögonen, kalla som hos en orm, glödde av kraft när den vred sitt huvud och såg på var och en av oss i tur och ordning Så höjde den sitt huvud och sprutar ännu en kaskad av eldslågor upp i himlen. Som en enorm fontän, men en som kastade ut eld istället för vatten. Vi kände eldens hetta igen mot våra kinder. De drakar som fortfarande svävade i luften svarade med att själva spruta eldslågor ur sina näsborrar. Hela himlen lyste upp där vi stod som om det vore den ljusaste och varmaste sommardagen i sommaren.

-“Jag är Hagtorn” väste den röda draken. Man skulle kunna förvänta sig att drakar har en mer skrikande röst men den är snarare just väsande. Lite som en orm men ändå inte. Men jag kan försäkra att den hade allas uppmärksamhet

-“Ni kallade” fortsatte den och såg mot träden.

En liten ekorre hoppade ner från ett av som närmaste träden och skuttade fram till den röde. Satte sig helt orädd framför den och sa

“Vi önskar få den hjälp som ni utlovade vårt släkte för länge sedan” pep den fram med bestämd stämma och utan att verka det minsta rädd.

Den röde sänkte sitt huvud. Det verkade som den bugade sig mot ekorren. Vad var det som hände här egentligen? Sen sa den

– “Till er tjänst du käre frände. Vad kan vi göra för er?”

Ekorren berättade om jättarna och om hur de hade tagit StenStenInte och Tomtefar tillfånga. Hur vi hade återfört guldet men att de fortfarande inte var nöjda utan snarare fortfarande sura och tvära och arga och inte släppt varesig Tomtefar eller StenStenInte. Hela julen vara i fara för jordens alla djur. Ja människor är faktiskt också djur så pappor, mammor och barn räknades med där också även om det finns människor som glömt bort att de faktiskt också är ett slags djur.

Den röda draken som alltså tydligen hette Hagtorn vände sig mot jättarna. Dess genomträngande blick granskade dem alla.

– “Fall på knä inför drakguden jättar” rötväste Hagtorn.

Jättarna stod på knä nästan innan den röde draken pratat klart. Alla hade blicken riktad mot marken och ingen vågade ens titta mot Hagtorn. Draken fortsatte

– “En gång för länge sedan räddade några ekorrar de sista drakäggen i världen från att förstöras av en ond varelse från underjorden. Tack var det flyger vi fortfarande som drakar. Ekorrarna är sedan dess våra bundsförvanter och vi står ständigt och evigt i skuld till dem. Kallar de så kommer vi. Nu har de kallat oss för första gången och det är ni jättar som är problemet. Hur löser vi det här?” I och med att han sa det sista sprutade han en eldslåga ovanför jättarna som krullade håret på deras huvud som nu saknade mössor efter ekorrarna och örnarnas attack.

Jättarnas ledare, LiteHögre, höjde blicken och sa med darrande nu för jättar ynklig röst

– “SKONA OSS ÄRADE DRAKGUD”

Hagtorn svarade genast med ett ilsket väsande

– “Varför skall jag skona er ni surpuppor och argbiggor till eländiga jättar. Vore inte världen bättre utan er?”

LiteHögre svarade inte på det. Man kunde dock se att hon darrade lite och att hon nog var ganska nära att börja gråta.

– “Men vi drakar värnar allt liv på jorden. Vi tror att allt har sin plats och behövs. Därför tror vi också att jättar behövs. Men ni skall lyda ekorrarna. Om ni inte gör det kommer vi tillbaks och då blir vi inte nådiga. Förstått!?”

LiteHögre nickade.

– “Tala!”

– “JA” skrek LiteHögre på jättars vis.

Med det verkade den röde draken nöjd.

– “Nå då så. Ske så!” sa den. Sen såg den sig om på oss alla igen. Det kändes som den såg våra innersta tankar när den riktade sin intensiva blick mot oss men så bredde den ut sina vingar och lyfte graciöst och nästan ljudlöst upp mot himlen och var med några få vingslag förenade med de andra drakarna där uppe högt ovanför våra huvuden. Alla tre drakarna steg högre och högre tills de bara syntes som svaga prickar i skymningen och försvann sedan norrut.

Det var fullständigt tyst på marken. Men bara tills den lille ekorren tog till orda igen. Riktade sig mot jättarna.

– “Vi vill att ni genast släpper Tomtefar och StenStenInte”.

Jätten LillePlutt reste sig efter en blick från LiteHögre och sprang genast bort mot burarna för att släppa ner dem.

Ekorren fortsatte

– “Sen vill jag att ni följer med oss tillbaks till tomteskogen och hjälper till så att vi kan försöka rädda den här julen. Om det nu över huvud taget är möjligt efter ert eländiga tilltag. Ni får jobba av er skuld. Sen blir ni fria igen. Det lovar jag.”

– “DET GÅR VI MED PÅ!” skrek LiteHögre “BARA NI SKONAR OSS”

Det var nästan komiskt att se. En liten ekorre som gav en order till en jätte som stod på knä men som om hon reste sig skulle bli lika hög som det största hus. Men det var tydligt vem som bestämde nu. Liten är inte alltid minst.

Tomtefar kom emot oss. Han verkade glad men lite trött. Vi kramade varandra. Han var väldigt sugen på gröt sa han och jag gav honom en puss och en kram och lovade att jag skulle ordna det på momangen. En tallrik med en stor klick gyllengult smör. StenStenInte kom strax efter. Han såg lite räddare ut. Det svarta trollhåret stod åt alla håll. Ännu rufsigare än det normalt var och det säger inte lite när det gäller ett troll. Jättarna fick lov av ekorrarna att packa sina saker medan jag kokade gröten. Örnarna gav sig av hem mot tomteskogen liksom blåkråkorna och de flesta av ekorrarna. Vi har en lång resa tillbaks och vi borde försöka komma tillbaks så fort som möjligt om vi skall hinna med allt jobb som återstår.

Ekorrarna som var kvar kom och smakade lite gröt de också. Vi pratade om allt som måste ordnas nu om vi skulle hinna med alla julbestyr. Många saker var tvungna att göras om från början eftersom råvaror och halvfabrikat blivit förstörda när tillverkningen legat nere. Vi måste komma hem med en gång så det var hög tid att vi satte fart. Det var då som ekorren visslade tre gånger. Vi blev lite förvånade eftersom vi inte sett en ekorre vissla förut. Men det tog inte lång tid innan vi såg dem igen. De tre drakarna.

Ekorren som visslat berättade

– “Vi har ordnat lift åt er så att ni kommer hem till tomteskogen så fort som möjligt. Hagtorn, Lilja och Kaktus kommer att ge er skjuts. Vi andra följer efter sen. Nissarna och vargarna hjälper till att vakta jättarna så att de inte ändrar sig. Älgarna med. Vi är snart i tomteskogen igen. Vi skall skynda oss allt vi kan.”

Han hade nästan inte pratat klart förrän de tre drakar landande där på maken bredvid oss. Så jag klättrade upp på Hagtorns rygg. Det kändes lite spännande må ni tro. Tomtefar tog sig med möda upp på Liljas rygg. Satt där tillsammans med några ekorrar och såg tomtestolt ut. StenStenInte klättrade upp på Kaktus rygg. Med några lätta vingslag lyfte drakarna och flög hemåt mot tomteskogen. Det var underbart men också lite skrämmande att sitta där på dessa skimrande enormt stora djur och se markens alla varelser bli mindre och mindre efter hand som vi lyfte högre och högre. Ovanför oss var det bara den svarta stjärnhimlen med miljarder avlägsna solar. De som är stjärnor för oss. Älgarna skulle ta hem slädarna tillsammans med vargarna och de skulle färdas tillbaks med nissarna och jättarna och en hel mängd med ekorrar. Vi får höras imorgon igen för nu är det bästa att jag håller mig fast här på drakens rygg så att jag inte ramlar av.

-2.6 grader under snön (fast det är såklart där drakarna inte smälte bort den). -12.1 i luften (ingen fryser när man sitter på en drake det kan jag lova). Natt och stjärnklart. Ingen tillverkning av julklappar ännu men nu är ju Tomtefar tillbaks så nu kanske vi kan starta igång allt igen.

Alla avsnitt på olika format finns samlade här, fritt och gratis i en tid när det mesta annat inte är det.

Categories
Status från tomten

Tomtens dagbok del 10

Flyttat hit: http://tomtensdagbok.se/

Tionde December
Dan för dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan.

Hej Tomtemor här.
Vi är på väg upp till norr och till jättarna. Vi har kommit in i en snöstorm och det är tungt för älgarna att dra allt det tunga guldet genom den djupa snön. Men vi jobbar oss sakta framåt. Tyvärr betyder snöstormen att vi inte kommer att hinna fram idag som var tänkt. Vi kommer alltså i bästa fall komma fram först imorgon är jag rädd. Ännu en viktig dag förlorad. Jag vet verkligen inte hur vi skall kunna hinna med allt innan julen nu även om Tomtefar blir fri. Vi har ju i och för sig extradagarna kvar att ta till. Men vi skall ju tillbaks också och om jag känner jättarna rätt så behövs det ganska långa förhandlingar innan vi kan komma överens. Om vi nu kan det över huvud taget så arga som de verkar vara. Ja, ja vi får se hur det blir. Vi behöver inte oroa oss nu för det. Vi vet imorgon.

Nissarna är ganska glada ändå. De åker skidor och i nerförsbackarna går det undan må ni tro. Vilda svängar och jättehopp och kullerbyttor i luften. När det går uppför trollar de lite när jag inte ser så att de inte måste jobba så mycket. Det blir på något sätt som om de får paddlar på skidorna och då åker de upp för backarna av sig själv liksom. Jag vet förstås att de flesta av nissarna egentligen är ganska oroliga men de vill ju såklart vara tuffa och inte visa det för varandra. De får hållas med sitt nu tills vi ordnat upp allt det här. De är så duktiga och jobbar hårt med julklappstillverkning och annat annars.

Valarna har med samlade krafter lyft upp ett vraket efter ett Spanskt fartyg som sjönk för länge, länge sedan och som hade en stor guldskatt ombord. Valar må vara stora som hus men att lyfta upp skeppet och forsla det till stranden tog på deras krafter. Och de var tvungna att ligga vid stranden och vila länge innan de orkade simma ut igen. Att de är ledsna för att julen kanske blir inställd gjorde ju inte saken bättre. Trollen blev desto gladare såklart och snart hade hundratals troll samlats där i natten för att ta hem skatten till trollens stora skattkammare. De höll på nästan hela natten och lyckades få in det sista in i berget just när den första solstrålen bröt horisonten. Förstår inte varför de inte trollade in det i berget men jag gissar att de helt enkelt tyckte det var så härligt att få bära hem allt det underbara guldet själva. Krama om det och titta, och pussa på det när de bar det.

Som ni vet och har sett så är troll inte att lita på. Vi har noterat att de håller koll på vår transport och vi är såklart rädda för att de skall försöka knycka guldet. Deras ögon lyser av begär efter guld när de smyger där bland träden och kullarna om natten. Vargarna har jagat bort dem några gånger med lite trollhjälp av nissarna. Några hundra nissar som kan trolla klarar av många troll. Troll kan naturligtvis också trolla men de är inte lika snabba som nissarna. Att troll inte skulle kunna trolla vore det ju rätt konstigt med tanke på att de heter just troll, men de är lite sena och tröga trollen så nissarna hinner definitivt komma på någon bra trollformel som hindrar trollen från att knycka något guld innan trollen ens kommit på en egen användbar trollformel. Skulle det inte hjälpa så har vi god hjälp av örnarna och blåkråkorna som svävar högt ovanför oss och med sina skarpa ögon har full koll på allt som händer. Försöker sig ett troll på något trolltjuvtrix så kommer de att märka det omedelbart och varna oss direkt. Turligt behöver vi inte vara oroliga för troll under dagarna. Då håller de sig undan från solen.

Jag kan inte låta bli att tycka synd om alla barn i världen som kanske inte kommer att få några julklappar, julmat, julmust och julgodis i år. Tänk vad ledsna de kommer att bli. Tur att de inte vet något än. Då skulle de säkert bli lika ledsna som valarna och gråta lika mycket som dem så det blev översvämning lite varstans. Det är synd att de flesta människor inte längre vet om att de kan trolla. Att de inte känner till att det bara räcker för en människa att tänka på någonting riktigt mycket så blir det precis så. Man måste tro på det såklart. Tro på allvar. Att bara tänka på det utan att tro på det blir det ju inget av. Men om man tänker riktigt hårt och ofta på något och verkligen tror på att det kan hända, då trollas det fram som en liten chillevipp. Pajongpoff så händer det bara. Men det vet de flesta såklart inte längre. Det är mycket som människor glömt. Men tänk om alla barn kunde tänka och tro att det skulle bli en fin jul ändå nu i år. Tänka riktigt hårt på det. Då skulle säkert magin göra så det blev det ändå fast än det ser ut som det gör just nu. Det skulle i alla fall vara en stor hjälp och tröst för oss. Blunda och föreställ dig att det blir en fin jul med tomtar och julklappar, julgodis och julmat ändå. Då blir det nog det.

Nä nu måste jag prata lite med älgarna. Vi måste nog ha en paus och äta lite gröt snart så alla orkar. Inte älgarna såklart. De får granskott så de slipper kräkas. Sen tror jag att jag också skall sätta på mig skidorna och åka ikapp med nissarna en stund. Jag är en riktig rackare på skidor må ni tro. Aldrig har någon slagit Tomtemor på skidor. Jag har alltid varit och kommer alltid vara snabbast. Ingen kan slå mig när det gäller att laga motorer heller för den delen eller att laga gröt om vi skall vara helt kompletta. Alltid snabbast ner för backarna det är jag det och alltid är det jag som vågar göra de högsta hoppen och de finaste kullerbyttorna där högt upp i luften. Även när det är hårda och tråkiga tider som nu måste man ju försöka ha lite roligt också. Eller hur? Annars kan man ju inte tänka klart sen när det behövs. Det är en sak som alla allvarliga människor som sitter och bestämmer saker borde lära sig. Ut och lek lite ibland så blir ni bättre på att bestämma. Vi får höras igen imorgon vänner. Tänk goda tankar så länge.

-2.8 grader under snön . -13.0 i luften (alla fryser om rumpan till och med älgarna). Snöstorm. Alla djuren är ledsna och oroliga idag också. Ingen tillverkning av julklappar tills Tomtefar är tillbaks.

Alla avsnitt på olika format finns samlade här, fritt och gratis i en tid när det mesta annat inte är det.

Categories
Status från tomten

Tomtens dagbok del 9

Flyttat hit: http://tomtensdagbok.se/

Nionde December
Dan för dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan.

Hej Tomtemor här.

I morse när jag vaknade så stod det flera hundra ekorrar. nej snarare flera tusen väldigt arga ekorrar, här utanför stugan och tjattrade, hoppade och for runt. De skulle ge sig iväg upp till jättarna och kasta nötter på dem sa de. Kasta nötter hårt i huvudet på de tjockskalliga jättarna och inte sluta förrän jättarna släppt StenStenInte och Tomtefar. Ja, de skulle till och med kunna ta sig till att bita jättarna i både öron och näsan om de inte tog reson efter nötkastningen. Ekorrar älskar jul nämligen. Ja, och nötter såklart. Det tog åtskilliga pepparkakor och många liter glögg innan jag och husnissarna fick de att lugna ner sig. Tomterådet bestämde nämligen igår att vi skulle returnera guldet som trollen knyckte till jättarna. Trollen hade ju fortsatt gråta och ligga på golvet och rulla sig såklart under hela gårdagens möte tills en krabba, som sitter i tomterådet som representant för alla som bor i haven, berättade att valarna hade erbjudit sig att ta upp ett fartyg fullt med guldpengar som ligger ute på djupt vatten i Atlanten. En skatt som trollen kunde få som utbyte mot jättarnas guld. Trollen som är giriga som få ville såklart ha både och men när de förstod att den här skatten nog var hundra gånger större än den de hade knyckt så gick trollkungen eller Bergakungen som han också kallas, BertBergPåse med på det. Jag hoppas verkligen han menar det nu för jag tyckte han såg lite lurig ut när han sa det. Man kan aldrig lita helt säkert på ett troll. Ännu mindre på flera. Vi får se för idag innan solen går upp skall trollen lämna över jättarnas skatt och sen skall jag, några hundra nissar och 34 starka älgar (guld är tungt), som drar varsin släde, frakta upp guldet upp till jättarna och förhandla med dem om tomtens och StenStenIntes frisläppande och om bevarande av freden såklart.

Alla är annars ledsna här. Rävar och vargar har ylat ikapp i natt. Den ena ledsnare än den andra. Hela skogen har ekat av deras sorgsna ylanden. Lodjuren har stannat i sina lyor och sovit så som lodjur gör när de är ledsna. Hararna har till synes fortsatt som vanligt men man har sett på deras sorgsna nedfällda öron att allt egentligen inte är som vanligt. Vi älskar ju julen allesammans här i skogen. Det är då harar och vargar, rådjur och rävar och alla andra djur kan vara tillsammans och vi alla inser att vi alla egentligen är samma sort. Det är ju sant att vargar och rävar äter andra djur resten av året men det gör de ju inte för att vara elaka utan för att de är födda sådana. Naturen fungerar ju så. Också växterna är ju levande varelser så också djur som bara äter växter är ju en del av allt det här. Människor också, liksom tomtar och nissar. Alla. Men under julen då är vi bara kamrater. Ingen äter någon annan. Då är vi en del av samma sak. Levande varelser i ett stort, stort universum men många andra världar som är olika och lika vår men där livet är detsamma och det viktigaste som finns. Men oj titta nu kommer trollen med skatten. Bergakungen, BertBergPåse, är med också ser jag.

Oj så mycket guld det är på slädarna. Verkar till och med tunga att dra för älgarna fast de är de starkaste till och med bland älgar. Säkrast att vi undersöker så att allt är med nu. Man kan aldrig riktigt lita på trollen som sagt. De kan hitta på vad som helst. Jag tycker inte de ser så ledsna ut som de borde. Står han inte till och med och småflinar lite BertBergPåse. Nu blir jag riktigt misstänksam. Jag säger åt nissarna att de får undersöka lasten nu innan vi ger oss iväg. Men titta här kommer en blåkråka med spioninformation norrifrån. Bra.

Jättarna har tydligen lugnat ner sig lite sen de fick beskedet från oss om att de skulle få tillbaks sitt guld. Men tomten och StenStenInte är fortfarande instängda i sina burar och de får ingen riktig mat av jättarna. Bara vatten och bröd tydligen. Hårdbröd. Tomtefar som är så hungrig jämt och alltid vill ha gröt måste vara jättehungrig nu. Bäst vi tar en tunna gröt med oss också. Och smör. Hur som helst är det i alla fall bra om jättarna är lite lugnare. Då kanske de inte får för sig något tok. Kanske går de till och med att resonera med när vi kommer fram till dem och inte bara hoppar och slår med sina klubbor så att marken och alla på den skakar. Nä, nu är det bäst att jag går in och packar matsäck och klär på mig. Men vad är det som händer borta vid slädarna? Bäst jag tittar.

Jaha det var som man kunde tro. Det var inte allt guld i slädarna. Trollen hade först fyllt dem med sten och sedan lagt guld över. Sickna ena. Att det aldrig skall gå att lita på trollen. Jag kallade till mig Bergakungen, BertBergPåse, direkt såklart och nu småflinade han inte längre för nu är jag riktigt arg. Han började gråta som en trollunge och lovade att trollen skulle hämta det guld som fattades på momangen. Ja, man skulle nog kunna trolla till det på en gång lovade han. Och med trollformeln

“låt den gråa stenen som bara väger, inte glimmar, bli till glimrande guld som våra ögon tindrande får se”

så byttes all sten vips ut mot guld. En bra formel kan man tycka. Så nu är vi äntligen redo att ge oss iväg. Inga troll kommer följa med eftersom vi inte vill reta upp jättarna ännu mer i onödan men vi har en stor flock vargar som följer med oss som skydd och blåkråkor och örnar kommer att följa med oss som spejare. Det kommer att ta många timmar att ta sig upp till jättarnas land. Jag får berätta om det imorgon. Hoppas ni sköter er alla barn och vuxna där ute i stora, stora världen. Man kan ju vara snäll kanske också fast det inte blir jul. Men än finns det ju också chans att vi hinner få tomten fri så att det kan bli jul ändå. Ni får hålla era tummar så hårt ni kan. Nu måste jag förbereda den långa resan upp till norr. Hej, så länge.

-2.8 grader under snön (grässtråna fryser och letar sina varma jackor). -13.0 i luften (vi måste ta storpälsarna på oss nissarna och jag). Snöar inte alls för en gång skull. Alla djuren gråter och är ledsna för att de inte tror att det skall bli någon jul. Till och med valarna gråter där i havet så nu håller det på att bli översvämning på flera ställen. Ingen tillverkning av julklappar tills Tomtefar är tillbaks.

Alla avsnitt på olika format finns samlade här, fritt och gratis i en tid när det mesta annat inte är det.

Categories
Status från tomten Swedish

Tomtens dagbok del 8

Flyttat hit: http://tomtensdagbok.se/

Åttonde December
Dan för dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan.

Hej Tomtemor här.

StenStenInte och Tomtefar är fortfarande borta. All tillverkning av julklappar har stannat. Hur skall barnen nu kunna få några julklappar? Vi är riktigt oroliga för vad jättarna kan ha hittat på. På tomterådet igår bestämdes att trollen måste lämna tillbaks guldet som de tog av jättarna. Men det vill naturligtvis inte trollen. Troll älskar guld. Vill ha mer guld, inte ge tillbaks guld. Vill ha allt guld som finns i hela världen. De har för lite guld. Det finns ingenting som troll älskar mer än guld. Guldet vaktar de och älskar och kramar varje sekund utom under midsommarnatten då såklart när de dansar sina midsommartrolldanser. Det gör de kring den jättestora midsommartrollstenen som egentligen är den gamle trollkungen, som när han började blir gammal, – gammal är flera tusen år om man är troll – glömde bort sig och gick ut mitt på dan. Blev såklart till sten så fort den första solstrålen lyste på honom. Och där har han stått nu sedan dess. Skall man ta guld av troll är det alltså under midsommarnatten som man har sin chans. Såhär i juletider finns det inte en chans att det går att knycka något guld av dem. Det är ett som är säkert. De vaktar det väldigt, väldigt noga och de är många. Deras älskade guld tar ingen ifrån dem. Så vår enda chans är att få dem att lämna guldet ifrån sig frivilligt. Men som sagt de älskar sitt guld, tycker om sitt guld, vill pussa sitt guld och vill alltså inte lämna ifrån sig ett enda litet gram guld. Inte till någon. Aldrig någonsin!

Tomterådet har försökt prata med dem större delen av natten utan resultat. De flesta i rådet har legat och sovit en stund nu på morgonen utom jag och en isbjörn som måste ordna lite praktiska saker. Men så fort jag blev klar med dem så var jag tvungen att väcka de andra igen och och direkt började vi fundera på en lösning. Trollen de gråter och ylar efter att rådet kom fram till att de faktiskt måste lämna ifrån sig en del av sitt fina glänsande, vackra guld. Lyssnar du så kan du säkert höra hur de gnyr, skriker och grinar. “Vårat kära guld”, Vårat kära guld” säger de om och om igen och sen börjar de gråta och åma sig och rulla runt på grottgolvet. Hela skattkammaren är full med troll som kramar och håller om sitt älskade guld. Det spelar ingen roll om vi berättar om jultomten och StenStenInte som är fånge och svävar i stor fara och att vi kanske måste ställa in hela julen i år. Trollen har ju sitt guld och kan liksom inte tänka sig en finare julklapp ändå. Kunde man äta guld så skulle troll äta guld. De vägrar alltså att lämna ifrån sig något guld, och de gråter floder när de ens måste tänka en sådan hemsk tanke.

Grävlingen i tomterådet kom fram med en plan som innebar att man tillsammans med sorkarna skulle gräva en tunnel under guldet och sen plocka ut guldet underifrån så att trollen inte märkte att det försvann. Problemet som de inte tänkt på är att guldet ligger längst in i stora trollberget. Tunnlar skulle vi säkert kunna göra i berget men det skulle ta alldeles för lång tid. Till och med om vi använde våra mest magiska trick. Julen skulle för länge sedan vara över innan vi fick ut guldet och kunde få hem Tomtefar. Älgarna är riktigt sura på trollen och det finns inte ett troll som får åka med i någon älgtaxi i dessa tider. De får allt åka skidor själva. Turligt nog får vi andra, tack och lov, åka älgtaxi eller älgtolka på skidor fortfarande. Annars skulle inte tomterådet gått att samla så snabbt.

En blåkråka berättade att jättarna hade stängt in tomten och StenStenInte i varsin bur och hissat upp dem i ett träd. Där får de hänga och dingla i den kalla nordanvinden där uppe i kalla norr medan jättarna sitter inne i värmen och muttrar framför stora eldar och är arga på världens alla tjuvaktiga troll. Ja, på alla andra med för den delen. Ibland far någon jätte upp, springer ut genom dörren och hoppar upp och ner för att han eller hon är så förbaskat arg. Jättearg! Då skakar marken vida omkring. Speciellt om de samtidigt smäller sina stora klubbor i marken också. Jag är säker på att också trollen känner skakningarna i sina grottor i bergen och blir rädda de också. Hit känns de i alla fall. Blåkråkan hade till och med hört jättarna prata om att bryta överenskommelsen man har med tomterådet om att inte äta människor. Det har man inte gjort på flera tusen år nu och människoätande jättar är verkligen ingenting vi vill få tillbaks. Förr jagade jättarna människor och åt en tre fyra stycken om dan som om de var chokladkakor. Glufsade i sig dem i några munsbitar. Men Tomtens far lyckades komma överens med dem att de skulle sluta äta människor om han lovade att de skulle få så mycket mannagrynsgröt de ville året om och det gick de med på. Ända tills nu då. Som ni säkert förstår så måste vi försöka lösa det här. Blåkråkan hade försökt prata med tomten men en jätte hade schasat bort den med sin klubba så det hade inte gått. Så vi vet inte alls hur Tomtefar tänker. Han brukar annars alltid vara full med bra idéer.

Alla julklappsfabriker har stängts ner. Ingen vill ju jobba nu om det inte blir någon jul. De flesta sitter bara stilla och väntar på att något skall hända och de flesta är sura både på troll och jättar. En del är ledsna och gråter. Det har ju alltid varit problem med trollen. Förr när de brukade byta ut människobarn mot ett av sina egna trollbarn så var ju människorna sura på dem också. Nu för tiden vet ju knappt människor att troll finns. Men då, förr i tiden, kom de ju ibland på att ett barn hade blivit utbytt. Att man fått en trollunge istället. Ja det hände i och för sig ganska ofta att man trodde att man fått en trollunge också fast det var en vanlig gullig människounge. Men människorna tyckte i alla fall inte om att trollen höll på och bytte sådär utan lov. Men precis som med jättarna så fick vi ju till en överenskommelse med trollen så att de slutade med det där ofoget. Det kostade oss mycket guld må ni tro. Människorna blev glada och glömde snart bort att det fanns troll över huvud taget.

Det värsta kommer nog imorgon. Vi har en massa mat och godis som håller på att tillverkas och om vi inte startar fabrikerna igen och tar vara på allt den där maten och godiset så måste vi kasta bort det. Synd och skam är det. Måste vi göra det så kommer vi absolut inte hinna göra ny mat och godis till jul och alla människor får vara utan alla läckerheter på julbordet också även om julen nu inte skulle behöva ställas in. Vi hinner helt enkelt inte göra nytt trotts extradagar. Nu måste vi hitta ett snabbt sätt att rädda Tomtefar och StenStenInte på. Vi funderar så det knakar i tomterådet nu och försöker hitta på något smart. Alla andra också för den delen. Men snart måste vi nog sova lite också så vi orkar. Vi får höras igen imorgon. Hoppas ni är snälla där ute i världen i alla fall fast än det kanske inte blir någon jul.

-1.9 grader under snön (mysigt nästan). -11.2 i luften (burr). Snöar lite. Renarna börjar bli riktigt oroliga. Nissarna är såklart oroliga för tomten. Trollen är oroliga. Alla är oroliga och nervösa. All tillverkning av julklappar ligger nere.

Alla avsnitt på olika format finns samlade här, fritt och gratis i en tid när det mesta annat inte är det.

Categories
Status från tomten

Tomtens dagbok del 5

Flyttat hit: http://tomtensdagbok.se/

Femte December
Dan för dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan.

Hej Tomten här igen.

Det snöar jätte, jätte, jättemycket här. Sist jag mätte så var det över tre meter. Vi skottar, skottar och skottar. I morse var jag tvungen att klättra ut genom skorstenen för att vi skulle kunna komma ut från tomtestugan. När det snöar lite mindre så brukar några grisar, som säkerhetsbor hos oss över vintern, böka bort den. Deras trynen är perfekta för det och får de bara sätta sig framför vedspisen och värma upp trynet igen när de är klara – trynet blir rött som en brandbil av snöbökandet – så tycker de bara det är roligt. Får lite motion också. Det behöver de för annars äter de mest chips och skumtomtar och tittar på roliga filmer på TV. Tomtemor har stickat vantar, eller vänta nu, sockor heter det väl, sådana som de kan ha på fötterna. En liten vante också att ha på knorren har de också fått såklart, så inte ens den blir kall. Grönrandig och fin är den. Det är många som tror att det bara är Tomtemor som stickar men jag tycker också att det är roligt. Tomtemor är mer för att mecka med motorer egentligen. En halsduk har grisarna fått också såklart. Grisar är tjockskalliga så mössa behöver de inte. Halsduken,sockorna och knorrskyddet räcker. Vi vill ju inte att de skall bli förkylda till jul. Vi vill såklart att de skall vara friska så att de kan vara med och äta all god julgröt vi har på vårt julbord.

Men med såhär mycket snö så fick vi kalla på både älgarna och rådjuren. De skottade bort snön med sina horn på bara en liten stund. De är ju lite busiga såklart också så det blev lite stångande och hoppandes i snön också men jag sa inget. De jobbar så mycket annars så lite kul måste de ju få ha också. Men det är lite busigt överallt just nu tycker jag. Verkar som alla barn och alla djur är lite bussugna. Undrar vad det beror på?

Vill påminna att julmustförbudet fortfarande gäller. Ingen julmust får drickas förrän dan före julafton. Och då bara på kvällen. Jag menar hur skulle det se ut om man drack julmust hela året runt. Näpp. Julmust när det är jul. Börja dricka dan före sen får man dricka till den är slut. Dricka hela dagarna faktiskt. Ja, det är sant. Man kan till och med få bada i den om man vill. Men bara under själva julafton såklart.

Verkar inte som om vi behöver ta till extradagar i år. Vi som bor här i tomteskogen kan nämligen stoppa in några sådana vid behov. Man har bara tre per år som man kan använda. Blir det mycket att göra så kan vi helt enkelt använda en sådan dag. Det fina med dem är att ingen annan märker om vi stoppar in en sån här dag. För alla andra är det alltså precis lika många dagar som vanligt. Bra va!? Det här var något som älvorna kom på för länge, länge sedan och jag har aldrig riktigt fattat hur det fungerar. Men fungerar, ja, det gör det.

Nej nu måste jag fortsätta och läsa alla önskelistor. I går kom sju slädar fulla med säckar med önskningar, så det är mycket att läsa. Sen är det ju fullt i datorn också. Det är mycket som skall grejas med när man läser önskelistor. Först skall man slå upp i boken och se om den som önskar har varit snäll, sen anteckna allt som han eller hon vill ha och tala om det för tillverkningsnissarna och sen skall listan sparas i stora arkivet. Stora arkivet det är en liten, liten, faktiskt pytteliten låda som ungefär som tomtesäcken får plats med hur många önskelistor som helst. Bra grejer som trollen har tillverkat. Lådan alltså. Troll är smartare än vad man tror så länge de inte är ute på dagen såklart och får en solstråle på sig, för då blir de till sten. Jaså, visste du det? De flesta stenar är ju inte sådär jättesmarta. Inte de jag har träffat i alla fall. Man skall såklart inte vara dum mot stenar heller. De kan ju vara ett förstenat troll. Liten sten, trollunge. Stor sten, trollpappa eller trollmamma. Så mycket sten som det finns så fattar man ju att det fanns många fler troll förr i tiden. Eller hur? Troll som gick ut i solen fick en solstråle på sig och blev till sten. Ja, fast alla stenar är ju inte förstenade troll heller såklart. Det finns ju stenar som bara är just stenar också.

En av våra spionkråkor rapporterade att Johannes i Sollentuna åt upp sin mat igår. Det lutar åt fina presenter där i jul. Det tycker Tomtemor och jag och alla nissarna är roligt. Duktig du Johannes! Fortsätt med det. Men se till att pappa städar i helgen. Du får vara min spion och kolla upp så han sköter sig och inte smiter ifrån.

Tyvärr kan vi inte säga detsamma om Lisa i Kiruna som inte alls ville äta köttbullarna igår vid middagen. Skärpning Lisa. Pappa Ulf i Göteborg skulle definitivt inte ha sin mössa på sig igår morse. Skärpning Ulf. På vintern måste människor ha mössa på sig annars blir man som kola inuti huvudet. En förskoleläraren, ja du vet vem du är, ville inte gå upp i morse utan ville bara ligga i sängen och fortsätta snarka och drömma om pojken hon ville pussa. Bättring behövs där. Snart är det julledigt och då får du sova och drömma om pojkar du vill pussa. Kanske kan du få en att pussa i julklapp rent ut av. Om du är snäll mot barnen på dagis.

Kom ihåg att vara snälla mot alla. Jämt!

-3.9 grader under snön (sorkarna hälsar). -14.1 i luften. Soligt. Renarna mår bra men några är lite förkylda. Nissarna mår bra men är busiga idag. Trollen snarkar efter att ha hjälpt till att bära julklappspapper hela natten. Full produktion av julklappar.

Alla avsnitt på olika format finns samlade här, fritt och gratis i en tid när det mesta annat inte är det.

Categories
Status från tomten

Tomtens dagbok del 4

Flyttat hit: http://tomtensdagbok.se/

Fjärde December
Dan för dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan.

Hej Tomten här igen.

Allt är lugnt här i tomteskogen. Vi har inte haft några problem med tillverkningen av julklappar sedan igår (Jojje sover idag och har det varmt och gott i sitt hål) och fabrikerna sprutar ur sig dockor, brandbilar, lego och allt annat man kan tänka sig. Men mycket kläder blir det i år. Vi har förstått att barn hellre vill ha mjuka paket nuförtiden istället för hårda. Så i år blir det massor med mjuka härliga paket. Kalsonger, trosor, strumpor, halsdukar, vantar och tröjor i mängder. Inte så många mobiltelefoner, dataspel och andra hårda, tråkiga och onödiga grejer.

Det finns ju många barn i världen. Så det är väldigt mycket leksaker som vi tillverkar. Tänk dig det högsta berg som finns. Ungefär så hög blir högen med julklappar när vi är klara. Om vi nu hade lagt dem i en hög då förstås men vi lägger dem i tomtesäcken direkt såklart. Vi är ju inte dumma. Vi är ändå tomtar. Som alla förstår så krävs det en riktigt magisk säck för att alla de julklapparna skall få plats. Men det är ingen konst för tomtesäcken. I den skulle det kunna få plats två sådana berg med julklappar om nu alla barn nu skulle få för sig att bli så snälla så att det behövdes så många. Säcken heter förresten glufs om du inte visste det. Passande eller hur?

Förra året den här tiden var det kris. Älgarna strejkade. De ville se alternativ som passade älgar på julbordet. Utan älgar inga som kunde bära presenter till säcken. Älgar gillar ju inte gröt. De kräks om de äter gröt. Sickna ena!! Gröt som är så gott. JÄTTEGOTT ju! Men älgar vet liksom vad de vill och så är de väldigt stora. Har horn. Vi har därför sett till att de skall få saftiga granskott och äpplen till jul istället. De blev väldigt nöjda med det förra julen. Nu hade älgkungen fått nys om att det fanns glögg gjord på äpplen – älgar gillar äpplen – och då ville älgarna minsann också ha glögg precis som oss andra. Man vägrade helt enkelt att kånka på fler julklappar och köra älgtaxi om man inte fick som man ville. Det är i allmänhet så att älgar ser sig som lite finare än de flesta andra djur och helst inte vill jobba alls. Lite snobbiga sådär. Djurens konung liksom. Vill helst stå där i sin skogsglänta och se lite märkvärdigt kungliga och värdiga ut liksom. Dessutom är det så att dricker älgar så dricker de hinkvis. Och om de nu skall dricka glögg så lär det också bli hinkvis och då lär de bli väl bli både fulla och vingliga och inte kunna kånka och bära några paket ändå. Så det här blev en svår nöt att knäcka. Ja ni fattar. Så vi sammankallade hela tomterådet. Vi pratade en hel dag om hur vi skulle lösa det hela och kom överens om att de visst skulle kunna få glögg men bara på julafton efter det att jag har flugit iväg med släden. Och då bara en halv hink var. Fram till dess fick de nöja sig med karameller som smakar löv. Det gick älgarna med på direkt. Tror det var just det lövsmakande godiset som fick dem att nappa. Ni må tro att de tuggar på det hela dagarna nu. Ja egentligen skall de ju bara äta godis på lördagarna de med men nu var det ju kris och lövgodiset är ju trotts allt ganska nyttigt.

Tomtemor hälsar. Hon håller på att mixtra med någon motor i källaren som vägrar att fungerar. Själv förstår jag mig inte alls på sådana där saker som sagt. Man blir bara lortig av dem. Jag skall ägna den här dan till att baka pepparkakor och lussebullar. Nästa vecka är det ju Lucia och då kommer älvorna och spelar, sjunger och lussar för oss. Det är lika härligt varje år. Men då måste det ju finnas pepparkakor till alla. Och lussekatter. Och glögg. Så jag skall baka tre miljoner åttahundrafemtio tusen pepparkakor idag. Två komma två miljoner lussekatter och beställa åtta tankbilar med varm god glögg. Alla nissar, troll och också småknyttet måste ju få lite gott att smaska på när det är lucia, eller hur?

Talgoxespionerna rapporterar att Leif inte ville gå till dagis i morse. Skrek och bråkade. Men sen visade det sig att han hade blivit förkyld och febrig så det fick passera. Sen var det några hundra barn som inte åt upp sin mat utan gnäll igår. Alla har blivit antecknade och det gäller att sköta sig nu. Speciellt om man inte har gjort det varje dag tidigare under året. En liten pojke i Indien svalde en myra och fast än det kittlar dödsskönt i kistan är det ju synd om myran. Antecknad. Myran får skadestånd, extra julklapp. Den kröp ut där bak på pojken och det var långt att gå och ingen särskilt trevlig promenad. En pappa i Västerås anklagad Lina för att ha ätit upp en lussebulle när det egentligen var hunden som tagit den. Orättvist och därför blev pappan antecknad. Lina får extra present. En lillebror som blev dragen hårt i örat av en storebror får en extraklapp som dras från broderns julklappskonto. Ungefär som vanligt alltså.

Var snälla mot varandra och mot er själva. Ny rapport kommer imorgon. Försök att le mot människor du träffar idag så kanske de blir lika glada som du är. För visst känner du väl att du sprudlar av lite glädje inuti idag? Och hjälp tanterna över vägen. I alla fall de som vill det, de andra kan få stå kvar.

-4.2 grader under snön. -18.8 i luften. Soligt. Renarna mår bra. Nissarna mår bra. Trollen snarkar. Full produktion.

 

Alla avsnitt på olika format finns samlade här, fritt och gratis i en tid när det mesta annat inte är det.

Categories
Status från tomten

Tomtens dagbok del 3

Flyttat hit: http://tomtensdagbok.se/

Tredje December
Dan för dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan.

Hej Tomten här.

Skulle skrivit en längre rapport idag men vår pepparkaksfabrik gick sönder och började spruta ut citronsura lakritsbollar istället för söta goda stjärnformade pepparkakor som den egentligen skall tillverka, så jag var tvungen att ta renarna och åka dit och laga maskinerna eftersom Tomtemor var upptagen på annat håll. Ja, nissarna gjorde jobbet såklart. Det var som vanligt musen Jojje som hade byggt bo på ett kretskort i en av kontrollpanelerna. Såklart kortslutit sött och surt blandarna och fått lakritsmaskinen att jobba på för fullt. Jojje är sådan. Är det vinter och kallt letar han alltid upp något varmt och skönt ställe och där lägger han sig och sover. Oftast utan att tänka närmare på var det är han lägger sig. Tyckte väl en pepparkaksfabrik hade sina fördelar kan man tänka. Men när vi väl hade hittat honom och han förstått vad han ställt till med så ångrade han sig såklart. Han pep och pep och pep. Han älskar nämligen jul han med och blev rädd att han inte skulle få några julklappar. Nu bor han här hemma med Tomtemor och mig. Har fått ett hål strax bredvid öppna spisen där det är varmt och gott. Lite gröt skall vi väl också få över till den lille krabaten. Men ost får han vänta med till julafton. Jojje gillar ost. Massor av ost. Alla sorters ost. Så det blir en perfekt present till honom. En hel ostbricka skall han då. Med många olika sorters god ost. Men det är en hemlighet såklart så träffar du honom så får du hålla tyst.

Ja som sagt jag hade tänkt skicka en daglig rapport över läget här i skogen till er mina bästa kompisar så att ni känner att det är lugnt och att det verkligen blir jul. Alltså ta det lugnt ni så står vi för jäktet här i tomteskogen. Det är liksom meningen med allt det här. Vi jobbar, ni är så snälla ni bara kan vara ,och sen så blir det jul.

Pepparkaksfabriksproblemen kanske får till följd att vi måste kalla in trollen för att hinna med allt i år. Men problemet med är att de bara kan jobba på natten. En enda solstråle och de blir ju till de sten. Och så kan man ju inte ha det. Dessutom är de vresiga och sura av sig när de måste vara borta för länge från guldet så en del nissar vill helst inte jobba med dem. Därför har nissarna lovat att lägga på ett extra kol. Ja, alltså man säger så eftersom gamla lokomotiv eldades med kol och gick snabbare när man stoppade i några extra kolbitar. Så gör man naturligtvis inte med nissarna. Gröt och pepparkakor är det som får fart på dem. Sen vill som såklart ha julmust. Varje dag tjatar de. Men icke. Här blir det ingen julmust förrän kvällen före julafton. Punkt, slut och slutdiskuterat.

Önskelistorna bara rasar in. De från alla barnen är för det mesta ganska lätta att hantera. Roliga spännande leksaker har vi ju fabriker som tillverkar alla dagar hela året, dygnet runt. Det är värre med de önskningar som kommer från vuxna. Mamma Agda i Västerås och Pappa Leif i Stockholm önskar sig t.ex. “Snälla barn”. “Snälla barn” vad är det för en önskning? Alla barn är väl snälla! Eller hur? Vi tog upp det här på stora julmötet och kom fram till att det var “lugn och ro” de egentligen menade. Man kan ju tycka att de kunde kläckt ur sig det från början. Ja, kläcka ur sig säger man bara för att hönorna… Ja ni fattar. Lugn och ro kan man naturligtvis trolla fram. Det är inga problem. Men vi tänker lite finurligare. Får alla det de vill så blir det liksom lugn och ro av sig själv och då blir alla nöjda och glada ändå. Så det är så vi jobbar. Men det är såklart en massa att tänka på för att få till det. Ger vi lilla Tanja den tjutande brandbil hon så gärna vill ha så tycker kanske inte pappa Peter att det blir så mycket lugn och ro. Så då får vi försöka hitta på något annat till Lilla Tanja som hon blir minst lika glad för eller ge pappa Peter ett par hörlurar med musik som han gillar samtidigt så allt blir frid och fröjd. Ja det är ett väldigt fixande och trixande som ni förstår för att alla skall bli nöjda och glada.

Våra nissespejare rapporterar att de flesta barn sköter sig och är snälla där ute. I lördags var det en Kinesisk pojke och en tigerunge i Indien som inte ville gå och lägga sig. Det var nog allt. Alla andra barn i hela världen verkar ha varit snälla. Men vi zoomar in lite extra i de här tiderna såklart. Men det gäller ju att vara snäll hela året. Jag menar hur skulle det se ut om det räckte med att vara snäll i några veckor för jul. Vi är tomtar inte lättlurade.

Men vi gillar jul här. Mest bara för att människor för en gång skull börjar bry sig om varandra. Visst det är kul med alla presenter också och all mat och all godis men alla har det inte så lätt under julen. Att vara snäll innebär också att dela med sig till de som inte har det lika bra som en själv. Och snällhet gäller förresten lika mycket för vuxna som för barn. Så hitta på olika sätt att hjälpa. Hälsa på en gammal ensam tant eller farbror på ett äldreboende som normalt inte har någon som hälsar på. Skänk en slant i en insamlingsbössa. Lägger alla en krona blir det till miljontals kronor som kan användas till att göra mycket gott. Lägg ut mat till djuren. Sen framförallt var snäll mot dig själv också och fira den jul de just DU vill fira. Säg nej till att fira andras jul i år. Det förtjänar DU.

-3.3 grader under snön. -18.8 i luften. Soligt. Renarna mår bra. Nissarna mår bra. Trollen snarkar. Full produktion.

Alla avsnitt på olika format finns samlade här, fritt och gratis i en tid när det mesta annat inte är det.

Categories
Status från tomten Swedish

Tomtens dagbok del 1

Flyttat hit: http://tomtensdagbok.se/

Första December

Dan för dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan.

Hej tomten här.

Ja ni vet jag som bor här i tomteskogen med Tomtemor och alla nissarna. Bäst jag nämner att djuren bor här också, för annars blir renarna och ekorrarna så sura. Det är nämligen viktigt för dem att folk vet att de också finns till och jobbar här i tomteskogen. Ekorrarna hjälper till med allt möjligt. Springer ärenden. Öppnar och sorterar önskelistor. Oftast tillsammans med nissarna eftersom de blir lite för ivriga när de får hålla på själv. Ekorrar måste man hålla lite koll på. Alltid. Busiga är de. Jättebusiga. Skicka gärna med en nöt åt dem förresten när du skickar in en önskelista, då blir de glada. En del ekorrar jobbar till och med på julklappsfabrikerna. Renarna är ju inte här än. Men kommer imorgon. Det finns fler djur här också såklart. Grisar som hjälper till med allt möjligt. Kossor som ser till att vi får både smör och mjölk till gröten och en och annan giraff för utsiktens skull.

Du vet säkert att Tomtemor och nissarna verkligen älskar gröt. Ja, jag med såklart. Gröt är ju det godaste som finns ändå. Gröt vill man ju ha både till frukost, lunch och middag och gärna en tallrik innan man går och lägger sig också. Helst med en klick gult härligt nykärnat smör när det finns. Smör är gott. Jättegott. Tomtemor och jag turas om att laga gröten. Det är flera hundra nissar som håller på med julklappstillverkning, köttbullstillagning, sillinsaltning, osttillverkning, godismakeri och allt vad det är som måste bli klart inför julen här i tomteskogen. Alla vill de väl såklart ha gröt så vi måste laga en jättestor gryta med rykande varm härlig gröt flera gånger om dan.

Idag är det min tur att fixa gröt. Tomtemor är ute och lagar en motor eller vad det nu är som gått sönder på en av julkulefabrikerna. Jag tror det är på en av dem som tillverkar röda jätteglittriga kulor i olika storlekar. De där vackra som man kan spegla sig i ni vet. Ingen kan laga motorer och svetsa och greja som Tomtemor. Själv är jag bäst på att laga gröt, snarka och dela ut julklappar. Sätter man ett verktyg i handen på mig så tappar jag det för det mesta och när jag väl har tappar det så får jag leta efter det och leta efter det och leta efter det igen och då blir det såklart inte mycket gjort. Så nu för tiden är det inte så många som ber mig om hjälp när något gått sönder. Jag får ta hand om annat istället och tro mig såhär före jul så finns det jättemycket saker som måste ordnas. Så jag ha fullt upp. Resten av året kan det ju vara ganska bra att inte kunna så mycket så att man kan få ligga där i lugn och ro och snarka och vila ut i hängmattan mellan grötkoken. Men det är klart, Tomtemor och nissarna hittar på en massa som skall göras då också. De hittar på så mycket och borde vila mer när det inte är juletid om man tänker på saken.

Bäst jag förklarar det här med nissarna också. Vi har ju flera hundra som sagt, eller snarare flera tusen om man räknar alla i hela världen. En del har ju trott att nissarna är Tomtemors och mina barn men så är det ju inte. Jo fem stycken av dem. Nisse, Sötis, Blötis, Kisse och lilla Lyra. Alla de andra är liksom bara nissar från början till slut. Vette tusan var de kommer ifrån egentligen. Från ägg av något slag tror jag. Men det finns lite olika teorier om det hela. En del tror ju på storken. Alltså att storken flyger hit en nisse när det behövs en. Andra tror att de växer som svampar. Poppar upp där som färdig nisse i skogen rätt vad det är med luva och allt. Åter andra tror att det egentligen är utklädda möss. Det enda jag vet är att de alla älska gröt, bor här i tomteskogen och hjälper till med alla julbestyren och jobbar hårt varje jul för att allt skall bli klart. De kan vara busiga ganska ofta men väldigt snälla är de för det mesta. Om jag skall vara ärlig så är de nog snälla i princip jämt faktiskt.

Fast allt det där sista var hittepå. Ja, nissarna är såklart snälla men resten. Jag vet egentligen mer om tomtenissar än jag berättade om sanningen skall fram. Jag tror jag kan lita på er som läser det här så jag skall avslöja en hemlighet. Men ni måste lova att hålla tyst och inte tala om det ni får höra för någon endaste en. Lovar du? Speciellt dina föräldrar får inget veta. Inga vuxna alls. Se till att de blundar och håller för öronen nu om de är i närheten. Bra! Du håller tyst va!? Om du tror du skvallrar är det bästa att du hålla för öronen från och med nu du med. I alla fall om du vill ha några julklappar de närmaste hundra åren. Beredd?

Nissarna blir ju aldrig stora. Har du tänkt på det? Eller ja det är ju inte riktigt sant för Tomtemors och mina nissar blir ju det. De skall ju bli tomte och Tomtemor själva en dag. Men de andra nissarna. De är alltid korta, busiga och godissugna liksom. Jag vet ju precis var de kommer ifrån såklart. Fattas väl annat. Det andra jag berättade tidigare är bara något jag säger för att lura vuxna. Vuxna mår bäst av att inte veta allt. Sanningen är att de föds ur rom som fiskar lägger på säkra ställen i en speciell sjö här i tomteskogen. Rom är som små ägg som sitter ihop. Just tomtenisse-rommen kommer från abborrar. Men bara rom som abborrar lägger en speciell natt som nästan alltid är årets kallaste. En natt när månen lyser rakt ner genom isen och stjärnorna står på ett alldeles speciellt sätt på himlen. Då läggs nisserommen. Självlysande röda ägg var och ett vackert som en stjärna. Rommen som skall bli nissar. Där ligger de små äggen och guppar. Efter några veckor blir det nissebäbisar som simmar och dyker och skojar där i vattnet. I början har de varken tomtedräkt eller mössor och ser faktiskt mest ut som fiskar men efter hand som de blir större, vilket tar ett bra tag, så börjar det växa ut, först mössor och sen tomtedräkter. Fast gröna. Då är de fina där de små må ni tro. Söta gröna mininissar liksom. Nu väntar och busar de där i vattnet tills de växt till sig och blivit så stor som en nisse skall vara, en meter ungefär, och när de fått sina röda näsor (du vet väl att alla riktiga nissar har röda näsor) så kryper de upp på land en tidig sommarmorgon när ingen ser. Vipps så har de blivit en riktig nisse med röd nissedräkt, röd mössa och allt. Det är något med luften som gör att det där händer så fort de är uppe där på land. Det sker ögonblickligen. Poff. Fiskliknande grej med grön luva och grön dräkt blir tomtenisse som andas luft istället för vatten. Kul att titta på må ni tro. Poff, poff, poff låter det. Vi brukar ta med oss lite mat och sitta där vid sjön och titta på. Hälsar alla nya nissar välkomna till tomteskogen. Det blir alltid en riktig fest med massor med läskeblask och godis. För tomtenissar, ja, de föds godissugna.

Sen jobbar de hårt som nissar några jular tills de börjar längta tillbaks till sjön igen. Det är ändå alltid sjön som är hemma för dem. Då brukar vi ha årets stornissefest. Den brukar vi ha en varm natt sent under sommaren strax innan hösten börjar och då dricker vi saft, äter kakor och godis hela natten (och gröt såklart) och sen när solen precis är på väg att gå upp säger vi hej till alla nissar och kramar om dem hårt och länge. de har ju varit våra bästa vänner under flera år och vi älskar allihop jätte mycket såklart. Men de har ett annat liv att leva nu. de är vuxna och kan inte vara nissar längre, måste göra det de måste. Så de springer och dansar till den speciella sjön, hand i hand, vinkar åt oss, skrattar, och gör ett snyggt graciöst svanhopp och dyker ner i sjön och försvinner. Så fort de kommer två meter under ytan så plopp, tjoff, pow blir de till en Abborre. Luva, tomtedräkt och skor omvandlas i ett nafs till gälar, fenor och fisksvans. Efter det finns ingen återvändo, och sen simmar de och leker lyckliga där i sin sjö resten av sina liv. Lyckligare abborrar finns inte. Alla brukar vara helnöjda med sina liv som riktig fisk och längtar inte tillbaks till nisselivet speciellt mycket. Bara ibland. När gröt- och godissuget sätter in. Man får ju inte så mycket gröt eller geléhallon som abborre. Vi brukar såklart hälsa på dem ofta och mata dem med lite gröt och godis. Just det här vet inte de flesta människor om. Abborrarna vill att det skall vara en hemlighet. Vi med. Alla tror ju det blir arborrar direkt av romen men tji fick de. Nissestadiet hade de missat. Men det är hemligt som sagt. Så håll tyst om det. Inte ett knyst till någon. Lova!

Du vet väl att de kan bli osynliga nissarna om de vrider sin luva bak och fram. Men alla har ju mössor så det visste du väl redan eftersom alla mössor, min luva med, fungerar så. Du måste prova. Jättebra när man leker kurragömma eller när Tomtemor letar efter en för att man skall städa som man lovat. Vrid och plopp så är man borta. Sen gäller det att var tyst också såklart. Att stå blick still så att man inte hörs. Absolut inte nysa. Inte ens tänka på att nysa. Ett atchoo avslöjar en liksom på direkten. Tomtemor är listig hon. Är det någon som som gör sig osynlig för att hon inte skall hitta honom eller henne, ja det är oftast jag, så blåser hon ut lite peppar med en liten pepparblåsmakapärapparat som hon byggt. Den som kan hålla sig från att nysa efter det finns inte. Sen är personen i fråga avslöjad och då är det ju lika bra att vrida tillbaks mössan och bli synlig igen. Oftast är det alltså jag. En stackars Tomtefar som försöker få lite lugn och ro när Tomtemor tycker att det finns massor av annat som vi måste hjälpas åt att göra.

Sen kan de ju flyga också nissarna. Fast då måste de ju montera vingarna som Tomtemor uppfunnit såklart. Man måste träna ganska länge innan man blir bra på dem. Jag provade en gång och hamnade i Australien. Alltså på andra sidan jordklotet. de fick hämta mig med renarna för så förskräckt blev jag att jag verkligen inte ville flyga tillbaks med de där rackartygen till uppfinning. Men nissarna brukar bli bra på att flyga med dem. Kors och tvärs över jorden flyger de med dem i en hiskelig fart och de gör loopar och livsfarliga halsbrytande störtdykningar så fort de kommer åt. På så sätt kan de hälsa på nissar i jordens alla hörn. Julklapparna tillverkas ju lite här och var på jorden och nissar på olika ställen behöver ju träffas och prata igenom saker då och då. Man brukar se dem ibland när man flyger flygplan. Om man tittar noga. För oftast flyger de precis där ovanför molnen.

Men oj nu såg jag att det kommit in fyrahundratusen önskelistor från barn i hela världens här i inboxen på min dator. Är nog bäst man börjar läsa om man skall bli klar till kvällsgröten. Finns massor av brev att sprätta också gissar jag. Brukar vara säck efter säck efter säck fyllda med dem. Får nog sätta på mig mina snabbläsarglasögon. Vi får höras imorgon. Men förresten. Tänk nu på att blåkråkorna och anda djur håller koll där ute så att alla sköter sig. Det gäller att äta upp sin mat och lägga sig och sova utan gnäll när det är bestämt att det är dags för det. Det vet ni eller hur? Blåkråkorna och alla andra djur där ute är mina spioner och rapporterar direkt till mig om ni fuskar. Kan bli julklappsavdrag då. Bara så ni vet. Vi hörs imorgon.

-2.8 grader under snön (mössen trivs). -16.1 i luften. Soligt. Allt uppstartat inför julen idag och alla mår bra. Full produktion.

Alla avsnitt på olika format finns samlade här, fritt och gratis i en tid när det mesta annat inte är det.

Categories
Status från tomten

Tomtens Dagbok del 18/24

Flyttat hit: http://tomtensdagbok.se/