Måndag. Jag har varit på provtagning redan vid sju. Stick, stick, stick, tapp och tack. No big deal. På eftermiddagen brukar man se värdena på 1177. Oftast skall man överleva.
Känns sommarmorgon där ute. Men varmt är det inte. Fast helgen skall visst leverera högtryck. Man hoppas på den. Vill svettas. Längtar efter öppna fönster, en gardin som rör sig i vinden och Koltrastsång där ute. En ynnest att vakna till.
Jodå. Koltrastsång det får man. Gratis, Fantastiskt. Njuter såklart.
Havet ropar på mig. Suget, dragningen är alltid som störst den här tiden. Hade jag en eka skulle jag satt ner den i Voxnan idag och mött upp med det älskade havet neråt Ljusne någonstans, fast det tar ett par dar. Årets första bad hade kanske varit uteslutet för en fryslort som jag men obruten horisont stillar sinnet och den magin kan jag aldrig se mig mätt på.
Sitter och radera mail på gmail. Börjar röra mig tjugofem år bakåt i tiden. Fortfarande sjuttiotusen mail att ta bort. Fyrtionio i taget. Man orkar hålla på med det en kvart i taget. Google… Sigh! Fast så många människor runt om i världen som rört sig förbi under dessa år. Massor. De flesta både trevliga och roliga. Några dryga också såklart. Sen alla (hem)automationsprotokoll som passerat revy. Som poppat upp som lysande stjärnor, förbleknat, dalat och sen försvunnit ut i mörkret efter några år. Ja, många är de. Tidningsklippen om dem likaså. VSCP är det enda som fortfarande lever. Haltande. Men ändå. Vid liv.
Hellström håller hov och det är fest i hemstaden. Tycker det där är roligt. Skulle gärna vilja uppleva. Mest för att uppleva hänförelsen i publiken, även om jag inte har något emot musiken heller. Schulman skriver bra om det hela. Även om jag aldrig varit dill-dill-dill men inte heller en i de skränande massorna. Lustigt också att publiken i de främre raderna på Håkans konserter fortfarande är lika unga som förr. Publiken brukar annars följa estradörerna i ålder. Men Håkan är ett fenomen såklart. En Svenskalärare jag jobbade med förr höjde hans texter till skyarna. De enkla är ofta det svåra. Man uppnäsorna klarar såklart inte av sådant.
