…men när jag ser en här bilden så blir jag lite (nåja ganska mycket) full i skratt. Mänskligheten, ja jag säger då det. Man kan nog i alla fall konstatera att lustiga hattar är synnerligen gångbart bland oss människor.
Pratarna vinner alltid i längden ändå. Alltså de som pratar om att göra “det“. I open source sammanhang är man en paria om man tar den vägen. Det är bara resultat som räknas där. Det är väl därför jag trivs så bra där i den världen.
Men kodar här. Ja och skriver att jag kodar. Kan väl kallas prata det också. Men sitter man på toan och skiter och skriver att man gör det så luktar det ju lika illa ändå. Vad jag nu menar med det sistnämnda. Jag vet inte. Vill inte heller veta. Troligen. Faktiskt.
Grisenzymer får min mage att överleva dagen. Men morgonen blev tuff. Man får andas några gånger och sen köra på som en annan icke pancreasjuk person. Lever änn. Det är det som räknas. Tror jag.
Att skriva mail eller messa folk och förvänta sig att de skall svara verkar bli svårare och svårare. Frekvensen av obesvarade mail och mess ökar med en skrämmande hastighet. Har man blivit paria? Alltid varit? Eller dog man föra veckan och har bara inte fattat det själv ännu? Vette fan. Men funderar på att ge upp just den där delen av kommunikationsvärlden. Känns som att få en spottloska rakt i nyllet när man inte får respons. Liksom. Suckar…
Fast det är väl sådär att bli gammal. Man finns mindre och mindre liksom. Har ena foten mer och mer nedsatt i en annan värld där man inte syns eller finns för “de andra“.
Idag inget snöande. Annars har veckan varit full av snöflingor som dalat ner så vackert i blåsten. Sundsvallsbron var tydligen avstängd i morse pga blixthalka. Så Los är i alla fall inte ensamma om kvarvarande vinterkänningar. Men sommardäck på alltså. Ser dessutom lovande ut framöver. Frågan är om man inte skall våga sätta ut tomaterna i därför avsett växthus till helgen. Kräver mod.
Hulken skall i alla fall få vila efter helgen. Välförtjänt skall tilläggas. Många pelletsar har det ätits av den gröne under kalltiden. Mycket värme har levererats medels rör till olika rum i huset på kullen. Med en gammal panna har vi väl bidragit en del till den globala uppvärmningen också. En hel del govärme har fraktas ut genom skorstenen utan att passera go. Verkningsgraden är väl sisådär på en panna från 1962.
Multicast är ämnet för dagen, ja veckan, här. Några demoprogram som visar hur man sänder och tar emot VSCP event på några olika plattformar. Lite bara för att det går. Skulle säkert gå att använda till något vettigt. Kanske. Eller inte.
När det blir för tradit och bara sitta och koda så döstädar jag lite. Vräker ut lite skit som skall förpassas till återvinningen. Mycket skit finns det att sända den vägen. Jag borde såklart ta i lite mer där. TÖMMA. Men klarar inte riktigt av att döstäda så våldsamt. Men några billaster blir det nu ändå. Någon borde klappa mig på axeln och säga att jag är duktig.
Den sista, sökningarna efter “Orvar Säfströms fru“, på min blogg den senaste månaden förvånar mig ändå lite. Fast egentligen inte såklart. Det var längesedan man höjde ett ögonbryn på Internet.
Tro det eller ej, men jag har en del väldift coola “vänner” (nåja folk jag känner). Marias of Sweden AB, med ägaren Maria G Nilsson, är definitivt en av de coolaste. Finns här.
Det är vanligt att prata om världen och hur den styrs i termer av ”stormakter”. Mer de senaste månaderna än på länge. Vad som definierar en ”stormakt” är inte helt tydligt. Det är dock inte ovanlig…
