Categories
Betraktelser & Berättelse

Såååå?

Lastbilen från Gävle. Den hittar hit idag igen. Nu har man liksom blivit kompis med dem som kör den, ja, då så har man passerat en gräns. Det är DHL. Just idag kör de för IKEA. Samma glada grabbar. Vi har setts rätt många gånger förut. Japp, kompisar i princip alltså. Inser av denna insikt att vi måste hejda oss. Speciellt om man tänker på att vi fraktar hem en del i egen bil med jämna mellanrum också .

Kanske.

Just det här DHL-gänget gillar jag. De bär alla de tunga grejerna upp för trapporna i ett huj och undertecknad blir inte ens svettig. Hur kan man INTE gilla sådant. HURRA! Liksom.

Annars är jag INTE speciellt förtjust i DHL. När jag väntar kretskort och annat från Kina så tar det en dag till Paris från Kina, en till dag till Stockholm och sen en dag till Gävle. Ja och sista biten kan ta tre veckor. Det är något konstigt på gång där i Gävle. Just därför undviker jag DHL om jag kan. Övriga speditionsföretag har inte samma problem. Levererar som om man bodde i människobyn.

Men att vänta på någon/något stör mig. Har svårt att koncentrera mig. Men lurar hjärnan idag med lite underhållslödning och annat underhåll på kontoret. Det fungerar finfint. Borde kanske ha greppat dammsugaren också. Eftersatt där. Men tänker att ingen ser. Fungerar inte hur länge som helst den metoden.

Summan av dagen är ändå att nu på kvällen är jag trötter. Inget ovanligt iof. Försöker med lite Metallica. Det brukar fungera. Finns hårdare saker att ta till om deras musik inte hjälper. Man är redan långt nere i musikträsket och känner till alla trick. Finns inga tolvstegsprogram som tar en därifrån.

Kvällen ägnar jag åt att testa en gammal drivare för en lika gammal CAN adapter. Man får frågor ibland om gamla synder. Bör ha en testuppsättning redo som man kan plocka fram så att man kan test direkt. Men det blir dyrt såklart och MÅNGA testuppsättningar blir det om man skall spara något för allt man gjort. Som vanligt gäller då att man får investera i tid istället. Tid är ju det den fattige har mest av. Fast känns som även den är på upphällning här. Ja och vad blir man då?

Fast det är som det är. Man svär lite. Gör om lite. Får saker att fungera till slut. Är liksom inte så mycket att orda om. Sandkonst alltsammans. Andra får fronta det här bandet.

Leker lite med en av mina Windows datorer idag. Har två faktiskt. Studiodatorn. Finns inget val där. Inspelningsprogramvaran kräver Windows. Sen har jag en för utveckling och test på Windows plattformen här bredvid mig.

Upptäckte idag när jag bytte ut en switch att det inte gick att pinga till den maskinen. Jobbigt när man vill felsöka. Men OJ!!! vad borta man är på Windows plattformen idag. Tog timmar att få till. Är ju så hjälpsamt Windows numera att man kör vilse i första bästa korsning (läs val). Man behöver plöja sig igenom tjuioåtta menyer innan man kommer till pudelns kärna. Fast idag alltså då, med väntan på lastbil, så gjorde inte det där speciellt mycket. Var rent utav lite trivsamt att hålla på.

Man trivs ju!