Minus tjugoen nere i byn när jag hämtar K. Fallande. Men bara sexton här på kullen. Det finns fördelar med att ha huset på en kulle.
Hulken klagar inte. Jobbar på. En mycket trogen vän genom många år nu den gröne.
Men är det vinter så är det vinter. Det är såhär det är. Man måste inte gilla skiten. Näpp. Gör det inte heller. Tror att det har framgått i tidigare inlägg.
På kontoret är det varmt och skönt dock. Sitter här och jobbar med ett stearinljus som sällskap. Tänt såklart. En luciaeftergift. Eller ja, egentligen inte. Det var bara ett tag sedan det fick plats bland alla papper på skrivbordet. Gillar lugnet som ett tänt ljus smittar av sig med. En paradox egentligen efter som elden väl representerar allt utom lugn. Men som vanligt är det i ytterligheterna man hittar DET.
Temperatursensorn som ligger på fönsterbrädan här bakom visar på fjorton grader. Tack och lov är det betydligt varmare i rummet som helhet. Men kallras det där som plågar och förgör. Antar att den där gubben som råkar ut för det förtjänar plågan. Såklart det är så.
Inatt är alltså en sådan där natt på helspänn. Blir det fel någonstans innebär det stora problem. Man sover med ett öra på och ett öga öppet. Diverse övervakning och larm skall väl hantera resten.
Ähhhhh nu måste kvällsskiften fortsätta säger lillkatten. Det har hon såklart helt rätt i.
Huj!
