Categories
Betraktelser & Berättelse

Dupp

white ceramic mug with coffee beside stainless steel teapot on brown wooden tray
Photo by Ea Ehn on Pexels.com

Häller upp kaffe. Det är jag och fem koppar. Ingen “dupp”. Slätt och svart. Som det är till vardags här på kontoret. Men gott. Värmer. För varmt är det inte på ett kontor nära mig trotts finfint programmerarväder.

Posten har börjat med varannandagsutdelning här. Alltså får man lita på elektronisk ping att post är levererad eller gå till Postnords hemsida och kolla om post skall levereras idag. Problemet är att varubrev levereras alla dagar. Så ofta får man post under mellandagen men inte på den dag man skall få post. Trassligt. Mest för att posten kommer 10, 11, 12,13,14, eller 15. Dubbeltrassligt.

Vill man bygga sig en gitarr går man såklart till Kina. Finns hur mycket som helst att välja bland. Satsa sen på bra strängar och bra mikrofoner. Tjoff – Liksom. Nöjd i alla dagar därefter.

Fast musiker är såklart märkligt märkesfixerade. Lite som Saabägare var. Konstigt folk hela bunten.

Men härlig kod kodas här idag och det skall det fortsättas med.

Tjing (som man sa en gång i tiden).

Categories
Betraktelser & Berättelse

Nyttigt

photo of a turtle swimming underwater
Photo by Belle Co on Pexels.com

Man tackar. Ännu en dag med programmerarväder. Man tackar alltså gudarna. De grekiska såklart. De nordiska. Ja och alla andra. Det finns en helvetes massa gudar att tacka och falla på knä inför. Jo. Alternativt skratta åt. Den ende sanne guden, som de kristna pratar om, alltså han/hon/det/gud, är då bara vi själva och allt annat som finns. Ett löv en sten en bajskorv räknas in. Ja för mig. För dig? Kanske annat. På knä behöver ingen av oss stå. Universum är glädje. Men människan har ondskan i sig. Ofta de som påstår sig vara goda som värst drabbade av det där.

Men bokslut klart. Ja nästan. I princip. Behövs lite handläggning. Minus som varje år. Van. Jobbar på det där.

Men programmerarväder alltså. Ren lycka. Med bokslutarbete ur världen så finns inte mycket som tynger en ocool gammal gubbes axlar. Man kan jobba på. Det enda som betyder något egentligen. Att ta ide och tanke till verklighet och något att kunna ta på. Processen räcker för mig. Eftervärlden får väl bedömma om min möda är värd något.

Så idag storverk. Men först lite te. Ja och så skall frun skjutsas till jobbet. Jo regn alltså. Man får “se världen”. Nyttigt för en sådan som jag.