Categories
Betraktelser & Berättelse

Flyguppvisning

monochrome photo of flock of flying birds
Photo by Aleksandar Pasaric on Pexels.com

Onsdag känns det som. Men jag tror att det är tisdag. Som pensionär spelar det där såklart ingen roll. Men som open source utvecklare finns såklart behovet att ha så mycket dagar kvar av veckan som det går vid varje känd tidpunkt. Något som inte är optimalt en sådan här vecka mend en årlig kristen flyguppvisning på torsdag.

Men man får gå ut. Ganska snart där ute är allt här inne glömt. Det är en nyhet i mitt liv. Allt blir bättre med åren. Det där också.

Installerar en ny drivare på studiodatorn igår. Det är det närmaste jag kommer musikskapande på en lång tid nu. Jo, jag har svårt att skriva “musikskapande”. Det känns pretantiöst. Men inser ju att alla dom som kallar sig stjärnor och proffs ändå gör det fast de inte är så långt före, efter eller i. Men musiker gillar den kredd musiksmaken ger. Inte musik. Jag gillar musik. Alltså är jag ingen musiker.

Allt prenantiöst går bort. Om jag varit en anhängare av det pretantiösa hade jag suttit ett liv i ett fysiklabb. I sig hade kanske inte det varit fel. Men utan tävlingsinstinkt ruttnar man snabbt bort i den världen. Fast ruttnar gör man väl utanför den också. Om man inte vill tävla. Inte vill stå högst upp på kullen när man dör.

Har börjat se dåligt igen. Ljuskänslig så in i h:e. Jag antar att det märks på felskrivningar här på bloggen också. Själv gissar jag att det är s.k. efterstarr som man kan få eter en operation. Vanligt. Optikern säger att det inte är så mycket. Men så sa man iof innan operationerna också när jag satt här med tre glasögon på. Men man får väl tjata och gnata som vanligt. Eller bara ge upp. Säga “fan vad det är grått i dag igen“.

Dilbert lyckas träffa rätt idag igen.

Själv träffar jag sällan rätt. Kan bero på att jag siktar dåligt. Eller kanske inte vill träffa rätt. Jo jo. Fast kanske ren dumhet ändå alltsammans. Vad är “rätt“? Vad är “fel“?

Alldeles strax skall jag ta mig ner till affären och tatta lite kabel igen. Av alla människor man kan välja som kabeltattare är jag det sämsta valet. Men billig såklart. Rent av gratis. Får väl bli mitt bidrag till överlevnaden av byns affär.

Sen är det bokslut… Urk… Men lika bra at ta tag i det så man får det ur världen. Ny metodik för det hela i år. Känns nervöst. Lite kan själv över det nya. Usch.

Men knappa en timme nu då. Innann klockan slår “kabeltatteri”. De som känner mig vet att med något annat snart blir det inte mycket knappande. En mycket dålig egenskap jag har. Känsligheten. Vill bara vara i fred. Så att jag får knappa på. Ju. Liksom.