Slö

Slöa dagar. TV, läsa, sova, film och äta. Allt i stora doser. Bara lugn, dagar utan oro. Lite mat till fåglarna. En skål gott ställs ut till räven innan natten. Men kanske är det Tomten som tömmer skålen när nattens pudersnö sakta faller helt ljudlöst ner från himlen. Spåren dagen efter är ändå bara skatornas. De som lever sitt liv i den stora granen här bredvid. Som fick två ungar i fjol. Goda grannar.

Ja och man lever. En jul till lagt till minneskontot. Det är där mina rikedomar finns. Egentligen räcker det väl med det tänker jag när jag tänder en av oräkneliga brasor i öppna spisen. Att leva med familj, vänner och brasor. Ja, kanske en whisky till det. Vem behöver mer?

Ett nytt decennium snart. Man lever i framtiden. Minns att jag en gång tänkte på tvåtusental som en tid jag inte skulle leva i. För långt bort in i framtiden framstod det som. Men här vandrar man alltså omkring ännu. Tjugotjugo. Låter som en akuktionsutropares bud. Fast spännande såklart. Nytt. Man är nyfiken över vad som döljer sig där framöver. Må?te aldrig den nyfikenheten lämna ens sinne.

Fast nu, vila en stund. Varför jäkta? Snart nog är det vardag igen. Livet är gott. Ja, gott nog kan man tycka.

Senast lästa bok

En vinter i Paris av Jenny Oliver

Det här är som ett Amerikansk bakverk. Det smakar bara socker. Förutom det finns ingen substans. Man kan äta en, äter man två så spyr man. Här fungerar det så per kapitel. Fy fan liksom. Sött som fan. Skummar halva. Tar mig igenom. Men, nope, inget att ha. Inte ens i slö juletid.

Alla andra böcker jag läst finns här.