Bra – Bevara kulturskolorna alltså.

View this post on Instagram

Svensk litteratur säljer bra utomlands. Det visar en enkätundersökning som Svenska Förläggareföreningen gjort. 🔹 Förra året såldes utlandsrättigheter till verk av svenska författare till ett värde av nästan 340 miljoner kronor. 🔹 Den svenska spännings- och kriminallitteraturen är fortsatt framgångsrik, men det finns mer som förklarar exportframgångarna, säger litteraturvetaren Andreas Hedberg som skrivit rapporten. 🔹 – Deckarna är en stor del av förklaringen, men inte den enda, det talades om svenska vågor före den så kallade deckarboomen. På 1980-talet talades det om Torgny Lindgren och senare kom Marianne Fredriksson, säger han. 🔹 Andreas Hedberg menar att den svenska deckarboomen är beroende av dels tidigare framgångar inom samma område och dels barnbokens framgångar på 1970-talet. Det har skapat den infrastruktur som nyare deckarförfattare kan använda sig av. 🔹 Och nu är en annan ny framgångsvåg inom svensk litteratur på väg. 🔹 – Det har ju kommit signaler om att det blivit svårare att sälja svenska deckare. Nu lyfter man fram en ny framgångsvåg med författare som Fredrik Backman och Jonas Jonasson. 🔹 Det är svårt att säga exakt vad vi ska göra för att fortsätta framgången, men Andreas Hedberg tycker att Sverige ska satsa brett och erkänna barnböckernas stora framgångar genom till exempel mer ekonomiskt stöd. 🔹 – Ett ökat produktionsstöd skulle vara bra eftersom barnböcker ofta är dyra att trycka, i och med illustrationerna. 🔹 Text: Andrea Valderrama, Kulturnytt i P1 Foto: Simon Rehnström/SvD/TT

A post shared by Ekot (@ekotsverigesradio) on

Att kostat på sig

Plast

Har man nu kostat på sig ett “nytt” tangentbord på Erikshjälpen för ett par månader sedan a’ femtio spänn så åker det ju såklart inte ner i återvinningen för en förlorad funktion på tangent “v”. Det vore en skam såklart. F.ö. en viktig knapp för varje cut and paste programmerare. Tanken är såklart att den där 1/2 och pargraf-knappen där uppe till vänster, den kan man väl flytta dit på “v” positionen för ett förlängt tangentbordsliv.

Men allt visar sig vara mycket enklare. En fullödning. Så fram med lödkolven. Fluss. Löd. Fixat.

Ingen större operation således. Till och med plastlådan var hanterlig och inga skruvar blev över när allt var ihopskruvat igen. Ja och vvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvv kan man skriva hur många som helst igen.

Jaha
Lätthittat

Man blir aldrig riktigt förvånad.

View this post on Instagram

Knappt 20 procent av de plastförpackningar som används i Sverige återvinns till ny plast. Resten eldas upp. Det visar Ekots granskning. Och det är långt sämre än de officiella siffrorna på 46 procent som Naturvårdsverket rapporterade till EU i år. . – Jag tänker att Sverige är väl inte kriminella, men väldigt nära. Svensk statistik på detta område är inte bra, säger Peter Sundt, ordförande för plaståtervinnarnas europeiska branschorganisation EPRO. . Felet i statistiken beror enligt Ekots granskning på att Naturvårdsverket räknat helt fel på hur många plastförpackningar som finns i Sverige. De har missat 150 000 ton som aldrig registrerats och som hamnat i sopor som sedan bränts upp. . Ekots granskning bygger på en analys som gjorts på uppdrag av en rad kommuner, om vad hushållen faktiskt slänger i soporna, och som Ekot tagit del av. Det handlar alltså om förpackningar som aldrig lagts i återvinningen som hushållen i stället slängt i de vanliga soporna. . Samma slutsats finns med i en rapport som Naturvårdsverket själva beställt. Trots det använde Naturvårdsverket de felaktiga siffrorna när man tidigare i höst rapporterade till EU att Sverige lyckats materialåtervinna 46 procent av plastförpackningarna. I verkligheten klarar Sverige inte ens det nationella målet på 30 procent. . – Siffrorna är inte felaktiga på den grunden som vi beräknar i dag, Det är två olika mätmetoder helt enkelt, säger Jon Engström, chef för återvinningsenheten på Naturvårdsverket. Ja, och då säger era egna experter att den mätmetod som ni använder er av, den är inte den mest korrekta, utan en annan mätmetod. Och om ni räknar på det mest korrekta sättet, då klarar ni inte målet. – Nej. Totalt finns ca 367 000 ton plastförpackningar på den svenska marknaden. Endast 217 000 ton har registrerats. Naturvårdsverket har alltså valt den lägre siffran trots att man känt till att den är felaktig. Och det är huvudskälet till att statistiken blir felaktig. Endast 20 procent av de svenska plastförpackningarna återvinns till ny plast. . Lyssna på Prylarnas pris del 4 – Återvinningsbluffen. . Reporter: Daniel Öhman Foto: Pontus Lundahl/TT #plast #klimat #återvinning #återvinn #recycle

A post shared by Ekot (@ekotsverigesradio) on