Vardag. Fast söndag. Samma sak för mig. Mina vardagar börjar på söndagar. Fast det skall sotas också. Så det görs. Utförs. Sen sätter jag mig. Kodar mig hela vägen in i helvetet. Min vecka har börjat.
Fast så mycket helvete är det inte i mitt liv just för tillfället. Egentligen har det nog aldrig varit det, inte ens under svåråren. Nåja… Men jag längtar efter vanlig vardag. Dagar när livet liksom bara tuffar på. Det har varit alldeles för mycket väntan på livsavgörande beslut, ja och är. Sen all död. Snälla, kan all död upphöra en stund. Så att man hinner återhämta sig. Vem ber man om det? Han/hon/det/gud eller ber man till alla sina förfäder? Hur skall jag kunna veta? Hallå….
Man kan lika gärna önska sig världsfred. Medans man håller på. Liksom.
Fast hamnar man i vardagslunken så önskar man sig spänning såklart. Det är som när man är jävligt trött på allt sött. Nog kan man ge sig fan på att man blir sugen på något salt eller surt istället. Det skall stoppas in. Hållas igång.
Det var en gång en man som levde i bergen. Han gick ner på en dans till byn. Men ingen flicka ville dansa med honom. Han var för tjock. Så han gick hem. Vägde sig. Jo han var tjock. Vägde 160 kilo. Så han bestämde sig för att banta. Gjorde det. Gick ner fyrtio kilo. Kände sig snygg. Kände sig vacker. Gick ner på byn på dans igen. Kände sig oemotståndlig. Bjöd upp en flicka som tackade nej till dansen för att han var för tjock.
De där perspektiven.
Man kan inte lita på sig själv.
Endast.
Det andra ser, ser man kanske inte själv.
De som anser sig smarta kan ta sig en funderare på det där. I alla fall de som anser sig vara smartare än andra.
Men vem förstår en liknelse utan en ingående förklaring idag. Att dra paralleller mellan olika saker är svårt för människorna. Numera.
En sådan som Jesus skulle fått det jobbigt. Fått leta klatschiga rubriker. Liknelser. Noop. Fick fara hem till farsan & morsan. Kanske bäst det. Så mycket elände världen sett i hens namn. Fast det kan kanske inte hen lastas för såklart.
Sätter i ett nytt ljus i ljusstaken. Ett konsultljus. Fast IKEA ljus är inga bra konsultljus. De brinner för länge. Ljus från Rusta eller Ö&B är bättre. De ljusen hinner man knappt tända innan de är slut. Precis som man vill ha det som konsult. Ja om man nu tar betalt efter nedbrunna ljus, inte timmar. Ett ljus femhundra spänn, två ljus tusen osv. Ja det går såklart att köpa konsulttid för en hel låda ljus också. Tjugofyra stycken. Mycket trevligare än ett stoppur. I alla fall om man kan komma överens om vilka ljus man skall använda.
Annars har jag funderat hårt på att starta en börs. Fast istället för företag så var det temperaturen på ett antal orter man fick satsa på. Skall temperaturen gå upp imorgon eller skall den gå ner. Handelsbanken skulle gett säljrekommendationer före den senaste kallvädret. Var så säkra. Ja och köprekommendationer när det slog om. Den spännande frågan var såklart om analytikerna SMHI hade rätt. Att förväntningarna skulle infrias. Skulle temperaturen verkligen gå upp till -2 grader. Eller skulle det bli rally. Plussgrader. Töväder. Modd. Fatta vad spännande. Någon tillsynsmyndighet fick såklart ha koll på kalibreringen av termometrarna så att det inte fuskades. Väderprognoserna och ekonominyheterna kunde slås samman. Det skulle sparas pengar.
En hit. Såklart!
Nåja.
Själv är jag inte så inne i det där. Jag har sett för många sluta leva för att de är rädda att mista sina pengar. Vad i helvete skall man med dem till då?
Tycker jag.
Det räcker inte med lufthål. Då lever man inte. Inte fullt ut. Det krävs bortkastade bojor.
Men var och en gör såklart det man vill. I alla fall så länge det man gör inte skadar andra.
Låt nu veckan börja. Jag skall låtsas hela den här veckan att jag är en framgångsrik person som högaktas av alla i hela världen. Speciellt av kära släkten. Varför inte liksom? Man kan lura sig själv en massa konstiga saker. Om inte, varför inte det?
