Fördelarna med en kollaps av Jonathan Tropper

Genialt! Det är det enda man kan säga om den här texten. GENIALT!  Att få till dom där meningarna Jonathan får till, överaskningarna nästan varje gång innan man når punkten, ja, det får mina smilband att dras bakåt under nästan varje stycke i hela boken. Ja det är såhär man önskade man kunde skriva. En text där man inser att man ligger i lä. Ofattbart bra är vad det är även om själva historien inte är särskilt märkvärdig precis som i alla Jonathans böcker. Men det är just där det ligger. Förmågan att kunna beskriva det triviala på ett underhållande sätt. Det blir liksom inte bättre än såhär. Det är bara att inse att det är så.

Alltså, LÄS!

ps Jag har en vän från läraråren som heter Göran Bertils, jag ser honom genom hela boken i huvudpersonen Silver, underligt, de har inte så mycket annat gemensamt egentligen, eller allt kanske, förutom då att båda är gamla rockstjärnor. Det blir en extra krydda när jag läser den hur som helst. ds

http://www.akehedman.se/skrivet/

Arvet efter dig av JoJo Moyes

Problemet med att kunna skriva bra är att man skämmer bort sina läsare.  Ja och Jojo kan skiva bra. Skitbra. Men här steppar hon ner tre fyra steg. Tycker jag då. Det är inte dåligt. Långt därifrån. Men inte Jojo nivå heller.

Nu skippar jag gräsklippningen under lördagen och läser en här boken istället. Ja och jag somnar inte förrän jag läst ut den på lördag natt när det redan är ljust ute. Det var ett tag sen faktiskt jag läst på så. Vanligt förr dock. Men just det säger också en del om boken.

Så något har den alltså. Annars skulle jag definitivt inte läst den klart. Så fungerar ju jag. Det är inte svårare än så.

Men nja… “Livet efter dig“ står sig bra och bättre utan den här uppföljaren. Enough is enough ibland liksom.  Men har du en dag, ja och det regnar, och du vill må gott och ha något till pralinerna så kan du hugga in på den här boken. Du blir inte besviken. Knappast upplyft heller.

Odinsbarn av Siri Pettersen

Fantasy, ja jag gillar genren. MEN och det är ett stort MEN. Standardkonceptet, härskarna vs. de små representerade av hjältarna och det goda folket är jag rätt trött på. Den där onda vs. goda kampen kräver såklart krig. Ja fantasilöst helt enkelt. Det måste finnas en annan variant. Nytänk tack!

Men det här är bra såklart. Även om det helt och hållet följer fantasymallen. Jag läser med glädje och den ända invändning jag har är det ovanstående som jag skulle tillämpa på varje ny fantasybok som utges idag.  Japp, jag kommer att läsa fortsättningen. Helt säkert. Fick jag önska så blev det mindre krig alltså. Gärna mer finurlighet.

Kvinnan i rummet av Jussi Adler Olsen

Japp deckare. Ibland är det det man vill ha. Skriven på en vecka, läst på några timmar. Ungefär så. Men lättsmält. Lättuggat. Lättutskitet. Omöjlig att minnas att man läste ett år senare. Det är så det är med den här boken. Man tar in, hänger med, till och med gillar, ja och det är spännande, och ja den har nog ändå tagit mer än en vecka att skriva, man känner det rätta antipatierna och “tycker synd om” på rätt ställen. Välskriven definitivt, utan att överraska. Som varje välsäljande deckare skall vara av idag. Strömlinjeformat. Kallades kiosklitteratur när jag var ung. Massproducerad smörja då. Dollarfabriker idag.

Men jag har två till böcker i den här serien. Plockade på mig dom när jag fick “känna mig som en miljonär under en dag”. Ja det hette så. Köpmannaföreningens jippo som jag vann. Tusen kronor böcker. Japp av tjugofemtusen som skulle spenderas under några timmar. Borde väl ha blivit fler. Om man ser till böckernas betydelse i mitt liv. Ja och jag kommer läsa dom som är kvar också. Fast annat före. Men hängmatteböcker är det här definitivt.

Så alltså, läs, om du har tid att fördriva. Vill se en bok som spelas upp i ditt huvud som en film.

Himmlakroppar av Eleanor Catton

En debutbok på 1100 sidor hör inte till vanligheterna. Men det är ingen vanlig bok heller. Otroligt välskriven och en väldigt fascinerande historia om Ny Zeeländsk guldrush. Man förstår att priser haglat över den.

Stundtals är den dock upprepande och lite långtradig men det kompenseras helt klart av att den är så välskriven. Möjligen kunde den förtätats och halverats i omfång, Men kanske hade språkets styrka då förlorats. Vad vet jag. Jag är konsumenten här. Jag läser hela boken och alltså är den läsvärd. Ja den kommer lämna tiden och miljöbeskrivningarna efter sig som en bra bok skall göra. Men kanske kommer jag inte utnämna den till en av de tio bästa böcker jag läst. Inte ännu i alla fall. Men har du 1100 sidor tid i sommar så kan den vara värd att ta sig ann.