Author: Åke Hedman

Såklart tittar jag upp på månen där någon gång efter sex. Man vill ju vara som alla andra. Plåtar gör jag dock senare. På kontoret. Ja då är blodmånen ett minne blott såklart. Dagen gryr. Solen suddar ut månljuset. Min vecka börjar.

Den som följer den här bloggen vet att jag inte har något emot måndagar. Flera dagar i rad framför sig att göra saker på känns bra. Jag gillar inte det där sönderhackade. En dag här och en dag där. Ja eller ett år här och ett år där om man tittar på VSCP. Nope, kontinuitet är min grej. Definitivt så. Måndagar lovar det. Hurra! Liksom…

Om världens rikaste betalade en halv procent extra i skatt på sina förmögenheter skulle alla världens barn som inte går i skolan kunna få göra det.

Det måste väl ändå vara något som är fel i huvudet hos dem som tycker att det där är vettigt. Att just det systemet som för mänskligheten framåt. Lyssna på ekot här. Klyftorna leder till slut till oroligheter och krig. Garanterat. Vi kan inte ha en värld där de rikare blir rikare och de fattigare blir fattigare. Självklart inte.

Ändå tycker alltså ganska många att det där är rimligt. Svårt att förstå för mig.

“Blodmåne” ropar massorna upphetsat som om det aldrig hänt förr. Ja som om det inte hände då och då till och med. Man förundras över rörelserna i samma riktning som vi alla ofta företar. Men nu är det ju ändå lite mysigt med en stor måne. Ja, så varför inte. Upp vid sex imorgon den som vill se.

Vi har en envis stadig nordanvind här på kullen och även om termometern bara droppar några grader under tio negativa så är det kallt som ett helveteshål fast vi bor på en kulle. Det hela handlar såklart om otäta skolhus. Inte fan kostade man på så mycket när man byggde de här husen.

Men med Hulken uppskruvad på max löser sig såklart det där också ganska bra. Det är köket som som vanligt får ta emot det värsta av det där. Ständigt husets kallaste rum. En dag skall jag montera upp ett element över hela ena väggen där. Ja jävlar vad hett och “mysigt” det skall bli. Som hos andra människor i deras kök. Flinande hemma-hos-reportage nästa.

På lördagsmorgonen här för leden sover jag till elva. Ja och då har jag sovit hela natten också. Utmärkt dessutom. Jag vaknar förvånad. Inte vanligt direkt. K har redan gått upp. Vad är det som händer egentligen? Fast kanske var det Backajans semelorgie som tog musten ur mig. GOTT var det! K höll med eftersom hon fick smaka hon med. Lika för lika. Tror vi på.

Annars knappar jag mest bara på. Ja idag i alla fall. Helgen blev mest vila. Det måste erkännas. Men med tanke på tröttheten under veckan och lördagens megasovande så fanns antagligen behovet där. Ibland vilas det utan behov också. Det skall erkännas. Men vad tusan. Tror jag behöver det där. Just nu i livet i alla fall. Jag är antagligen en dålig människa.

Men nu så. En timme till. Det borde man väl klara av. Sen fylla Hulkens mage med det en Hulks mage behöver och kräver. Sen upp. Steven King ligger där redan. Väntar. Så kan vi ju inte ha det en längre stund eftersom K också ligger där.