Author: Åke Hedman

Onsdag. Alltså torsdag imorgon. För K tar veckan slut då. Hon har fredagar ledig. Men får ligga i. Lång torsdag. Ja, jag har alla dagar lediga. Låtsasjobb räknas inte. Har aldrig räknats. Det är jag den förste att hålla med om.

Får erbjudande om en arbetsplatsförlagd introduktionskurs i programmering idag från AF. Programmerar jag på fritiden? Vet jag vad en SQL databas är för något? Är jag intresserad av programmering?  Vad svarar man på sådant? Kanske skulle man ta sig an det hela bara för att jävlas. Fast så förbannat vrång som gammal gubbe får man väl ändå inte vara. Förresten har jag inte råd att åka till Hudiksvall tor vare dag. Nej jag uppbär ingen av samhället sanktionerad ersättning. Har aldrig gjort. Noll kronor till mig som vanligt. Men jag klarar inte.

Avgrävd fiber idag också. Eller om det var igår. Eller om det var båda dagarna. Påpassligt så var jag till Ljusdal för andra gången idag när det hände. Såg gropen. Ljusdals Vatten gräver sönder. Ljusdals Energi lagar kabeln. Samma bolag. Man borde dela kartor. Och rutiner. Eller något. Inte bara sjukskriven chef. Den utbrände. Men själv märker jag det alltså inte ens avbrottet idag. Väl hemma fungerar allt igen. Vältajmat.

Imorgon kommer sotare. Ringer idag. Säger. “Får man komma imorgon”. Jag svarar “jo, javisst”. Så det hoppas vi på. Klarar vi natten så klarar vi oss till sommaren alltså. Troligen. Gissar att det är sotigt helt enkelt. Sotade i Maj förra året sist. Sotigt == höga rökgastemperaturer == risk för soteld. Inte bra. Så på tiden.

Men brann huset upp och vi hann ut innan de brann ner så kom vi härifrån. Fast just huset gillas. Det kan inte hjälpas. Liksom. Hade det inte varit för det så har vi kommit iväg härifrån för många år sedan. Troligen. Men vad vet man. Ingenting. Man tror.

Ställer ut pelargonerna i fönstren. Det skall väckas. De är tagna av vintervila. Men skall få stå i ljuset någon vecka och sen skall det klippas och bytas jord. Det är häftigt med pelargoner. De hänger med länge. En vit är från mormors tid. Ja kanske före det. Vad vet man. Vill man ha evigt liv får man bli en blomma. Pelargon är inte så dumt då. Jag gillar dem i alla fall. Det är en riktig tantblomma. I jämlikhetens namn borde det alltså också vara en bra gubblomma. Alltså fullt med dem i alla fönster hos ocool gubbe.

Fast dags att ge sig här nu. Nesser ligger där vid sängen och väntar på mig.  Jag längtar. Men Hulken först. Fylla på. Rutinerna. Måstena. Man får ta sådant i första hand. Nöjena sen. Enklare att leva så.

Så jag säger god natt här. Det där med att förändra världen får vi allt ta tag i imorgon igen. Japp. Liksom.

Varma fläckens gåta löst. Tror jag i alla fall. Såhär tror jag det är.

Solen ligger på och värmer upp plåttaket på södersidan av garaget. Snön som ligger på det smälter. Rinner ut på vägen. Japp och är varmare så den smälter det som är där också. Resultat. Varma fläcken.

Det var nämligen väldigt blött där idag. Något som iof passat in på min tidigare teori om källsprång. Men from nu gäller denna hypotes.

Den första hypotesen, att tomten bodde där under, var iof både bättre och roligare. Det skall villigt erkännas.

En underbar morgon. Dimma. Klar himmel. Och så skingras den där dimman sakta, sakta när solen reser sig på himlen och det blir ett rent magiskt ljus. Ja, som det brukar vara tidiga sommarmorgnar. Men nu är det minus fyra. Vinter. Jag önskar att jag haft en bättre kamera, då skulle jag ha stannat bilen där på skogen och ägnat morgontimmarna åt att föreviga det här. Men nu har jag bara en mobilkamera. Det är ingen ide att försöka avbilda det här ens. När kommer det elektroniska bakstycken till gamla systemkameror? Min Nikon ligger där uppe i väskan och bara väntar på ett.

Jag har alltså sett centralorten en gång idag. Blir en till gång på eftermiddagen. Glesbygdsliv.

Så en dag är slut igen. Klockan är elva. Promenad gör att kodardagen blir tretton timmar lång istället för fjorton. Tabellerna är på plats. Test återstår. Det får bli imorgon. Men Ljusdal också då. Två vändor. Gillar den vägen nämligen. Det finns så mycket man kan upptäcka efter den. Såååååå spännande är den. ;-/

Förutom ryggont en alldeles förträfflig dag.  Har fått vara sur gubbe. Det gör alltid en av mina dagar lite bättre än andra. Att vara vrång och tvär och fälla sura kommentarer gillar jag verkligen. Speciellt på alla hjärtans dag.

Har ett gäng sidor kvar i Nesser. Ja en sådan bok vill man ju inte skall ta slut.  Fast man vill ju också veta hur den slutar.  Lite tudelat. Bara att läsa på, kapitel efter kapitel,  och när den tar slut så tar den slut med saknad. Alltid så med en bra bok.

Så jag släcker mitt ljus här nere. Släcker lysrören och låter skärmarna somna in själva när de tycker det är dags. En sten måste man väl säga att jag har fått in i bygget idag. Vi tar en till imorgon. Kanske två.

Bor man i Los så hör man väl aldrig riktigt till världen. Gräver de dessutom av fibern i Färila så är man definitivt frånkopplad. Så är läget just nu vid tre på eftermiddagen. Man är glad att inte allt är uppkopplat till styrsystem i molnet. Man har varmt i huset och kan fortfarande sätta på kaffe alltså. Alltid något. Liksom.

Men man är lika van (och beroende av) att ha uppkoppling nu för tiden som att ha vatten och el. Så man klickar på fliken för mailprogrammet, gör sina sökningar, liksom per automatik, utan att nå resultat, när fibern är avgrävd. Lika bra att avlägsna sig från datorn liksom.

Hursomhelst är prognosen för lagad fiber någon gång mellan 18-19. Däri finns hoppet.

Om urbana utvecklingsexperter, likt en viss professor på handelshögskolan, skulle få syn på ovanstående diagram så skulle de såklart bli eld och lågor. Hedmans kök skulle inom bara några dagar uppnå temperaturer en bra bit över sextio grader.  VARNING! HALLÅ! OJ! Liksom.

Vi andra som följt  den där kurvan ett tag vet ju att det där med att interpolera efter en rak linje och tro det är sanningen , ja det är det bara riktiga dumhuvuden som gör det. Behövs inga fler kommentarer i den frågan härifrån.

Ja den blev lagas 17:30. Fibern alltså. Bra! Vårt lokala LjusNET är kanon faktiskt. Håller vad de lovar och framförallt ser till att grejerna är uppe och snurrar.

Tisdag. Ont i ryggen. Man får överleva. I alla fall hoppas att man gör det. Det är nu ändå alla hjärtans dag. En hjärtinfarkt vore mer passande som dödsorsak. Men man kan utan för mycket tankemöda konstatera att det är jobbigare att lyfta pelletssäckar med ont i ryggen än utan ont i ryggen. Insikt är bra. Man får leta det som är bra med allt.

Jag skall ge mig ut på dagens promenad. Blå himmel, minus en grad, rätt lämpligt alltså. Ja sen då? Ja tabellerna är dagens sten på sten på sten. Fortsätter väl med dom. Ja för er som inte fattat (eller orkar titta efter) vad det är så handlar det alltså om att med enklaste möjliga operation samla data i en databas. Antingen statisk så att den samlas över en viss tidsrymd, eller också “ever growing”.  Sen diagram från det där över http/rest och websockets. Utan möda liksom. Det fina med VSCP är att ett jobb fungerar för alla mätvärden. Skiter väl du i säger du. Ja och det gör du såklart rätt i.

…

Hemkommen från promenad en timme senare mås det gott i kroppen.  Ja ryggen klagar fortfarande. Men fantastiskt ute nu. Till och med en sådan som jag längtar efter att få sätta på sig skidorna och fara utför eller iväg. Bortser man från skrapa rutor, frysa och uppvärmningskostnader så är det faktiskt en ganska fin tid såhär års.

Så jag sätter på te, vattnar pelargoner, kör igång den här dagen på riktigt. Ni vet sten på sten på sten på sten och att älska varje sten man lägger dit.