Categories
Swedish

Djupt inne i projekt…

Sitter djupt inne i ett projekt just för tillfället. Därav bristen på inlägg här i bloggen.

Ett kilo ner idag också. Nu börjar man närma sig den punkt där insatsen har blivit så stor att man får en extra motivations faktor. Man vill ju inte kasta bort det som man uppnått. Men mycket är det kvar ännu. Så det är bara att jobba på.

Håller som sagt på och kodar för fullt. Det innebär att man i princip är helt borta från verkligheten och helt inne i de aktuella problemmen. En härliga känsla där man rider på en kreativ jetström. Men det är jobbigt också. Man bränner ljuset i båda ändarna under en sån här period och ofta stapplar man helt utmattad i säng fram mot småtimmarna.

Kreativitet är enligt min åsikt den absolut viktigaste egenskapen hos en god programmerar. Visst kan man mata in kod men det kommer aldrig att bli bra kod om inte skaparglöden finns med. Skillnaden är som s.k. hötorgskonst gjord enbart för att säljas ut så fort som möjligt och konst gjord med hjärta.

Ett bra exempel pÃ¥ detta är Ashton Tate – ett företag som hade i storleksordningen 90% av marknadaden med sin databas programvara – dBase – för PC. När man stod pÃ¥ sin höjdpunkt sÃ¥ kom en ny ledning till företaget. Som alla nya ledningar sÃ¥ ville man göra förrändringar och sÃ¥g ett företag där det satt mängder av programmera. Man noterade dessutom att man inte arbetade systematiskt. SÃ¥ man beslöt sig för att ändra pÃ¥ detta.

Så företaget delade upp programmerarna i systemeringsfolk som skulle avgöra vad som skulle göras och hur det skulle göras och programmerare som skulle skriva in det som systemeringsfolket konstruerade.

Nästa version av programmvaran blev försenad med ett år. Tre år senare var företaget borta.

Med detta vill jag belysa vikten med att låta människor vara kreativa. Det är mycket svårt at vara kreativ om man inte kan påverka sin situation. Trotts det så fortsätter försöken att kontrollera programmerarna. Det är bara dumt!
Jag har skrivit mer kod än dom flesta genom Ã¥ren. MÃ¥nga gÃ¥nger kan jag sitta flera dagar när det inte blir nÃ¥got vettigt gjort. Jag vet dock att till slut kommer den. Kraften som göra att man sugs in i problemet, assimileras av det, uppfylls av det. När hjärnans alla delar samarbetar för att hitta en bra lösning. Det är dÃ¥ – mina vänner – som man skriver bra kod. Och man spar in – med rÃ¥ge – den tid som man satt overksam initialt.

MÃ¥nga nya programmerare blir nervösa “när det inte händer nÃ¥got”. Man vill igÃ¥ng pÃ¥ direkten. Jag tror dock att hjärnan, i alla fall för mig, behöver sortera information, väga den, leta ingÃ¥ngar i den, fylla i luckor. Det här gör den helt automatiskt bara man slappnar av. Den talar om med kreativitet när allt är pÃ¥ plats.

Jag använder ofta detta när jag skall lära mig ett nytt område. Jag sätter då helt enkelt igång att läsa allt möjligt om det. Bara mata på utan att försöka förstå allt. När detta är gjort så brukar jag ta det lugnt några dagar eller göra något annat och låta hjärnan bearbeta informationen på egen hand. Efter ett tag så har man ny kunskap och har fått samband klara för sig. Detta utan egentlig ansträngning.

Knappa PÃ¥*

/Ake

4 replies on “Djupt inne i projekt…”

Vad känner jag igen det här ifrÃ¥n? 😉

Det finns en del kritiker som menar att det är en katastrof att programmerare ser på sina alster som konstverk. Att de alla är självupptagna primadonnor som skall hållas kort!

Som varande i branchen i ca 25 Ã¥r vet jag att det är stor skillnad pÃ¥ “riktiga programmerare” och “spagettikodare”. De förstnämnda är skickliga yrkesmän/kvinnor som skapar “vackra” program med god struktur och funktion (d.v.s. riktiga konstverk), medan de sistnämnda är de där klÃ¥parna som tydligen alla yrkesgrupper fÃ¥r dras med.

En riktig programmerare:
1. jobbar långsiktigt,
2. löser problem så att man har lösningen med sig till nästa gång,
3. skapar kod som andra med lätthet kan sätta sig in i,
4. följer specifikationer noggrant utom i de fall de upptäcker fel i dessa,
5. lyssnar intresserat på beställaren och sätter sig in i problemet,
6. presenterar egna förslag så att andra förstår.

En spagettikodare:
1. Jobbar kortsiktigt,
2. skapar tio nya problem för varje gammalt problem de försöker lösa,
3. skapar en fullkomligt obegriplig sörja som inte ens de själva kan förstå,
4. vet inte vad en specifikation är…
5. skiter i kunden och är allmänt nedlåtande mot alla i sin omgivning,
6. ställer beställaren inför fullbordat faktum innan denne får säga något.

M.a.o. är det mycket stor skillnad mellan olika typer av “programmerare”. Själv lärde jag mig snabbt att det inte fungerar med kortsiktiga lösningar. Blev utskälld en gÃ¥ng för att jag hade överskridit projekttiden i ett tidigare projekt. Argumentet var att ett efterföljande projekt som precis hade avslutats av en kollega hade tagit betydligt kortare tid än plannerat (vilket skulle bevisa att jag var en usel klant). Det blev mycket snabbt tyst när jag kunde visa att det jag hade skapat i projektet innan (det som tog lite längre tid) var anledningen till de kortare tiderna i efterföljande projekt. Jag är, som tur är, inte ensam om detta pÃ¥ IAR 🙂

Tyvärr är det en ständig kamp som utkämpas mellan lÃ¥ngsiktigt tänkande ingenjörer och “kortsiktiga ekonomer” inom industrin idag. Det konstiga är att det bara är ingenjörerna som mÃ¥ste lära sig att “tala samma sprÃ¥k” som ekonomerna och aldrig ekonomer som mÃ¥ste lära sig tänka som ingenjörer. Fast det är väl just det där med “att tänka” som är det stora problemet i det fallet 😉

NÃ¥ja, det finns en del bra ekonomer ocksÃ¥, sÃ¥ allt hopp är inte ute…

Tror jag trasslade bort mig frÃ¥n ämnet i förra inlägget. Jag har fÃ¥tt börja med min “Gamma”-behandling igen och dÃ¥ blir man lätt lite snurrig… :S

HÃ¥ller fullständigt med dig om att det krävs skaparglöd för att fÃ¥ riktigt bra kod. Hade en diskussion med en av mina kollegor en gÃ¥ng om just det där fenomenet att en del dagar händer inget medan vissa dagar händer allt. För de mest komplicerade problemen handlar det om att “komma i rätt stämning” innan man kan lösa dem. D.v.s. man mÃ¥ste grunna pÃ¥ dem till och frÃ¥n ett längre tag (ibland kan detta ta flera Ã¥r). Ofta startar det hela med att man tycker att det är nÃ¥got lurigt och irriterande med hela problemet, som gör att man anar en lösning bakom knuten. Vi är faktiskt nÃ¥gra stycken som t.o.m. har lyckats lösa en del klassiskt olösbara problem genom Ã¥ren pÃ¥ det sättet 🙂

Hoppas jag får tillfälle att inspektera dina alster redan veckan som kommer. Ombyggnationen av den gamla ladugården drog igång idag, så det blr lite stökigt ett tag framöver nu :S
Om allt går som det är tänkt, så blir det kanonfint där :-))

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.