Tanken är att byta tilbaks till det gamla grafikkortet. Det jag vet fungerar och som inte ger en instabil Firefix som det jag satte in på fredagen.
Går sådär….
Håller på större delen av dan med att försöka få gång maskinen igen och… ja det går liksom inte. Jodå, säkert går det att få till men på eftermiddagen ger jag upp. För många frihetsgrader. Det blir en nyinstallation. Varje gång (inte så ofta i Linux) den behöver göras så blir man kallsvettig. Inte först och främst för att man är rädd för att mista så mycket data. Backuperna fungerar rätt bra nu. Men tiden det tar att lägga tilbaks backuper och allt annat är en mastodont.
Men natten är till hjälp. När jag kommer ner på morgonen har nästan all data lästs tillbaks. När man var på Windows platformarna kunde man vara helt säker på att allt hade stannar upp och väntade på att man skulle klicka YES för hundrade gången. Sådant händer inte ofta här. Tack gode han/hon/det/gud för det.
Fram till nu har jag installerat programvaror. Konrfigurerat annat och nu börjar det likna något. Förhoppningsvis kan man börja koda ikväll.
Tröttsamt är ordrdet. En mycket bra veckoförstörare sa bull. Ja och jag tänkte det.
Men det är antagligen inte sista gången det händer. Det vet man. Men man kan ju alltid hoppas. Lite gammalt skit blir man ju ändå av med i processen och det är väl himla bra i alla fall. Den där Picture foldern t.ex. Full med skit. Den kan gärna fara och flyga och det gjorde den nu. Det samma med Downloads. Bara skräp. Inget man kommer att sakna. Ändå är de svåra att rena de där foldrarna. Känns som om man kommer att behöva något i dem en dag. Men sanningen är enklare, det gör man aldrig.
Jag har en molnbackup för en del grejer. Ni vet huset brinner uppsan. Men lokalt för de större grejerna. Glad är man att man inte har all backupdata i molnet. Då hade väl hela vecka gått innan man fick allt återställt igen.
Nu skall jag skruva ihop maskinen och sen KANSKE jobba.