Categories
Betraktelser & Berättelse

Joho

Dags att packa ihop. Halvdag. Slut ändå. Men fredag. Nu får allt vara till på söndag. Det är bara så.

Har hämtat en ny familjemedlem. En kattunge. Järvsöbördig. Det haltar lite däruppe. Lillkatten, nåja gammelkatten numera, sex år, gillar inte. Van att vara herre på täppan. Men det blir väl bra vad det lider. Som det brukar. Kul.

Annars knappas det. Jag en dator och ingen mer. Man får leva med det.

Helg brukar innebära andra projekt. Vi får se hur det blir den här helgen. Kattungen kommer väl först i prioriteringen. Sen Petite. Efter det får det andra komma. Som sig bör. Men något kankse man skall kunna ta sig an. Måste ju hitta ett namn åt den lille också. “Katten” duger inte i längden.

Så livet vandrar på. Somnade någonstans efter tre inatt. Drack såklart kaffe sent så det var självförvållat. Men trötthet i huvud och kropp nu alltså. Gissar att det snart är powernapp på grön IKEA soffa som gäller som en överlevnadsåtgärd. Har man tur vaknar man där innan det är läggdags. Har man otur, ja då vaknar man inte. Skillnaden mellan att få se en film, serie eller annat ligger i det där. Helst vill man se. Avkoppla sig från låtsasarbetet.

Så over and out härifrån alltså. Tänker inte nämna musikkanalens all time low. Man är ute. Död. Kastad på skräpberget. Lila brta det kanske. Eller “det var på tiden” kanske man kan uttrycka det hela. Men får väl återvända som ABBA gör. Men på mitt sätt. Undrar förresten om man kan sjunka ner till noll lyssnare / månad? Då kanske det finns jumbopriser att hämta. Men skit såklart. Allt jag gör. Tydligen.

Nu helg. Slicka sår. Äta mat. Sova.