Category: Betraktelser & Berättelse

Vi bestämde oss igår. Vi börjar läsa tidningen på läsplatta istället för på papper. Vi har både alltid förfasat oss över mängden papper som åker i återvinningen från tidningsdraken. Store delar av det också oläst. Ett enormt slöseri med resurser helt enkelt. De pengar vi sparar räcker gott till att köpa en till läsplatta. Utan tidning börjar jag maniskt läsa allt som finns tillgängligt. Reklamblad, telefonkatalogen, skyltar. Allt. Så en tidning är nästan ett måste. Vi hänger helt enkelt med i en utveckling som borde ha startat för många, många år sedan. Så får det bli.

Herr Holstein gästar Ljusdal idag. Känns som något man borde avlyssna även som låtsasarbetande.  Så så får det bli. Vi har “pratat” med varandra på något forum en gång i tiden och jag kan inte säga att han gav ett speciellt sympatiskt och intelligent intryck då. Men vad vet man. Kanske är han en man som man borde känna. Hans facebookdödare gick ju om intet för inte allt för länge sedan. Men det är ju precis som det skall vara. Man lyckas med vissa saker och misslyckas med andra. Hursomhelst såg man honom som vinnare under Internetbubblan. Idag kanske man kan få reda på om han verkligen var en det idag eller bara ännu en enmeningsmänniska i en modern tid.

Här sägs i alla fall mycket vettigt.

Det här citatet är ju helt OK (om man bortser från sosse tugget)

Godta aldrig ett nej! Ge dig aldrig om du vet vad du vill eller tycker att du ha rätt. Det finns få sanningar och saker och ting blir vad du gör dem till, så även ditt liv. Ifrågasätt allt och alla! Fatta egna beslut och stå vid dem! Stå vid ditt ord! Var modig! Ta ansvar för dina handlingar och kom
ihåg, att livet inte är en popularitetstävling. Skäms inte för dina misstag, lär dig av dem och gör inte om dem.

Tro på dig själva och dina idéer. Kolla dig omkring på allt som finns. Kan andra, kan du, funkar andras idéer funkar dina. Ge dig bara fan på det. Låt aldrig sossar och fackföreningar trycka ner dig och få dig att tro att du ingenting kan och inget är värd. Låt ingen säga till dig att du skall vara
nöjda med det du har. Livet är inte rättvist, vänj dig! Ta för dig! Den som gapar efter mycket vinner ofta hela stycket. Ge aldrig upp! Gå efter dina drömmar, gör det du tycker är kul, det är ofta det du är bra på. Har respekt för andra människors kunnande, utbildning och hårda arbete. 

Gör dig förtjänt av det du har och var stolt över vad du har åstadkommit. Lyssna inte på förståsigpåare och ”nej”-sägare. Du är lika bra som dem, minst! Arbeta bara en eller två timmar mer än andra och dina mål kommer att uppnås. Omge dig med människor som ger dig energi, som peppar dig. Kämpa, glöm inte att resan är mödan värd och vill du inte, vare sig kämpa eller gå för dina drömmar, stå då vid ditt beslut, ta konsekvenserna och ta ansvar för det. Livet är underbart, ta tag i det och gör något av det! Det vackraste som finns är kärlek det näst vackraste är entreprenörskap, prova dina vingar, det är inte farligt att misslyckas. Du kan, du kan, du kan!

Jag läser om negativa temperaturer under lunchen. Inget konstigt för oss som är vana Celsiusskalan såklart men här pratar vi Kelvin. Ja ni vet 0 Kelvin är 273.15 minusgrader i Celsius. Kelvin som utgår från den absoluta nollpunkten där alla molekylrörelse har upphört.  Nu pratar man alltså om temperaturer som är “kallare” än så. Dvs minus Kelvin temperatur.

För att spöka till det lite mer så är just dessa minus Kelvin temperaturer också de “hetaste” vi känner. Man når dit genom att hetta upp en gas i ett magnetfält. Vid en bestämd temperatur så ordnar atomerna upp sig och står till slut helt stilla och man har fått en kvantgas. Temperatur är ju per definition kopplat till molekylrörelse. Så därför negativ temperatur. Inte nog med det – man får ett negativt tryck också. Där kan man få roliga konsekvenser som maskiner med mer än 100% verkningsgrad. Hmmm… 🙂

Jag lyfts av den här artikeln. Längtar tillbaks lite till labben i Uppsala. Men framförallt får min jämvikts teori mer vatten på sin kvarn. En bra lunch med andra ord.

Wikipedia har lite mer info för den vetgirige.

Han satte sig i kanoten. Spände fast duken. Som vanligt behövde han inte ens hålla sig fast i bryggan. Det blev som att cykla efter en tid. Den lilla båten blev liksom en del av en själv och man parerade automatiskt och utan att tänka också när den stod stilla och var som mest instabil. I rörelse var det såklart enklare. Kraften som tvingade båten framåt gjorde den också stabil. Enkla fysikaliska principer som kroppen lärde sig förstå utan inblandning från hjärnan.

Det var dimma över viken. Man kunde inte se öarna längre ut. Men han var säkert på att den skulle lätta snart. Väderleksrapporten hade lovat fint väder. Tjugofyra grader och kanske en lätt bris mot eftermiddagen. Nu i dimman var havet helt stilla. Som om dimman var en hand som lugnade det. Tog kraften från det. Möjligen gick det att skönja en mycket lätt dyning men det kunde lika gärna vara svallvågor efter en båt som passerat långt där ute som gett upphov till den vattenrörelsen. Men perfekt paddelväder så han tog några kraftiga tag med paddeln när han fått på sig ryggsäcken. Den som innehöll kaffe och tre ostsmörgåsar. Båten skar sig fram genom det lugna vattnet i viken. Bröt en annars spegelblank yta. Några sjöfåglar simmade åt sidan ur hans väg. Inte helst skrämda. Antagligen hade dom sett en kanot förut och visste att den normalt inte utgjorde någon fara för dem.

Kaptenen på turbåten hade bråttom. Det var en jävla tjocka och man såg inte mer än tio meter framför sig. Men han var sen. Hade varit ute med grabbarna igår. Vaknat med en helvetes huvudvärk i morse och sen hade båtjävlen nästan inte velat starta när han drog igång startnyckeln till den stora Volvo penta motorn. Men till slut, efter många försök, hade de ändå vrålat igång. Kastat ut ett svart moln av sot genom skorstenen och nu verkade de gå som de skulle. Men bråttom var det. Gästerna skulle hämtas klockan åtta. Han skulle bli sen även om han skyndade sig. Så han körde full gas. Spanade ut i dimman. Men såg inte mycket. Inte orolig ändå. Fritidsfolket hade inte vakant ännu. Låg och sov i sina sängar. Så när telefonen ringde. Hans chef som undrade var han var så tittade han inte längre framåt. Såg inte kanoten med mannen i. Märkte inte ens av att han funnits där när han knäppte av telefonen och ökande farten ytterligare. Chefen hade varit förbannad.

Man kan helt enkelt inte låta bli (om man är katt och älskar piprensare) | Karins blogg.