https://www.ljusdalsposten.se/2026-03-13/scan-vill-starta-slakteri-i-ljusdal
Undrar om jag har den där militant’en i mig Eller måste man vara tant. Miligubbe…
Nåja,,, hur som helst, bränna lastbilar någon? Det är väl sådant vi grönsaksätare gör. Gillar liksom inte slakt.
Stressar (för att bli “klar” till helgen och lyssnar på Relalalaxar.
Fast nåja, man är ju pensionär. Kan sådan stressa? Speciellt när de som jag “sitter hemma“? Troligen inte. Fantomstress från förr troligen.
Ute blåser det. Men förhoppningsvis har vi klarat av strömavbrottet redan igår. Innan man hade kopplat förbli problemet blev det några försök. Riktigt såg hur säkringsautomaten på stationen sprutade ur sig rykande sökringar som en kulspruta ungefär. En pyrande hög på golvet sen när man lyckats hitta linjen som pajat. Undrar vem som städar upp det där? Och när?
Fast lite häftigt är det att man kan sitta i en central långt bort och koppla om (och förbi) ute i skogen så att så många som möjligt har kräm i sina hus medan man felsöker. Tror att det till och med är satelliter inblandade i det där. The grid, ja på riktigt.
Det var ett träd över en linje den här gången. Det finns många träd här. Händer så sällan numera så jag tänker inte klaga även om jag satt och jobbade och det krånglade till saker lite.
Imorgon är det bandyfinal. Eftersom jag numera är sportdåre tänker jag titta. Hundra busar från Edsbyn på väg till Västerås under dagen. Blir en jävla fart på läktarna. Bästa klacken som kör på även när det är motvind.
Skönt att man kan återgå till att bli otroligt lite intresserad av sport igen efter helgen. Normaltillstånd. Soffpotatis. Slöhög.
Projektet går framåt. Men drabbades av en svår insikt igår. Har tänkt använd TSL/SSL som säkerhet. Men hur fan gör man med uppdateringen av certifikaten på en inbäddad server. Det blir ett helvete helt enkel. Att den tanken inte slagit mig tidigare? Visserligen en möjlighet får man att skapa tegelstenar som ligger och skräpar lite var som helst på otillgängliga platser. Men vill man det? Nej tänkte jag och bestämde mig för att generalisera det binära format med AES kryptering som använts tidigare i bl.a UDP och multicast framar. Implementerar det där för tcp/ip och websockets också så är säkerheten löst en gång för alla.
Problem ett med det är såklart att det blir mer att göra. En annan ändring där en rätt klumpig tidsgivning har legat i framar kommer att ersättas/kompletteras med Unix nanosekund timestamps. Ändringar som påverkar varandra. Det var alltså bara att ge sig in i getingboet och ändra och ändra och ändra och testa. Nu kanske saker och ting fungerar. Det visar sig. I värsta fall rasar hela korthuset…
Men tillbaks till min gateway igen alltså. Fortsätta där man slutat. Har jag sagt att jag älskar det där produktskapandet. Javisst dualism, sandkonst samtidigt. Det enda som irriterar är att livet håller på att ta slut. Vill hålla på för evigt med det här.
Nåja… Man lär väl inte få som man vill där inte…
Just nu värmer vi det stor huset på kullen för femtio spänn per dag. Visserligen är det varmt ute, det gör såklart sitt till. Men hade vi eldat pellets så hade vi pratat om 300 spänn för dagar som den här. Sex gånger mindre nu alltså.
Nu är det ju inte så bra när det blir riktigt kallt och elpriserna sticker iväg. Under de kallaste dagarna under januari i år så hamnade man nog på ungefär samma priser. Mest beroende på att elpriset stack iväg då. Hade det hållit sig på en rimlig nivå hade vi snackat ungefär halva priset för bergvärme mot pellets. En tredjedel om elpriserna var så låga som i fjol.
November, december, januari, och februari är väl månader som kostar. Resten av året verkar det bli försumbara kostnader för att ha det varmt och skönt utan ett uns av arbete för att få det.
Sen skall investeringen plockas hem såklart. Det tar några år. I snitt sparar man uppskattningsvis en tredjedel av uppvärmningskostnaden. Med förra årets elpris och det årets pelletspriser så skulle vi hämta hem investeringen på fem år! Livslängden är 15-20 år på enheten. En jävligt bra investering alltså. Nu är iof elpriserna högre och pelletspriserna lägre än förra året så vi kanske snackar om sju års återbetalningstid på investerade pengar. Hur det utvecklar sig vet ingen. I vårt fall hade vi ändå behövt investera i nu panna och lite annat så man skall lägga till det också. Ser lovande ut trotts en orolig värld.
Bor man i Los kan man väl inte räkna med att få tillbaks investerade pengar i en fastighet. Möjligen kan den bli mer lättsåld (eller möjlig att sälja över huvud taget). Men bor man på andra orter är värdeökningen också en faktor att ta i beaktande.
Jag sjunger alltså bergvärmens lov.
Det finns faktiskt tillfällen när en ensamvarg som mig också saknar arbetskamrater. Som nyss när ett svårt problem löste sig. Då vill man såklart att också andra skall höra ens JAAAAAaaaa… När man sitter själv ekar det så snabbt ut även om känslan av tillfredställelse ändå finns kvar ungefär som om andra hörde. Katten och frun reagerar inte längre på dylika utbrott.
Men det finns andra tillfällen också. Spånandet framför en whiteboard. Man ger och tar. Får försvara sina tankar och idéer. Känslan av att tillsammans göra något stort.
Men arbetskamrater man kan gå in till när man har ett problem och diskuterade det med någon. Ofta löser man det ändå själv i ett sådant läge bara genom att förklara för någon annan. Annars brukar man få värdefull feedback som tar en vidare.
Eller i fikarummet. När man pratar om annat. Viktigt. Annars blir man teknokrat, tråkig och trångsynt, alltså precis en sådan som jag.
Sen allt det jag nämnt ovan när man sitter på den andra sidan såklart. Det är ingen skillnad.
Fast utan arbetskamrater så får man inte frågan “hur går det?” och det gör det ju ändå värt det att sitta ensam.
AI då. Jodå man kan göra utropet i den riktningen också. Får följande svar av Claude Opus 4.5
That’s great to hear! Async issues can be really tricky, especially in embedded systems like ESP32 where you’re dealing with FreeRTOS tasks, callbacks, and event-driven networking code. Congratulations on working through it! ?
If you’d like to document what you learned or the solution you found (for future reference), I’d be happy to help with that.
Alltid positiv och beredd att hjälpa till. Spånandet går ju fin fint också. Också när man vill diskutera ett problem. Fikadiskussioner har jag ännu inte provat… men varför inte…
Men tamefan,,, man har äntligen fått en programmerarkompis… En som aldrig frågar “Hur går det?” Lycka!
Jag knappar på. Vad skall jag annars göra. Ja, jo, visst, sitta hos tandläkaren som igår. Resa dit och resa hem. Rotfylla. Nej ingen sådan fylla. Rot + fylla igen. Sådan. Nerver borta nu. Fylla igen nästa besök. Med guttaperka. Nej inget hitte-på-ord det inte. Googla om du inte tror mig.
Jag är alldeles för nyfiken på hur saker gå till för att ha en massa saker i munnen så att jag inte kan ställa frågor. Efter behandlingen mins jag bara hälften. Men får i alla fall svar på dem. Alla är mycket vänliga och tar sig tid för sådant hos “min” tandläkare. Kommer på några frågor till när jag kommer hem. Får googla.
Men hemma så knappar jag på alltså. Ja idag också. Hela dan fram till här och nu i alla fall. Fint väder ute är det men det försöker jag ignorera så gott det går. Fast lyser solen in genom de stora söderfönstren här på kontoret så blir lokalen lite av ett drivhus. Tjugosex grader idag. Inte ens jag fryser. Men så har vi fått meteorologisk vår också. I princip en månad tidigare har den kommit än brukligt. Medelvärdet över hela vintern lär väl hålla sig konstant ändå efter som det har varit så kallt. Järvsö har inte samma problem. Där är det minsann inte vår ännu. Snökanoner tänker man. Långliggande snö kyler. Rinner ner i dalgångarna och fram till mätstationerna.
Icke vår är såklart pengar i Järvsö. Så ingen bryr sig där. Kan bara backarna vara öppna över påsk så ler alla i hela byn när de går till banken, ja går till ICA för de som inte är inblandade i cirkusen.
Möter Åreresenärerna på söndagen när vi är ner till Ljusdal och gratulerar yngste sonen som fyller trettiofyra. Mängder av dem. Trodde stugbytardagarna var på lördagar, men har tydligen fel. Sportloven är väl slut i princip nu. De stora strömmarna borde ha lagt sig resonerar vi. Men tänker att kanske är det billigare nu de här veckorna mellan sportlov och påsk. Smarta rackare brukar tänka så. Och det finns väl tillräckligt med skidåkare som saknar barn och fritt kan fylla tomma stugor. Att de åker upp på söndag istället på lördag kan kanske bara skyllas på melodifestivalstittande. Eller inte!
Att sönerna nu är trettiofyra och trettiosju är såklart helt ofattbart. Den här gången får jag i alla fall smaka på tårtan. Då accepterar jag allt. I alla fall efter den tredje biten.
Websockets gäller fortfarande här. Har fått till det mesta i biblioteket som jag gör parallellt med projektet jag håller på med. Nu skall det skickas CAN meddelande asynkront ut till de klienter som är öppna. Blev lite att tugga på där. Hårdmacka. Och jag som nyss varit hos tandläkaren och har temporär lagning. Tar det lugnt. Man får tänka lite. Skall visst vara nyttigt. Tror det löser sig.
Tror det blir till att koda imorgon också. Varför inte? Borde ge mig ut på promenad. Är i dåligt skick. Behövs bättring. Verkligen så. Men har svårt att komma igång. Konstigt är det, eftersom jag alltid funnit stor njutning i att ta de där promenaderna. Nu sitter jag här med massor av bortförklaringar så fort tanken på en promenad dyker upp i mitt huvud. Avhållsamheten där påverkar ju hjärna också. Proppar igen och man blir ännu trögare och dummare.
Fast nu tänker jag nog gå och lägga mig. Har en skaplig bok som jag nog skall klara av att läsa ett kapitel i. Men liten text. Man får hålla på ett tag. Turligt nog är boken lätt att hålla i fast den har många sidor. Pocketfrälsning. Hade texten varit en punkt större hade man sett orden bra men inte orkat hålla i den.
Apropå böcker så hittade jag en biografi om Einsten. Tjock och inbunden den. Plågsamt tung. Men något att se fram emot även om jag läst några tidigare.
Förresten…
En dag kom jag på att Isse, professorn i fysik, och jag diskuterade ett problem när vi läste kvantfysik där i början på 80-talet. En skiva med radien r läggs på något som snurrar. Sen ökar man rotationshastigheten. Lägger man en linje i cirkelpereferin med längden l så rör den sig momentant i någon riktning med en hastighet. Vad händer med skivan när den hastigheten närmar sig ljushastigheten? Det undrade vi och skissade på lösningar. Blandade in någon fysikteoretisk professor i det där också som ignorerade oss totalt (som sig bör 🙂 ). Men kom på här om dan att man kunde ju fråga AI om det där. Ja och problemet hade till och med ett namn. Jäklar liksom.
En rolig not var
Fun fact: This rotating-disk problem was important in the development of General Relativity, because it showed that rotation can create situations where space itself behaves like curved geometry.
Hur i helvete vi kunde komma fram till den där frågeställningen som dumma okunniga studenter borde ha inneburit en del hopp. Ja och det gjorde det ju för Isse som blev professor såklart. Inte för mig som blev flykting i Hälsingska skogar dock.
Men att få se en lösning på det där problemet ger mig en slags ro i sinnet faktiskt. Det trodde jag aldrig att jag skulle få. Jag glömde det aldrig. Sen om man kan lita på AI i det här fallet det har jag ingen aning om.
ChatGPT bidrar hur som helst med de här bilderna. Inte allt för långt ifrån den skiss i blyerts som fanns på ett av mina kollegieblock.
Om du är intresserad av frågeställningen ställ frågan
If a circular object (like a disk or ring) rotates so fast that the edge speed approaches the speed of light what happens with the shape of the circular object
Helt enkelt typisk studenthybris 🙂
Edsbyn i bandyfinal igen. Som gammal Edsbybo gillar man sådant. Det spelar ingen roll att vi som spelade musik då konkurrerade med idrotten om de små resurser som fanns. Stolt över bandyn var vi ändå. Ja, är alltså fortfarande. Det finns någon speciell slags vilja och en aldrig ge upp attityd i den där byn som vi som föds och växer upp där får med oss genom livet. Vinner allt gör vi kanske inte, men vi ger i alla fall inte upp innan vi försökt.
I Ljusdal ropas det efter bandyhall. Nu blev det visst ingen. I Edsbyn byggdes den första Svenska bandyhallen. Utan kommunens inblandning. Inga “kom och hjälp oss rop” hördes ens om man lyssnade väldigt noga. Istället köpte bygden invånare andelar, företag sponsrade. Ett annat sätt att tänka.
Nu då semifinal mot Sirius. Laget som kom tvåa i serien. Uppsala. Har ingen hall. Hmmm… Man kan tydligen ta sig rätt långt också utan. Ja och ha is. Vette fan hur det går till. I Ljusdal verkar det svårt som tusan. Åtminstone klagas det ut av bara helvete. Domedagsklagas. Hela kommunen kommer att gå åt pipan om LBK (Ljusdals Bandy Klubb) inte får en hall.
Nu gillar jag Ljusdal också. Vore roligt om de kom upp i elitserien. Men måste det verkligen vara kommunen som står för stålarna? Går det inte få till en hall på annat sätt? Ljusdal måste få ordning på grundvärdena, skola, omsorg, sen kanske man kan satsa på en hall också. Om nu inte de privata initiativen hinner före. Det är tydligen dessutom billigt att låna till saker i Ljusdal. Kostar ingenting egentligen. Tänker som Amerikaner gör man. “Den som är satt i skuld är inte fri” sa Persson. Man kan ha många åsikter om den mannen för övrigt men just där hittade han/hönan ett korn.
Bandyfinal blir det på självaste pi-dagen 03/14. Einsteins födelsedag dessutom. Morsans med. En vän fyller år han med den där dagen. Utifrån allt det där positiva så borde Edsbyn vinna alltså, även om Villa Lidköping nu är tuffa som gamla sega lokomotiv. Ja, jag kommer att titta på finalen. Såklart kommer jag att göra det. Bandyfinal och Vasalopp. Så lång sträcker sig mitt sportintresse. Avtar exponentiellt om eventet ifråga inte sänds på TV.
Universella konstanter förresten. Jäkligt spännande grejer…