Stressar (för att bli “klar” till helgen och lyssnar på Relalalaxar.
Fast nåja, man är ju pensionär. Kan sådan stressa? Speciellt när de som jag “sitter hemma“? Troligen inte. Fantomstress från förr troligen.
Ute blåser det. Men förhoppningsvis har vi klarat av strömavbrottet redan igår. Innan man hade kopplat förbli problemet blev det några försök. Riktigt såg hur säkringsautomaten på stationen sprutade ur sig rykande sökringar som en kulspruta ungefär. En pyrande hög på golvet sen när man lyckats hitta linjen som pajat. Undrar vem som städar upp det där? Och när?
Fast lite häftigt är det att man kan sitta i en central långt bort och koppla om (och förbi) ute i skogen så att så många som möjligt har kräm i sina hus medan man felsöker. Tror att det till och med är satelliter inblandade i det där. The grid, ja på riktigt.
Det var ett träd över en linje den här gången. Det finns många träd här. Händer så sällan numera så jag tänker inte klaga även om jag satt och jobbade och det krånglade till saker lite.
Imorgon är det bandyfinal. Eftersom jag numera är sportdåre tänker jag titta. Hundra busar från Edsbyn på väg till Västerås under dagen. Blir en jävla fart på läktarna. Bästa klacken som kör på även när det är motvind.
Skönt att man kan återgå till att bli otroligt lite intresserad av sport igen efter helgen. Normaltillstånd. Soffpotatis. Slöhög.
Projektet går framåt. Men drabbades av en svår insikt igår. Har tänkt använd TSL/SSL som säkerhet. Men hur fan gör man med uppdateringen av certifikaten på en inbäddad server. Det blir ett helvete helt enkel. Att den tanken inte slagit mig tidigare? Visserligen en möjlighet får man att skapa tegelstenar som ligger och skräpar lite var som helst på otillgängliga platser. Men vill man det? Nej tänkte jag och bestämde mig för att generalisera det binära format med AES kryptering som använts tidigare i bl.a UDP och multicast framar. Implementerar det där för tcp/ip och websockets också så är säkerheten löst en gång för alla.
Problem ett med det är såklart att det blir mer att göra. En annan ändring där en rätt klumpig tidsgivning har legat i framar kommer att ersättas/kompletteras med Unix nanosekund timestamps. Ändringar som påverkar varandra. Det var alltså bara att ge sig in i getingboet och ändra och ändra och ändra och testa. Nu kanske saker och ting fungerar. Det visar sig. I värsta fall rasar hela korthuset…
Men tillbaks till min gateway igen alltså. Fortsätta där man slutat. Har jag sagt att jag älskar det där produktskapandet. Javisst dualism, sandkonst samtidigt. Det enda som irriterar är att livet håller på att ta slut. Vill hålla på för evigt med det här.
Nåja… Man lär väl inte få som man vill där inte…