Month: November 2019

Jag vaknar med ordentlig huvudvärk. Antagligen beror den på alla onda tankar som riktas mot mig. En Alvedon ordnar det där. Nåja, ganska bra. Tänk att onda tankar riktad mot en kan ta nya vägar bara man stoppar i sig ett litet vitt piller? Fantastiskt! Alvedon borde firas med en egen dag varje år. En dag stor och viktig som midsommar. Hur många arbetsdagar har inte en snabbt nedsköljd Alvedon räddat?

Skotta postlådor är ett måste. Ingen annan gör det. Så jag gör det. Håller käften och skottar. Fast det borde vara något goda grannar delar på såklart. Men så är det inte. Inte här i alla fall. Har aldrig varit.

Men jag är glad över att kunna skotta själv numera. Det gångna året har K och N fått stå för det där. Det är underligt, men vissa saker är jobbigare att få gjorda av andra än att göra dem själv.

Inne på låtsaskontoret tänder jag ljuset. Livslågan. Jag behöver det där ljuset. Det lugnar mitt sinne. Drar visserligen ner mig en del också. Men jag gilla ju det där blå. Befinner mig gärna där. Klagar alltså inte på det.

När jag lämnade sjukhuset i somras så fick jag inte gå hem innan alla sjuksköterskor fått varsin kram. Jag som inte är van att få uppmärksamhet på det viset blev lite överväldigad av det där. Vi fick någon slags kontakt där. Det fanns en värme som alla dessa fantastiska människor bjöd på som jag aldrig kommer att glömma. Ja och egentligen borde en sjukhusvistelse höra till de dåliga upplevelserna i livet. Men så blev det definitivt inte. Det är så sällan man möts av värme numera ens i det lilla.

Fast tillfrisknar gör jag. Hälsocentralsprov i fredags var bra. Tre månader till så. Fast ser sämre gör jag för varje dag såklart. Men gråter inte över det. Ännu.

Nu dippar elnätet här ordentligt. Snölegor gissar man. Mer än ett träd som kommer att knäckas av den här tunga blöta snön. Fast oj vad det blivit bättre här sedan ledningar blivit nedgrävda och isolerad elledningar ersatt blanktråden i stolparna. Strömavbrott tillhör sällsyntheterna nuförtiden. Förr var det strömavbrott minst månadsvis under vinterhalvåret.

Under en av de där kabelnedgrävningarna så grävde Fortum av kabeln som går mellan vårt hus och garaget. Lagades då. Men sen har den gradvis blivit sämre sedan dess. Gissningsvis dragskada någon annanstans än där brottet var. Dem här veckan skall dom kolla upp den. Vore väldigt trevligt att få el i garaget igen. Har en tanke om att bygga en uppvärmd låda där ute där jag kan ha en server för databackup. Brinner huset upp så finns det viktiga kvar där ute är tanken. Vid brand spelar det ju liksom ingen roll om man har hundra bakuper liggande, om de också brinner upp.

Kör fortfarande den här. Gillar än.

Nu får det vara nog med struntprat.

Så, så, så, snurrar datorn igen. Att ha den nere är som att stå där utan kläder mitt på torget. Det är obehagligt. Ja det kanske var väntat det här. Det har lappats och lagat ett tag och så ett nytt moderkort… och pang… Men nu alltså nyinstallerat. Det tar några dagar att få allt på plats igen. Oproduktiva dagar föröver.

Annars firar vi K’s födelsedag mest hela helgen. N och jag ordnar tårta. Den blir kanske inte lika god som K’s brukar bli men går i gör den ändå till slut.

Ja sen är det snöskottning, sova, läsa, snöskottning, fylla pellets, fylla fågelmat, upprepa det, osv hela helgen. Mest vila faktiskt. Ja och läsa. Lägger man till brasor i en aldrig sinande räcka på det så blir det en riktigt OK helg. Om man frågar mig.

Men nu till eviga installationer alltså. Sen skall vi utvärdera vad som glömdes bort att kopieras över till den nya disken… Något är det alltid och det ger såklart varje gång kalla kårar ner över ryggraden när man minns vad som glömts. Men någon gång skall väl döstädningen börja såklart. Så varför inte just nu.