Categories
Betraktelser & Berättelse

Någon skojar

grey skulls piled on ground
Photo by Renato Danyi on Pexels.com

Titar jag på bloggstatistiken idag så förstår jag ju att någon med mig skämta aprillo. Men det är OK. Bättre än noll det är ju ändå och faktiskt.

Liksom.

Categories
Betraktelser & Berättelse

Urk…

beetle on green leaf
Photo by Egor Kamelev on Pexels.com

En och en half dag hittills utan att hitta den (d)jäveln. Buggfan. Skitkryp. As. Sopråtta. Livsförstörare.

Men…

Har jag sagt att jag skall stödja Windows igen så skall jag stödja Windows igen. Svårare än så är det inte. Men allt vore mycket enklare om det lilla vidriga krypet kunde visa sig på Linuxplatformen också. Men icke då. Nope. Då kryper den (d)jävlen in i något hål och gömmer sig långt där inne.

Kanske skulle man gå en kurs. “Bli vän med dina buggar” eller något sådant. “Eller älska (med???) dina buggar“.

Nåja segern är min. Till slut. Den där känslan när man hittar det aset är obeskrivlig. Tio sekunders glädje innan man ger sig ut på jakt efter nästa småkryp. Men hittar, japp det gör man till slut. Helt säkert.

Men varför håller man på med det här för?

Liksom.

Categories
Betraktelser & Berättelse programming

Buggjävel

green black and brown insect
Photo by Pixabay on Pexels.com

Buggjävel eller BUGGDJÄVUL. Vad den nu handlar om så smiter den undan hela tiden rakt framför mina ögon. Har letat i många timmar nu. Man blir förbannad. Vill göra annat, roligare, än att jaga den här rackarn. Men jaga måste man. Tills man finner. Sådan är programmerarens lag och öde.

För övrigt blir jag äldre. Jodå, för varje minut som går. En seger kanske. Eller bara sorgligt. Vägen in i glömskan. Spotify lyssnandet på min musik har aldrig varit lägre. Blogg läsandet har kanske varit det, men ett tydligt lågvatten är det just nu. Är väl inte mycket bevänt med intresset för övrigt skrivande och släppt programvara heller. Alla pilar pekar nedåt alltså.

Men…

Som snart pensionär (skrämmande tanke!) är det bara att vänja sig. Världen tillhör de unga. Man får helt enkelt lära sig acceptera det. Sen finns det ju inget (tack & lov) som hindrar att man fortsätter med det man gör även i avsaknad av ovationer och lovord och påhejande härskaror.

Gott så!