Category: Betraktelser & Berättelse

Så en ny dag. En riktig dag på en riktig stol men med låtsasjobb. Jodå jag har låtsasjobbat ett tag. Det blev en kort natt. Men en normal uppstigning.

Ute skiner solen. Det utlovas +25. Höga körer ropar klimatförändringar precis som de ropat (nu hesa) samma sak under vintern. Som om vädret inte alltid varit konstigt och aldrig “normalt”. Jag suckar åt det där. Men det finns antagligen också ett hot att ta på allvar. Forskarna är överens. Men det hotet har inget med en tidig värmebölja att göra. Tro mig.

Alla fönster öppna här på låtsaskontoret. Fågelkörer hörs utifrån. Någon verkar köra en industridammsugare på håll. Åtminstone låter det som en dammsugare. Bilder av sig själv med bok i hängmattan syns tydligt där inne i huvudet. Men även låtsasjobbare känner/har ansvar.

Lundell skriver som han skriver. Det är som att läsa blogg. Inte mycket händer. Ändå är det läsvärt. Lite “slow tv” över alltsammans. Men jag läser bara i en timme. Då är klockan ett. Sen har jag svårt att somna. En kopp kaffe inmundigad för sent surrar vilt runt i blodomloppet och gör det svårt att nå drömmarna. Men till slut någon slags halvslummer. Vakna, somna, vakna, somna, vakna, somna tills klockan ringer vid sju och jag hoppar upp och i kläderna. Opigg alltså, som den icketupp jag är.

Men det ger sig. Jag har varit här förr.  Också när jag jobbade på riktigt.

Imorgon drar kylan tillfälligt in över kullen igen enligt prognoserna. Fast så jävla kallt skall det tydligen inte bli ändå. Men kallare. Det är som det är. Väder kommer och går. Man får försöka hänga med. Varmare redan fram mot helgen. Årets sommar har redan varit totalt sätt bättre än förra årets här uppe. Inte illa. Jag önskar bara att folk kunde njuta. Man får det. Faktiskt. Allt är inte kris. Det mesta “ÄR” bara.

Jag borde ge mig på väggvårteknuten. Men det är en heldagsuppgift,  Inte idag. Imorgon. Eller nästa vecka.

Är i alla fall lycklig över att ha fått en dag till. De känns alltid så under mina morgnar. En glädje över att få finnas till. Det är alltid något liksom. Eller kanske är det sinnet helt enkelt själva högvinsten.

Fast konstnärer skall ju vara olyckliga satar för att kunna skapa sägs det.

Sånt trams.

Det är harmoniska och mätta människor som kan skapa. Drivkraft kan man ha ändå, den är densamma. Att aldrig bli nöjd. Att det alltid finns mer att göra. Att du av nyfikenhet väljer tidningen där på bordet istället för telefonens förenklade Faceook-flöde. Gör det valet för att det lyfter dig, Inte låta fejjans ström av meningslösheter förslöar dig. Döda dig. Binda fast dig.

Men alla gör såklart sina val.

Har rätt att göra de val de vill.

Åtminstone de flesta val är fria val.

Man kan kanske känna sig lyft av sociala medier också. Vad vet jag. “like”-lyft som en tesked socker.

Imorgon sjuttonde maj. Sluggos födelsedag. Norges nationaldag. Man borde alltså vara i kungsträdgården imorgon. Vifta med flagga. Le mot alla glada Norrmän i dräkter. Men det är man då inte. Men en gång var man.

Men nu, låt dagen börja på allvar.

Det där tidiga sänggåendet jag tänkte mig för att får gotta sig en stund i sängen tillsammans med Ulf Lundell det sket sig såklart. Jag är tvungen att låtsasjobbaöver. Sådant händer kanske inte den bäste, men mig händer det. Titt som tätt faktiskt.  Ja och det är OK. Jag är van. Alltså. Tur allt är ppå låtsas.

Röken från skogsbranden ligger inte längre tung och stickande över byn. Gissar att branden är släckt eller också blåser det åt något annat håll. Alla som bor i skogslänen har det där hotet hängande över sig. En dag så lyckas man inte begränsa och släcka. Då är det ajöss med fast egendom. En möjlig flyktväg alltså.

En mygga dansar envetet framför min näsa och Status Quo spelar Caroline och kanske är det just den låten den dansar till. Jag viftar bort den när den kommer för nära. Det har man såklart inget för. Myggor ni vet. Envetna. Fler lär de bli.

Fick 13175.21 i donationer till VSCP projektet under förra året.  Man tycker att ett open source projekt som finns där på helt ideell basis, för mänsklighetens fromma liksom, borde kunna ta emot de där pengarna skattefritt. Så är det nu inte. De skall bokas som vilken intäkt som helst och skattas för. Nu är de årliga utgifterna såklart högre än 13K så skatt blir det ju inte ändå. Det är som det är. Fast konstigt. Lika konstigt som att man skall skatta för saker som man redan betalt med skattade pengar. Hus t.ex. Man kan aldrig bi helt fri från statens grepp. Nehepp. Liksom.

Sweet Ballrom Blitz i högtalarna, klockan är tolv, ja där går gränsen, gammal skitmusik, naj kanske inte helt, men gammalt och utnött, alltså sovdags.

Godnatt!

Glassbilen tutar här ute. Jag har svårt att se att muslimska böneutrop skulle vara värre, ja eller kyrkklockor för den delen.

Jag sitter där ute och läser femveckorstidningen. Japp, värt femtio spänn med råge. I alla fall om man hoppar över ledarsidorna.

Det är tjugofem grader. Sommar. Finns inget att klaga på och det oroar såklart. Vad skall man gnälla över liksom? Men det ger sig säkert. Jodå. “Det är för varmt” ligger nära till hands men någon måtta får det allt vara också i den här åldern.

Tittar jag på loos.se så gör jag annan musik än den jag egentligen gör. Kanske är det bra, kanske är det dåligt. För mig eller för dem som pekas ut. Dragspelaren och Magnus har korrekta länkar i alla fall. Alltid något.

GDPR mailen haglar över en. Tydligen tas det där på allvar och det är ju bra. Man kan göra sig av med några tråkiga listor av bara farten bara genom at deleta de där mailen.

Fikru frigiven idag. Det gör det här till en bra dag. En mycket bra dag. Välkommen hem Fikru.

Ja och jag har inte tid med det här. Nehej då. Låtsasarbetarens lott. Jäkt och stress. Pust & fräs.

Synd att det krävs att man skall vara död för att få de där epiteten. Ja för många av oss räcker ju inte ens det såklart. Men “snäll” åtminstone – snälla!