Category: Betraktelser & Berättelse

Januarimörkret ökar på galenskapen. Jan/feb lågvatten ligger som en filt över en. Fast solen jobbar i alla fall åt rätt håll. Upp drygt fem minuter tidigare i dag än förra torsdagen. Japp, och nu accelererar det där. Snart handlar det om kvartar. Så hopp finnes. Men uppriktigt. Tittar jag ut genom fönstret just nu… Becksvart. Man längtar bort. Söderut. Man skulle slagit följe med flyttfåglarna i höstas.

Men det är lika varje år såklart. De här första månaderna på året är en kamp. En kamp man måste igenom. Om man vill stå upp som en levande människa. Men Vasaloppssöndagen är närmare än vad man tror just nu. Rätt vad det är så drar alla de där löparna iväg uppför första backen. Sen vänder det. Ljuset och Talgoxsången är här. Lättare tider.

Förra året blev lite “sommaren som försvann”. Skall försöka njuta lite mer av det där i år. Koltrastsång. Som man längtar.

Skriver en notering sista Juli 2021 i almanackan. “Söka pension”. Känns konstigt. Väldigt underligt. Allt har gått så fort. Men nu är man alltså snart där. Omöjligt att förstå.

Men annars är såklart livet inte så dåligt. Det rullar på som det alltid har gjort. Man försöker hinna med så gott man kan. Men lyckas bara marginellt såklart.

Nu skall jag städa.

ps Livet med såld själ är inte helt pjåkigt ändå. Fast hedern, den att aldrig sälja sig, fick sig en törn. Men som det sägs. Alla har ett pris. ds

Intressant. Men efter test så kan jag konstatera att den tydligen inte hade något med det hela att göra.

Testa med ett nytt styrkort. Behövs fem volt från någon punkt…

Uppriktigt sagt så skulle jag kunna gå och lägga mig och sova igen denna morgon. Trötter. Försöker med te. Som uppiggande. Återstår att se om det fungerar.

Livet utan själ fungerar det också. Att sälja sig själv och sin blogg är dock en hemsk upplevelse. Men har man väl gjort det så är det ingen konst att fortsätta. Det är väl ungefär som att döda någon. Har man bara klarat av den första så… Nåja, kanske haltar liknelsen.

Kommer precis på att den här stora tröttheten jag känner kanske är det normala tillståndet numera efter en såld själ. Kan det vara så? Varje levnadsdag hädanefter skall kanske levas utan den där euforiska känslan över att vakna till en ny dag. Får jag aldrig igen uppleva den där svårigheten att gå och lägga mig för att allt är så förbaskat skojigt. Men såklart, en såld själ är en såld själ. Här finns ingen bytesrätt att åberopa. Mammon är en hårding.

Livet med två små skärmar med dålig upplösning suger rent ut sagt. Japp tröttar också. Som om inte synproblem i sig har varit nog. Men jag antar att han/hon/det/gud har en tanke med det här. Att man skall härdas. Att man haft det för lätt. Hur som helst är det skönt att det finns en han/hon/det/gud att ställa till svars i sådana här situationer. Ja och be och önska till när det är illa. Bara ta åt sig de positiva grejerna på det egna kontot. Jag kunde ju ha köpt en ny monitor också istället för den där begagnade jag investerade i… Men lämpligast är det att skylla på någon annan.

Hmmmm…. borde kanske prova att byta det där styrkortet idag då. Det kan fungera. Även om chansen är liten. Fast sådant där tar så mycket tid. Bättre att lida då. Så att man får klaga. Kanske. Eller inte.

Eller kanske man bara helt enkelt skall gå och lägga sig…

Någon la ut en bild på semlor idag. Men vet ni vad? Det sög inte ens till.

Ibland måste man sälja sin själ. Jag med. Vi har alla ett pris.

Förutom sålda själar blir inte mycket sålt idag. Kan väl egentligen inte skryta med att det blir mycket av någonting alls. Men kanske räcker det med att dagen blir ett avstamp.

Sitter här med tuss i näsan. Näsblod. Mycket sådant nu för tiden. Torr luft och förkylning antar jag. Överlevnadsbart.

Stearinljuset är såklart tänt. Hulken jobbar. En tvättmaskin snurrar. Ute blåser starka vindar. Inget märkvärdigt alls alltså. Bara en vanlig dag i januari. Inte ens värmen är speciellt märkvärdig. Det har alltsammans hänt förr. Allt. Behövs inget “nästan” där inte.

Eagle blir en del av Fusion 360. AutoDesk… orkar inte mer… ==> KiCAD

Men en själ fattigare skall jag försöka ta mig vidare. Men man har väl nio va!? Eller var det liv? Och katter? Nåja. Vi får se hur det går.