Categories
Betraktelser & Berättelse

Buken

Imorgon dags för sjukhus igen. Jo, jag börjar kunna det där. Bukaorta den här gången. Bukaortaaneurysm, den som dödade farsan den där söndagen då den brast. Sjuttio bara var han. Full av liv och kraft, Tydligen är ärftligheten hög och en av mina antibiotikatabletter ökar risken för det där, ja så in och kolla på order från min axelöverläkare. För säkerhets skull. Det finns ju mycket kvar att göra som levandes. Tycker man. Man mumlar “Inte än – snälla” flera gånger i veckan numera. Skulle gjort den där kollen ändå för fem år sedan egentligen. Vi, min husläkare och jag, nåja mest han, har bestämt att det skall ske med fem års mellanrum. Men trodde det bara gått tre år sedan sist fast det hade gått nio. Tiden flyger iväg minsann. Inte jag.

Så fasta igen.

Förra veckan var det koloskopi. Två meter titthålsinstrument upp i tarmen. Längre fasta före då följt av laxering ggr två. Värst var laxeringen. Intressantast var att följa resan genom sin egen tarm med färdledare i form av invärtesmedicinare. Nya upptäkter. En ny värld. Jag lovar, jag är en frågvis jävel. Lite prover togs. Resultat därifrån kommer om några veckor. Ungefär som tjejernas cellprov. Allt del av en screeningstudie som jag i ett svagt ögonblick tackade ja till för några år sedan.

Sen var det visst någon prostatakoll bortåt november… Ja ni fattar. Man blir trött på sjukvård.

Annars är det bra.

Men dags att gå och lägga sig nu. Har haft en utmärkt dag här idag. Även en låtsasarbetare kan åstadkomma en del ibland. Åtminstone vissa dagar. Idag var en sådan dag. Toppendag. Endast spöad av igår.

Godnatt kamrater.

Categories
Betraktelser & Berättelse

Problemet

Problemet för oss låtsasarbetare är såklart att vi inte kan skylla på hårt arbete och jäktiga dagar när vi drar oss en extra halvtimme i sängen om morgonen. Det kan bara vara slöheten som är ursprunget till den där halvtimmen. Man får äta upp det. Men ändå, en halvtimme senare än vanligt, en ny härlig oskriven dag. En dag jag tänker angripa med energin hos en påkrockad stoppskylt. Se upp där ute.

Godmorgon.

Categories
Betraktelser & Berättelse

Förr

Förr när man ändå trodde man var ung så skulle man såklart inte sluta här. Man är ju på spåret, man är nära, man vill göra klart. Alltså innan man lägger sig. Så man körde på. Då.

Jodå man var ocool gubbe då med. Men Mer “gubbe” nu såklart. Kanske mer “ocool” också. Men hur som helst. Nu tänker man på morgondagen. Att man skall orka med den också. Är sådär vuxet planerande. Ja ja ja. Man går och lägger sig. Tar tag i tråden imorgon. MAn måste ju hinna med ett kapitel i sin bok också. Kanke två. Imorgon löser vi problemet alltså.

Godnatt!

Categories
Betraktelser & Berättelse

Lokal global uppvärmning

Kompostbehållare två hettar till. Följ dramat i realtid här.

Categories
Betraktelser & Berättelse

Väntan

Vaken sen en timme. Sotarväntan.

Solen går upp där bakom berget. Men det är en gissning såklart. Men berget ligger österut och det är ljusblått på himlen just där och tiden, ja den är väl också ganska rätt för just det där med soluppgång (07:05). Ja egentligen har den väl gått upp nu alltså. Men berget skymmer. Det finns förresten många definitioner på sol som gått upp.

  • Solskivan börjar synas över horisonten.
  • Halva solskivan syns vid horisonten.
  • Hela solskivan syns över horisonten.

Alla är de “soluppgång”.

Om jag minns rätt tillämpar vi den sista regeln här i Sverige. Militären har andra definitioner. Det har väl med det där morgontrumpetandet att göra.

Det finns fördelar med att ha grå starr. Det noterade jag i natt vid tretiden. En lastbil far förbi nere på vägen. På taket har den en blinkande varningslampa. Allt det där, varningslampa, starka strålkastare, rörelse, blir till ett fyrverkeri för mig som står där och tittar ut genom fönstret ut i mörkret. Ja det är inte en konstruktion det här. Det handlar verkligen om fyrverkeribuketter. Varenda ljuspunkt där ute blir till en. Olikfärgat. Vackert. Ja bara gapar. Måste hämta glasögonen till slut. Men de bryter såklart magin. Så av åker de igen. Sen står jag där en stund och fascineras.

Det finns fördelar med allt. Man måste bara bejaka upplevelserna. Men det visste jag ju redan tidigare.

Ja så kommer då sotaren. När han tagit sig helskinnad ner från taket igen så pustar man ut. Man vill inte uppleva nedfallande sotare en morgon som denna. Dessvärre är pannan väldigt sotig denna gång. Han får göra rätt för pengarna. Men efter moget övervägande kom jag fram till att et vore galet att sota innan sotaren kommer för den skull. Ibland är man osnällare, ja rent av slö.

En kopp te har jag unnat mig. Det är väl mer någon slags vana det där om inte är en vana. Eller ritual. En bönestund utan han/hon/det/gud och bönen. Men åtminstone lite tid för eftertanke.

Jaha, jag skall låtsasjobba. Nästa stora händelse här är sopbilens ankomst. Idag får den ett halv kärl att tömma. Det är en fjärdedel mer än vad vår tvåveckorsranson brukar vara. Skräptider hos Hedmans. Efter det händer väl inte så mycket mer spännande här på kullen. Gissar man. Men man har å andra sidan blivit överraskad förr. Posten kanske ringer på dörren där vid tolvtiden…

Categories
Betraktelser & Berättelse

Så—->.

Så tar en dag slut. En riktig dag men med låtsasarbete. Steg går framåt. Jag med dem. Allt är gott.

Där uppe har jag en tjockisbok som väntar. Barcelona. 1300/1400 tal. Brutalt. Inslag av kärlek och passion. Jag segläser. Men inte bokens fel. Orkens fel. Sömnighetens fel. Hinner oftast bara ett kapitel inna ögonen åker igen.

Imorgon sotare och sophämtning. Det händer alltså något också i min värld. Ibland.

Men nu alltså kväller. Vila. Drömmar. I natt drömde jag att vi var till Kanada. Tyvärr var det vinter. Dessutom hoppade lillkaten av båten. Det är konstigt med drömmar. Jag har tittat till lillkatten flera gånger idag för att försäkra mig att hon är kvar. Men visst, annars var Kanada trevligt. Folket glada. Men snälla, låt mig drömma om en varmare plats i natt. Som helvetet. Ja, eller Afrika. Det senare bättre kanske. Helvetet har jag sett nog av.

Godnatt!