Category: Betraktelser & Berättelse

Jag måste mäta linan här på morgonen för att verkligen övertyga mig om att jag inte drömt. Jodå, den är där hastigheten. Det är andra tider nu. Jag har inte drömt. Jag har inte drömt.Jag har inte drömt.

Plockar upp en rulle CAT6 som har legat något år. Den faller sönder. Eller ytterisoleringen gör det. Ramlar i princip av, av sig själv. Som tur är så är det en F/UTP så det finns mer som håller ihop den. Men snyggt blir det INTE. Det är väl experimenterandet med att ta bort PVC som fått det där att ske. Bra såklart. Men här blev det inte lyckat. Ser att den där rullen kostar över två tusen spänn numera. Men för sent att reklamera. Borde förresten kanske gå vidare med en ordentlig hyllinventeringen någon dag.

Fredag idag då alltså. En vecka har passerat igen. Frågar du mig så blir det fredag på tok för tidigt varje vecka. Det kunde gärna vara sjutton dagar mellan måndag och fredag om jag fick bestämma. Tur för andra , kanske, att jag inte får bestämma. Men några fler än jag måste det väl finnas som inte får veckorna att räcka till. Alla säger att livet blir ännu jäktigare när man blir pensionär. !!! Hur skall det gå till.

Jp. jo, upplevd stress är inte detsamma som faktisk stress.

Men sitter jag här och skriver strunt blir det defacto ännu mindre gjort. Dags att låta den här dan bli till en riktig dag. Kaffe alltså

Bredbandinstallation. Problem med min dator. Hulk stannar. Doktor skall ringa som avtalat. För mig, allt tillsammans, blir det en jäktig dag. Rena vilan för andra kanske. Alltså inte för mig. Blir stressad.

Men bredbandinstallationen var såklart ingen konst. Trevlig kulle fixar den på en halvtimme och drar vidare till nästa ställe. Sen skall jag flytta ADSL till fiber. Fungerar inte alls till att börja med. Får ingen ip adress. Men efter lite trixande så ramlare sådan in. Bara tålamod som fattas.

Ja sen då besvikelsen över att inte få de där “enorma” hastigheterna. Ja och att stå ut med sonens flin när han meddelar att han har 600 Mbit in och över hundra ut. Åger nämligen en modernare dator än vad jag gör. Men beskedet är en pusselbit i mitt pussel. Alltså fel på kabel eller nätverkskort. Ja eller båda. Vilket det såklart var. Ja drivare då för kortet. Men saker som går att lösa med tid, inte pengar. Alltså lösbart.

Mitt i det där stannar Hulken och vill inte starta igen. Ett jäkla spring upp och ner mellan källare och låtsaskontor. Ja och sen skall överläkare Björn ringa från Gävle och så gör han till slut. Tre månader till med Hälsocentralbesök och provtagning och rapporter till honom blir resultatet där. Finns inget avslut på detta. Men känner mig väl omhändertagen. Snart ett år sedan det började nu. Björn inte nöjd med operationsresultatet. Men det är som det är. Det blir som det blir. Gamla ocoola gubbar behöver väl egentligen inte alla armar. Åtminstone inte fullt ut. Frågan är om ocoola gubbar inte kunde börja donera lite organ redan nu.

Ja sen fixa kabel. Drivare. Äta makaronipudding. Få igång värmesystemet. Hulken. Koka kaffe. Hämta posten. Konstatera att jag också minsann har “enorma” hastigheter. Flina för sig själv. Låtsasjobba vidare efter att ha laddat upp lite filer och upplevt den snabbaste uppladdning jag någonsin varit med om. Ja och då är det inte en symmetrisk lina ännu. Men blir kanske, enligt Ljusnet, på sikt. Japp, uppladdningen är liksom grejen för mig.

Sen är det bara att återgå till vardagen. Det finns nämligen alltid lite mer låtsasjobb att göra.

Lugnar mig med denna.

Utan snö lär nästa år bli ett utmärkt år för plantskolorna.

Temperaturen kastar sig nedåt. Som om det var en slalombacke. Störtlopp. Nedåt, nedåt, nedåt och klockan är bara fyra. Jo, JOOOO – jag fryser. Redan. Liksom.

Och dessutom förbannat mycket vinter kvar… Hela. I princip. Man kan misströsta. Men får försöka glädjas med snökanonerna i Järvsö som startade igår. Fast lätt är det inte. Rent av skitsvårt.

Fast bor man här får man väl såklart skylla sig själv. Det är fritt att flytta. Ja faktiskt hur långt söderut man vill. The outbacks i Australien t.ex. Då jävlar behöver man inte klaga på kyla något mer. Japp, det är rent av så att av hög och låg temperatur är nog låg att föredra. Enklare att gömma sig ifrån. Som här. I små bubblor vi kallar hus.

Jo jag vet att jag gnäller. Ja, jag vet att det inte finns det minsta anledning att göra det. Jag bör hålla tyst. Men kan inte. Jag lider nämligen. Fryser. Fast varmt har jag ju här på låtsaskontoret ändå. Men inte hjälper det. Jag fryser i alla fall.

Helvete!

Liksom!

Men eftersom det inte hjälper att gnälla får jag väl i alla fall sluta för stunden. Låtsas att det är sommar. Sätta på mig kortbrallor. Ja varför inte!? Tankens makt är stor. Kanske fungerar det.

Kompost 2 är så förbaskat dramatisk av sig. Skall alltid utmärka sig. . En riktig dramaqueen faktiskt.