Category: Betraktelser & Berättelse

Har blivit hantverkare på heltid. Noterar att hantverkare inte har tid att blogga. Lättare för programmerare. Fast borde väl gå på ett ut egentligen. Hur som helst är julen nära och chefen har bestämt att till jul så skall köket vara klart. Trevligare så kan ju också jag tycka. Ja och med programmerartidsuppskattningar så upptäcker man att man får ligga i om man skall hinna klart. Därav heltid som hantverkare.

Nåja “hantverkare“. Man skall inte ta i för mycket. Inte ens wannabe gäller väl egentligen.

Så besök på Nobelmiddagen blir det inte idag heller. Kamrat Isse (med fru) skall väl gå kan jag tänka mig. Han är mindre katt bland hermelinerna bärande på sin professorstitel än vad jag skulle vara, hur som helst så är allt alltså i sin ordning.

Märker att hjärnan behöver utmaningar. Sover dåligt. Synapser som inte är tillräckligt uttröttade som de brukar bli vanliga dagar på kontoret tror jag. Musklerna lider desto mer. Svarar med sendrag i parti och minut när man försöker vila sig en stund i en soffa eller annorstädes. Självtorterande. “Sluta nu gubbe” skrik.

Har ni tänkt på det återkommande som alla Nobelpristagare upprepar. Ingen tror på dem i de inledande faserna av deras forskning (de första fyrtio åren). Men att de ändå har en känsla i magen som säger att de är på rätt väg. När resten av mänskligheten följer “kaninen” så måste några avvika och gå sina egna vägar. I slutänden är vinnarna andra än de som alla trodde var vinnare. Alla borde lära sig något av det där och tillämpa det på sina egna liv.

“Studion” står uppvärmd och redo. Hittar ingen tid för dylika sysslor heller. Men någonstans är det någons slags musikalisk trumvirvel i huvudet som sakta växer sig i styrka. Om de är meningen så kan det hinnas med endera dagen. Inget av det där är viktigt egentligen. Men skoj när man ger det tid såklart.

Drog ut en tand i fredags. Ja, tandläkaren gjorde det. Smidigt. Fler skall följa. Skall äntligen få ordning i min fattigmansmun. Tiotandvård… Tänka sig att ett SD förslag skulle komma till undsättning där. Vänstern verkar helt ha tappat alla initiativ som lättar upp tillvaron för folk med mindre tillgångar, fattar inte varför, ibland är de mer borgerliga än borgarna själva. Nåja, ännu är jag inte beredd att ge SD en röst. Fast just det här förslaget var bra, det måste man ju erkänna. Tror det är fler som tycker det. Som kanske till och med har en röst att ge när valurnorna kallar.

Nåja, se där, jag fick till ett blogginlägg. Kanske blir fler föröver. Eller inte. Sådant vet man ingenting om. Nu har jag ett köksavlopp att se till…

Helt plötsligt är det första december och en decimeter snö har dumpit ner över kullen. Men inte en enda säck pellets har fyllts på. Konstigt känns det. Man fattar ingenting. För varmt är det ändå inne i huset. Det är så här andra har haft det under en massa år tänker man. Sen på bollen är man som vanligt. Kan sucka på det om man gillar sådant.

Renoverar all vaken tid i helgen. Det börjar bli snålt om tid nu om vi skall bli klara till jul. Mycket kvar finns det att göra. Men ännu har vi inte kommit fram till en position där saker skall hoppas över. Jo, lite, för nya golv i kök och matrum har redan flyttats över till 2026. Men resten av det som planerats skall vi försöka hinna med.

Fast hej och hå vad jobbigt det är att göra om ett kök. Äta måste man ju ändå. Diska måste man. Köket är så förbannat centralt att allt ställs på ända när man river runt i det. Var är brödet? Var är besticken? Var är spisen? Var är brickan? Knivarna? Kopparna? Osthyveln? Kylskåpet? Ja va i helvete är diskbänken just nu? Man ägnar en jävla massa tid åt att springa runt och leta grejer som utlokaliserats till olika rum. Tröttandet.

Fast det blir nog bra med allt det där. Förhoppningsvis skall vi kunna tapetsera i helgen. Måla lite som är kvar, sätta ihop lite möbler och sen får det väl bli jul. UTAN julwhisky i år. Fast det skrämmer inte så mycket. Går nog att sitta och fundera framför brasan också utan.

Tretton grader kallt. Det är vinter. Men har inte burit en enda säck pellets alltså. Det är varmt och gott ändå. Känns lite som magi. Behövs lite justering innan värmekurvan är där den skall vara. Men problemet är för varmt istället för för kallt. Det är man inte van vid. Måste man vara positiv till vindkraft och kärnkraft nu?

Men värmepumpen har Modbus. Man måste ju se vad man kan göra där. Kan läsa ut det mesta nu. Kan stänga av elpatron (extravärme) om jag vill. Tanken där är att fimpa den så länge som någon av faserna ramlar över värdet på huvudsäkringen. Koppla på igen när allt är under och stabilt igen. På så sätt slipper man säkra upp. Sparar några kronor. Visade sig dessutom vara ganska enkelt att åstadkomma med de grejer jag har.

Sen är det ju synd att pumpen inte kör VSCP. Då hade man inte behövt fråga den en massa, då hade den själv presenterat sin information och dessutom informerat om vad värdet anger. Nåja. Det går att leva med Modbus också. Man får vara frågvis. Böja sig för server/slave “som det alltid har varit” perversiteterna.

Annars renoveras det fortfarande. Kök. Sågade upp en bänkskiva för den nya diskhon. Laminat från IKEA. Skall lyfta den på plats. Knak. Går av. Femtonhundra spänn åt helvete. Jävligt porös spånplatta under det där laminatet. Skit rent utav. Köpte ekstav på Byggmax istället när jag svurit (OCH suckat) klart. Går kanske att paja den också.

Men det har varit lite för mycket ett tag nu. Känner mig sliten. Men ingen vila i sikte förrän framåt jul någonstans. Ser verkligen fram emot några dagar i soffan med en bok i näven utan andra krav på sig annat än att inte sova bort precis hela dan. K har beställt några höjdarböcker som man rean längtar efter att få sätta ögonen och tankesystemet i.

Man lever – en seger i sig.

Idag gäller det. Systemet fylldes upp igår igen och vi har kört på elpatron under natten. Det tickar på, det som skall fungera på det här stadiet fungerar. Idag skall borrhålen anslutas och sen kör vi. Skall bli SÅ skönt.

Värmepumpen kör såklart inte VSCP (vilket är synd 🙂 ) men har däremot Modbus tcp så en konvertering däremellan är nog att vänta i närtid. Det mesta verkar gå att styra och övervaka den vägen. Något jag såklart är väldigt förtjust över.

Rörmokare Hugo lämnade vid midnatt igår och landade här igen vid sju tiden. Sådant gillar jag. Att man kör på, löser problemet, vilar efteråt. Måste säga att om jag har varit jäkligt besviken på själva processen hit fram med all brist på tidsplaner och information under ett halvår från beställning till leverans, så är jag supernöjd med det arbete grabbarna har gjort här nu den här och förra veckan. De skall verkligen ha en eloge. Nu är det bara att hoppas att grejerna fungerar som de skall och att alla löften och beräkningar visar sig stämma. Nöjd med nära.

Har jobbat. Har hjälpt till. Fikat. Men okoncentrerat såklart. Men det spelar såklart ingen roll under såhär kort tid. Mest besvär har det nog varit för katterna som inte alls gillar allt oväsen och alla människor som sprungit (springer) här.

Imorgon kanske lugnet lägger sig över kullen igen. Man hoppas. Fast troligen måste jag fara iväg och inhandla lite renoveringsmaterial så att vi har något att göra i helgen också. En arbetsvecka på skräphögen alltså. Man hoppas på nästa, ja och flera efter den.

Nu skall jag åka och inhandla lite fikabröd.

Hälsingetoppen. Fredag == Hälsingetoppen. Behöver man ha koll på mer än så…

Ät musik! Sov musik! Lev musik! Stöd de lokala artisterna.

Spellistan finns som vanligt här. Spelas lämpligen upp scramled/slumpvis för att få den bästa upplevelsen.

Nya hjältar

ALLA är hjältar!

Utanför mitt fönster borras hål två. Det skall ner till 210 meter. Ner till Orchernas rike. Man hoppas att ingen Orch kryper upp genom hålet. Men det räcker kanske bara åt en babyorcher och det låter ju inte helt farligt i alla fall spå länge det ÄR just en babyorch.

Har ni någonsin suttit några meter från en bergsborr så vet ni att och hur det låter. Japp en hel del. Men det är som musik i mina öron. Vart och ett av de där hålen representera +25000kWh energi på ett år. Visst låter det helt ljuvligt. Så förbaskat många pelletssäckar man skall bära in för att komma upp i det. En snabb huvudräkning säger cirkus 650 säckar om jag räknar rätt. Nog kan man njuta av lite oväsen om man tänker på den saken alltid.

Borrarteamet är imponerande. De körde igång igår vid sju. Lämnade vid tjugoett. Här igen sju idag. Full fart. Snö och kalla vindar dessutom där ute. Man avundas dem inte en minut. Men HEJA HEJA ropar man såklart varje gång man ser dem. Tur för dom så är det fönster emellan så som slipper höra de där muntra säkert synnerligen irriterande utropen.

Om inget tråkigt händer så ger jag mig tusan på att de här herrarna kommer att bli klara idag (läs ikväll). Ja och då skall dom få en puss. Men tala inte om det för dom för då kanske det INTE blir klara just för den sakens skull.

Hur den där borrstången som alltså som längst här blir 210 meter inte går av kan jag däremot inte fatta. Ihopskruvad i segment på sextio ställen dessutom. Hur kan det hålla? Till och med “borrarchefen” undrar över den saken när jag fråga honom. Ett av livets mysterier.

Själv sitter jag alltså på kontoret som vanligt och försöker programmera. Helt enkelt är det inte men vissa minuter av dagen så går det ändå skapligt bra. Rör mig framåt och det är mer än vad man kan säga visa dagar utan bergsborrare på tomten.

Men nöjd även om det blir noll rader kod. Att få det här på plats är som en programmerares motsvarighet till att få en injection av extra starka anabola steroider. Så se upp! Tyvärr har min bukspottskörtel jävlats med mig den här veckan. Enzymer försöker den skicka med i maten men stenen (den jävulen) vill visst inte släppa förbi så många just nu. Då blir det liksom som det blir. Därvidlag hoppas man på nästa dag eller dan efter den.

Bäst att ladda pistolerna…