Categories
Status från tomten

Det blir jul i år också

2013-04-24 10-56-54

Categories
Betraktelser & Berättelse Noveller Status från tomten

Gott nytt år från trollen

8962_nickes_sten_007_1

Människorna som du firar det nya året idag. Eller “människorna”. Det är bara en bråkdel av dom som kallar sig människor som gör det. Dom som hörs och skramlar mest. För dom flesta fortsätter dagarna bara som vanligt. Dom flesta kämpar för att överleva. Vi troll firar inte nyår heller. Vi firar bara att solen går ner och att en ny natt föds. Det gör vi varje kväll och då dansar vi tillsammans i vår skattkammare djupt där inne i berget bland guldet och dom ädla stenarna. Vi älskar guldet och dess härliga underbara glänsande gula färg och såklart att få finnas ännu en natt bland dom levande trollen som är våra fränder.

Många troll har redan blivit till stenar för oss. Och vi är bara några hundra kvar nu runt om i världen som kan föra trollkonsterna vidare. Du vet säkert att vi troll blir till sten om en solstråle lyser på oss. Om du åker ut i skogen så kommer du att se många troll som genom tiderna varit oförsiktiga och vistats ute för länge. Många är dom troll som nu står där som stenar i berg och skogar. Men dom lever fortfarande. Djupt där inne i stenen finns ett troll med tankar och känslor som vilket annat troll som helst. Så smek stenen och prata med den om du någonsin stöter på ett förstenat troll. Ibland kan det ju naturligtvis bara vara en vanlig sten också. Men det finns ett lätt test. Lägg bara handen på stenen och blunda. Svagt, svagt kan du känna trollets hjärtslag där inne i stenen om du lyssnar försiktigt och tyst med din hand. Bara med handen. Ditt öra kommer inte höra ett ljud. Det är bara med handen som trollets hjärtslag kan höras. Om dom inte finns där är det bara en vanlig sten eller också ett troll som för tillfället sover sin djupa trollsömn.

Också när vi troll blir gamla så blir vi till sten. Sakta, sakta blir vi stelare och stelare och mer och mer sten och efter en tre- fyra- hundra år så är vi till slut mer sten än troll. När det inträffar brukar vi samlas alla trollen en fin månljus natt och flytta stenen, som var ett troll alldeles nyss, till ett fint högt berg med en härlig utsikt och friska vindar där det gamla trollet kan stå i evinnerliga tider och titta ut över världen. För se och känna slutar vi aldrig med fast än vi blir till stenar. Det finns också en del gammeltroll som brukar vilja stå nära människor som dom en gång i tiden tyckt extra mycket om. Så vaknar du en morgon och det står en stor sten på gräsmattan så vet du varför. Eller om det redan står en där så var det säkert ett troll som gillade dom som bodde där förut. Sen kan det naturligtvis vara ett troll som varit hem till dig och lånat lite guld eller något annat glänsande och inte tänkt på att solen var på väg upp. Det hände allt som oftast förr i tiden när det var många troll i alla berg. Guldet hittar man då alltid under stenen. Det är därför så många skatter ligger under stenar.

Det fanns en tid när vi bytte våra barn mot människobarn. Den tiden är över nu. Den siste trollmänniskan försvann för några år sedan. Dom brukar återvända till människorna igen när dom blir gamla. Eftersom vi inte kan vara ute på dagarna så bytte vi ofta ett av våra trollbarn mot ett människobarn för att ha någon bland oss som kunde uträtta saker när solen var uppe. Det gällde att passa på när barnet var precis nyfött och låg där i sin vagga. Då kunde ett eller två troll smyga sig in och byta ut barnet mot ett troll. En trollbyting. Vi kan en del trollkonster såklart – konstigt vore det ju annars – och att få trollbytingen att se lika ut som människobarnet är inte speciellt svårt. Svårare är det då att få bort den fina trollsvansen. Man får trolla ett bra tag för att få till det och svansen kryper bara in en liten bit för varje trollformel man säger. Dessutom det är ena långa rackarns formler man måste säga. Alltså gäller det att välja en tid när man inte blir störd av människorna på en stund. Några gånger har det hänt att bytarna – trollen som bytte ut barnen kallades så – inte lyckats trolla bort svansen helt och hållet innan människorna kommer tillbaks och då har barnets mamma och pappa såklart blivit väldigt förskräckta och börjat ana oråd. Av någon konstig anledning gillar människor inte att deras barn har vackra fina svansar och börjar skrika och bråka om dom har det. Att ha svans är ju det finaste som finns. Fråga en katt.

Men idag gör vi som sagt inte sådär längre. Nissarna och till och med tomten brukar hjälpa oss med sådant som måste ordnas på dagtid så därför behöver vi inga människobarn längre. Men eftersom trollbytingarna lever längre än vanliga människor så finns det ju en del av dom kvar fortfarande, såklart. hos människorna. Någons mormor, farmor, farfar eller morfar är dom ju dom flesta. Misstänker du att någon av dina är det så är det bara känna efter där bak på ryggen på dom. Finns det en lite svans kvar så vet du. Vi lyckas sällan få den att försvinna helt när vi trollar in den. Finns den där så är dom en gammal trollbyting. Men troll blir dom såklart aldrig igen. Dom kommer alltid att vara mer människa än troll eftersom dom varit hos människorna så länge. Men trolla kan dom. Fast dom flesta vet såklart inte om det. Men kanske lika bra det för då skulle dom väl ställa till med en massa saker där dom fick barn att flyga i luften och gjorde annat fuffens. Sånt där som människor inte kan och blir förvånade när dom ser.

Men vi troll är snälla. En del tror inte det men så är det. Vi äter inte barn och har aldrig gjort det. Sånt är bara ont förtal. Människor som byttes bort förr fick äta godis varje dag och behövde aldrig borsta tänderna. Hål och svarta tänder fick dom såklart efter ett tag men vi trollade bort alla hål så att tänderna blev fina och rena som förut igen. Hur mycket leksaker som helst fick dom också. Massor. Så dom gillade faktiskt att bo här i trollberget. Någon gång för länge sedan sägs det att det hände att det var ett barn som inte gillade att bo hos oss och grät och grät och grät och grät så att det nästan blev översvämning i trollberget men då bytte vi snabbt tillbaks så att allt blev bra igen. Dom flesta trivdes helt enkelt. Man får liksom busa mer här i vår värld.

Hur som helst vill jag, alla trollen och bergakungen bara önska dig ett riktigt gott nytt år. Jag hoppas du inte försöker knycka våra skatter i midsommar när dom ligger oskyddade. Lev väl du lilla människobarn i denna nya tid tills vi hörs igen.

Categories
Betraktelser & Berättelse Status från tomten

Statusrapport 24 från tomten, den sista.

tecknad-drake-bild-vektor_34-47388

Flyttad till https://www.tomtensdagbok.se

Hej tomten här,

Så var det julafton då. Det snöar för fullt här i tomteskogen. Stora, jätteflingor som sakta faller till marken. Det är vackert må ni tro. Det kommer att bli fint väder att fara omkring i med släden. Jag gillar när det snöar på julafton. I alla länder snöar det så klart inte. I Sahara till exempel där det är öken faller det inte många snöflingor idag men jag tror jag tar med mig lite snö ner dit och kastar ut från släden. Det är flera barn som önskar sig en flaska rent vatten där i julklapp. Sånt som är självklart för oss. Tänk på det idag. Men jag skall besöka alla världens barn. Dom som får äter sig mätta och dom som inte gör det. Dom som har tjugo kompisar och dom som har noll. Dom som är dumma och dom som är smarta. Dom som är vackra och dom som är fula. För mig är det ingen skillnad. Alla har fötts för att dom har något speciellt inom sig. Alla har det där speciella och meningen med livet är att hitta just det där man har fötts för att göra. Tills slut brukar alla hitta det. Somliga när dom är unga och andra när dom är gamla. Det viktiga är att inse att alla har den där stora saken inom sig. Jag blev ju tomte till exempel. Ett tag trodde jag att jag passade på skatteverket. Ingen är bättre än någon annan, alla lika vackra. Alla lika smarta. Ibland är det bara så att det vackra och det smarta inte finns längst upp på ytan utan man måste söka lite djupare för att hitta det. Som en diamant liksom. Ser ut som vilken sten som helst när man hittar den men slipar man den blir den den mest gnistrande vackrate stenen av alla. Så är det med alla människor och djur också. Vi bär alla på den där diamanten. Det gäller bara att hitta den.

Julbordsgästerna har droppat in sedan igår. Alla är här. Ja inte valarna såklart. Dom får inte plats i tomteån. Men vi har ordnat flera olika festbord nere i de djupa haven också. Krabbor, sjöstjärnor, hajar, delfiner och valar kan festa på det dom tycker om. Det kommer bli en hejdundrande bubblande fest där under haven också. Julmusten kommer att flöda och i vissa delar av haven kommer det nog at vara mer julmust än vatten. Invånarna i havens julklapparna brukar jag lämna till några valar som har varit med i många år. Massor med fina presenter blir det. En haj som vill ha en keps med “mammas pojke” broderat fram på den, en sjöstjärna som vill ha fingervantar, ett gäng räkor som vill ha instrument till sitt rockband, en val som vill ha en gungmatta, en mussla vill ha en visselpipa och massor av annat. Dom flesta har varit snälla och kommer så klart att få sina presenter.

Sen har vi fåglarna. Dom som härstammar från dinosaurierna. Kan man tänka sig. En liten fink som en gång kanske var en stor och rytande dinosaurie. Dom har önskat sig allt från raketmotorer till strumpor och nya kamouflagekläder. En och annan vill ha maskdetektorer och någon en radar. Men solrosfrön står också högt upp på listan.

Ormarna och ödlorna får såklart presenter. Många önskar sig radiostyra bilar. Tror dom tänker åka i dom själva. Men det är ett par boaormar som vill ha nallebjörnar som kan krama om också. Björnar, igelkottar och andra djur som sover nu på vintern får sina klappar senare under våren. Det är ingen att försöka väcka dom nu när dom sover som bäst.

Men även om dom flesta djur är här och deltar i vårt gemensamma julbord så har en del för långt att resa. Det gäller för lejon, tigrar och andra djur som bor långt bort från tomteskogen också. Alla har inte tid att komma till vårt gemensamma tomtebord här i tomteskogen varje år. Dom gör det bara ibland. I alla fall en gång i sitt liv. Men alla önskar dom sig julklappar Och jag besöker alla som inte kan komma idag såklart. Jag glömmer ingen.

Sen har vi människorna. Jag skall besöka alla barn och vuxna i hela världen idag. Dela ut presenter och hopp. Det finns barn i världen som inte vet att det är en magisk dag och natt idag. Jag kommer att besöka dom också. Tomten är för alla. Precis alla. Man kan vara svart, grön, gul, vit, röd, randig eller prickig. Jag älskar alla lika mycket. Till och med dom som säger att dom inte tror på mig kommer att få julklappar och kanske en kram av mig idag. Ibland önskar jag att jag kunde bota dig som ligger sjuk så här i juletid men inte ens tomten kan göra det. Men kanske kan jag göra så att du blir lite gladare i alla fall en stund fast du känner sjuk och eländig. Jag hoppas och vill det. Julklapparna är inte lika viktiga som julefriden. Att vi alla är vänner och tycker om varandra den här tiden. Julklapparna är bara ett sätt vi visar det på. Att säga något snällt till någon. Krama om någon. Bjuda någon på mat som inte har mat eller sällskap. Att göra snälla saker nu i julfridens tid. Är andra sätt att visa det på.

Det är skönt med julfriden. Här sitter vargen och pratar om vilket som är den bästa rocklåten med några snygga uppsnofsade får. Höken låter sig kittlas på magen av några talgoxar så att han baxnar av skratt. En tiger och en katt sitter på en tippbräda och möss kastar bollar på ett hål. Träffar dom så ramlar tigern eller katten ner i tomteån och blir blöta. Något dom verkligen inte gillar Men dom skrattar gott tillsammans med mössen som naturligtvis tycker det är muskul. Man önskar att det alltid kunde vara såhär. Att vi kunde vara vänner jämt. Fast egentligen är vi ju det såklart. Vänner. Naturen fungerar bara så att en del äter andra. Det är nästan bara människor som kan välja. Alla gör det dom måste för att överleva. Men vi finns alltid kvar ändå.

Jättarna äter oss nästan ur huset. Dom äter otroliga mängder tomtegröt. En skottkärra är som en sked för oss andra. Men tomtemor lagar den i en magiska kastrullen så det finns mycket. Imorgon skall dom ge sig iväg hem till jättarnas land igen. TrädEk, SnorHög, SvärdTorn, LiteHögre, SmällFetMenLång, GullHöga och LillePlutt. Dom trivs där uppe såklart. Det är deras riktiga hem. Dom är inte alls så arga längre nu när dom varit här så länge och fått så många vänner. Jag tror att dom helt enkelt var ledsna för att dom inte hade några vänner förut. Att alla var rädda för dom. Men nu är ingen här rädd för jättar länge för vi vet att dom innerst inne är snälla om än med ett hett temperament. Ja möjligen lite rädd för att dom skall trampa på en. Det gör ont må ni tro. Om man nu inte blir platt som en pannkaka och måste få oplattmedicin för att pluppa ut igen. Vi kommer hälsa på dom oftare från och med nu och dom kommer säkert att hälsa på här också då och då när suget efter tomtemors gröt blir för stort.

Trollen är hemma i berget fortfarande. Men när det blir mörkt så kommer dom också på julfesten. StenStenInte kommer att få en medalj av bergakungen för allt han har gjort. En medalj som är av äkta guld. Han kommer att bli stolt och glad det vet jag. Sen har jag en fin julklapp till honom också såklart. Precis det han önskat. En tomteluva i guldlamé som precis passar på hans trollkalufs.

Sen var det ju renarna. Alla fick ju magsjuka till slut igår. Ingen kunde springa, än mindre flyga. Ett tag visste vi inte vad vi skulle göra. Tomtemor hade råd såklart. Hon hade en gammal flygplansmotor från ett jetplan som hon kunde montera på rekordfart på släden. Eller två om det behövdes. Men vi kom fram till att det skulle väsnas alldeles för mycket. En viktig sak med tomtens besök är ju att dom sker tyst. Så vi sammankallade tomterådet och vi funderade på om örnarna eller andra fåglar inte skulle kunna dra tomtesläden men till slut var det en ekorre som kom på att vi skulle fråga drakarna. Dom är ju både starka och kan flyga tyst. Och vet ni vad. Dom sa ja. Så för en stund sedan landade Hagtorn och sju andra drakar här. Alla som bara sett drakar på avstånd blev rädda såklart när dom kom, men vi lugnade dom. Dom blev såklart snart imponeras av drakarnas vackra skimrande lysande färger. Alla sju drakarna har olika färger och trollen skulle omedelbart blivit förtjusta i Alvsvans som är skimrande guldfärgad och Glittertova som är helt glänsande glittrande silverfärgad. Kunde dom – och vågade – skulle dom nog gärna velat anställa dom båda som vakter i sin skattkammare. Men det vågar dom såklart inte fråga. Vi får se ikväll när vi återvänder efter julklappsutdelningen.

Släden är fastspänd i drakarna och det är dags för oss att ge oss iväg om vi skall hinna med alla. Tomtemor får en puss såklart innan jag åker. En lång och blöt. Hon är lite förtjust i den stilige riddaren Lancelot så hon har nästan inte tid att vinka av mig. Svansar runt honom och bjuder på godis hela tiden. Men nu står både han och alla riddarna kring runda bordet och vinkar så då har hon tid att vinka av mig, min älskade tokiga tomtemor. Nissarna också såklart, både lillnissar och stornisssar. Alla djuren står här också och vinkar nu när det snart är dags. Alla dom som gjort ett fantastiskt jobb för att vi skulle få en fin jul i år också. Titta där kommer ju nissarna med säcken. Vad bra, dags att åka. Kanske kan människorna också komma på vårt julbord nästa år. Kanske minns dom julfriden igen och att alla vi finns då nästa år. I år kommer du att få en alldeles speciell present av mig. En hemlig. Vi syns snart. Hoppla alla drakar – nu far vi! God jul på er allesammans.

Gamla statusrapporter finns här
http://www.eurosource.se/akhe/wordpress/?cat=17

Categories
Betraktelser & Berättelse Status från tomten

Statusrapport 23 från tomten

planeterna2006

Flyttad till https://www.tomtensdagbok.se

Hej tomten här,

Ja då är vi väl klara med allt. Vi har faktiskt hunnit med allt i år också trotts allt strul. Säcken står här fullproppad med julklappar till alla barn och till vuxna också för den delen. Fast barnen får fler av någon anledning. Kanske har dom varit snällare än dom vuxna ändå fast dom är så busiga för det mesta. Jag riktigt längtar till imorgon när jag får fara iväg ut i världen med renarna och dela ut alla klappar. Det är ändå det roligaste med att vara tomtefar även om jag har mycket annat kul att göra under året också. Jag busar lite ibland jag med må ni tro.

Idag så skall jag ta mig ett riktigt långt jättevarmt bad i badkaret med mycket skum och min fina gula badanka. Vi har känt varandra i många år nu min gula anka och jag. Hon landade här en jul för många år sedan när det var storm. Vindarna hade blåst henne hit ända från Afrika och hon tyckte det var förfärligt kallt här. Vi hittade henne fastfrusen i isen nere vid julskogsån och vi fick hugga loss henne en morgon efter en kall natt. Hon var illa däran. Efter några timmar inne i tomtestugan så piggnade hon till och då gonade hon ihop sig i mitt knä efter att ha fått lite varm och god tomtegröt och somnade så gott där. Sedan dess har vi alltid varit bästa kompisar. Jag vågade inte röra mig på hela den kvällen och somnade själv där i stolen. Det bästa hon vet är att bada såklart som ankor oftast gör. Badskum är en annan favorit, så när jag badar är hon såklart med. Vi brukar prata om allt möjligt där i badet. Mest om universum och rymden och sånt för den här ankan drömmer om att bli astronaut. Den hon skulle hon vilja mest av allt är att sätta sig i en raket och flyga ut i rymden och utforska alla planeter och stjärnor. Och vet ni vad. Och det här är hemligt då såklart. I år har jag och nissarna eller om sanningen skall fram så är det tomtemor mest, bygget en raket till vår vackra rymdintresserade anka. På nyårsafton skall hon få flyga ut i sin älskade rymd i den finaste raket som någon sin byggts av tomtar. Det är tomtemor som byggt den såklart. Med lite hjälp av nissarna. Det tekniska är hon bäst på. Men jag har varit med och planerat resan. Först blir det ett besök på månen. Mångubben bjuder henne på ost och en exklusiv visning av månens alla kratrar och den mörka baksidan. Sen skall hon få se Venus och Merkurius för att sedan ta en rundtur kring solen så hon får se alla dom häftiga eldsflammorna som detta brinnande inferno kastar ur sig. Raketkapseln är byggd så att den klarar den otroliga värme som finns här så det blir nog en snabb djupdykning ner i eldinfernot också. Häftigt och farligt sådär men perfekt för tuffa gula badankor. Därifrån får det bli ett skutt ut till jätteplaneten Jupiter och sen åka rutschkana på den andra jätten Saturnus ringar. Uranus, Neptunus och Pluto får det bli snabbvisiter vid för nu ökar raketen farten upp till superhyperduperfart. Vi tänkte nämligen att hon skulle få åka till den närmast solen också. Alltså den närmaste som inte är vår egen. Alfa Centauri. Här blir det ett litet party med några rymdvarelser som vi känner sedan förr innan det är dags för en förhoppningsvis nöjd gul anka att återvända till vår planet Tellus igen. Vi passar på att skicka över de senaste årens julklappar till både mångubben och de gamla rymdkompisarna med skeppet. Några mars snubbar skall väl också få några paket. Vi hoppas hon kommer att bli glad över sin julklapp. Men först bada som sagt. Vi skall ligga där i tills huden blir alldeles skrynklig. Då är vi så julrena som vi vill bli. Luktar gott och är redo för julfirandet. Renar är ju redan rena så dom behöver ju inte bada om ni förstår vad jag menar.

Annars är det mest det stora julbordet som vi skall förbereda i dag. Det är ju all mat som skall ställas fram och sen skall det finnas stolar och bord och andra sitt och liggplatser för alla. Vissa av skogens djur vill ju till exempel inte sitta på en stol utan föredrar kanske en träpinne medan andra föredrar ett hål i marken som man kan slinka upp ur ibland och sno åt sig lite mat. Alla är olika och det är det viktigaste av allt att alla får vara olika för tänk vilken tråkig värld vi skulle få om alla vara kopior av varandra. Ju mer olik desto bättre är mitt motto.

Men alla kommer i år. Det kommer vara troll såklart. Gråtomtar. Jättarna är med i år för första gången. Alverna, Vi har snickrat ihop ett runt bord för riddarna kring det runda bordet kommer att sitta. Dom kommer hit med både trollkarlen Merlin och Kung Arthur med drottning och alla från Avalon är med. Till och med damen i Sjön. Älvorna såklart. Älgarna, rävarna, kaninerna, hararna, lodjuren, skorpionerna, lejonen, Elefanterna, Zebrorna, Girafferna, spindlarna, vildhöstarna, tamhästarna, vildhästarna, korna, giftormarna, grisarna, ekorrarna, alla fåglarna, mössen, råttorna, spökena, ja precis alla utom människorna som glömt att den här världen finns. Till och med näcken med fiol och följe kommer. Vi har till och med skickat en inbjudan till drakarna. Vi hoppas verkligen att dom också kan vara med och fira i år. Om dom nu inte är på solsemester.

Som vanligt kommer alverna står för sång och dans. Vi brukar ha en långdans runt hela skogen där alla är med som älvorna också leder. Då får vi alla ett magiskt ljus av alvdrottningen så att det ser ut som en lysande sprakande orm tar sig fram där i skogen när vi dansar genom den och håller varandra i hand. Den här dansen sprider glädjen över att vi alla är vänner i skogens och jordens alla skrymslen. Den berättar om

“Freden” den som gör att vi kan leva tillsammans på den här blå planeten vi bor på.

“Tilliten” så att vi tror på varandra och kan lägga vårt hopp till att vi alla hjälper varandra.

“Kärleken” så att vi alltid älskar varandra som vänner och som kärestan. Viljan som ger oss kraft att förändra det som är dåligt så att det blir bra.

Och till slut “sårbarheten” som låter oss vara ledsna när vi är svaga och låter oss få vara just det och bli tröstade när vi behöver det av dom som är visa och starka.

Vi är alla ett av samma. Vi skall inte skada varandra. Leva livet så gott vi kan utan att förstöra för andra utan istället få andra att göra storverk precis som vi själva är ämnade att göra dessa storverk. Det är bara därför vi har blivit födda. För att göra våra storverk här på den här lilla blå planeten som färdas fram i hiskelig fart genom universum. Var och en av oss behövs här. Var och en av oss har satts här just för att vi är behövda och älskade. Vi lever och universum älskar livet och därför är vi de som alltid är älskade.

Förhoppningsvis kommer riddarna med Lancelot i spetsen visa lite Torne’-spel. Det brukar vara spännande. Mot kvällskröken spelar säkert näcken en av sina sorgliga sånger på fiolen. Då brukar jag och tomtemor sitta och titta ut på alla stjärnorna på himlen. Allt det där vackra som finns där uppe i oändligheten. Kanske följer vi med ankan på rymdturen. Men det är just då som smånissarna brukar bli ivriga. När näckens visor är som sorgligast. Det är då som det är dags för vår julklappsutdelning. Jag brukar låtsas som om jag glömmer bort den men till slut brukar någon lillnisse alltid försiktigt påminna mig och då delar jag snabbt ut julklapparna till alla som är där. Sen sätter jag mig i släden, kysser tomtemor mitt på munnen och sen flyger jag och renarna iväg med alla presenter till barn och vuxna över hela världen. Nu när det är kväll i tomteskogen vaknar människornas värld till en magisk julafton. Skogens alla djur och alla är kvar kan börja festa när julklapparna har blivit öppnade. Nu finns det mat åt alla. God mat och sen godis i massor. Undrar vilket godis kung Arthur gillar? Det är nu jag slår på min tidsförlängaren . Jag brukar vara tillbaks bara en timme efter att jag lyft med släden fast jag i själva verket varit borta jättelänge och runt över hela världen. Men tack vare tidsförlängaren så kan ju jag också få lite tomtegröt och julgodis.

Men allt det där är imorgon. Nu måste jag se till renarna igen. Dom har fortfarande ont i magen fast dom fick medicin igår och i natt har tre stycken kräkts och mått riktigt dåligt. Så kan vi ju liksom inte ha det. Dom måste ju träna flygande och på att göra snygga loopar och sånt så att vi kan göra en fin och snygg färd imorgon. Vi testade släden lite i förrgår och den fungerar perfekt. Trycker jag på stjärnknappen så sprutar det stjärnor där bak. Blir jättesnyggt när vi gör loopar. Finns i olika färger. Sen har jag ett reglage som jag kan använda för att byta färg på hela släden eller göra den helt genomskinlig. Ja och en massa andra tekniska spakar och apparater som tomtemor har satt in. Tror visst att det finns en katapultstol också men vet inte vilken knappa det är som utlöser den. Hoppas bara att renarna blir friska nu. Annars vet jag inte hur vi skall lösa alltihop. Hyra ett flygplan kanske. Men då blir vi nog sena med julklappsutdelningen. Inget är lika snabbt som renarna och det är ju tråkigt om en del får julklapparna till påsk. Ni får hjälpa till med att hålla tummarna helt enkelt så att dom är friska och krya imorgon alla renarna. Vi hörs imorgon vänner.

Idag får alla barn busa hur mycket dom vill. Ingen måste äta upp sin mat. Ingen måste gå och lägga sig i tid. Ingen behöver ha mössa och vantar på sig utan får bli hur förkylda och febriga som helst till imorgon. Fritt bus hela dan med andra ord. Alla julspioner, till och med blåkråkorna har tagit jullov nu.

-1.9 grader under snön (sorkarna har satt upp massor med ljusslingor under snön och det är så jättevacker där i deras gångar nu). -7.8 i luften (grådag iag. Himlen är gråvit mot trädens snötäckta grenar. Vackert må ni tro. ). God Jul!

Gamla statusrapporter finns här
http://www.eurosource.se/akhe/wordpress/?cat=17

Categories
Betraktelser & Berättelse Status från tomten

Statusrapport 22 från tomten

pulka

Flyttad till https://www.tomtensdagbok.se

Hej tomten här,

Sitter här och testar lite julmat. Jodå köttbullarna är fina. Jättegoda. Julskinkorna och prinskorven likaså. Julmusten hade fina bubblor i år. Extra fina skulle man nog till och med kunna säga. Smakar bra. Julosten. Mmmmmmmmmmm… Oj vad jag gillar julost. I år har dom grävt fram fina exemplar. Sen sillen. Jag är inte så förtjust i sill. Men man måste ju provsmaka och den smakar som annars om åren. Äckligt om du frågar mig, men somliga gillar den ju. Konstiga personer. Godiset smakar också gott. Men det brukar det ju alltid göra. Kan nog sätta godkänt på allt i år också så att sakerna kan skeppas ut till alla som vanligt. Och tomtegröten. Åhhhh så gott. Klart godkänd i år också. Men det var test såklart. En liten köttbulle, här en liten bit av något annat där. Nu blir det inget förrän på det stora julbordet på julafton när alla kommer. Alla kommer verkligen i år. Till och med riddarna kring det runda border och druiderna kommer. Det skall bli riktigt kul.

Sill förresten. Inte dom som simmar i havet. Nej dom simmar där och busar med valarna som vanligt. Nej jag tänker på sill som finns i burk. Det finns ju dom som tror det är samma sak. Alltså att man tar dom där fiskarna som busar med valarna i havet och lägger dom i en burk. Men nej så går det ju inte till. Vi samlar nämligen ihop alla disktrasor. När dom har använts ett tag så blir dom lite sladdriga sådär och innehåller en massa goda matrester från en månad i köket. Då när mamma eller pappa kastar den så hugger vi den och tar dom till sillfabriken. Vi har en speciellt tomtenisse grupp som samlar ihop dom under hela året. Sen färgar vi dom vita. Klipper dom i lagom stora remsor. Blandar med lite lök, ättika och lite andra soppor. Ingen märker någonsin någon skillnad. Alla säger “å vad sillen är god i år” igen. Och det är den ju såklart. Disktrasor blir väldigt goda inlagda i ättika. Men tala inte om för dom vuxna snälla. Det är bäst att dom tror det är sillar där i burkarna. Vi som vet – och dom riktiga sillarna – kan fnissa lite åt dom när dom sitter där och äter gamla disktrasor.

Vi tillverkar faktiskt rökt lax ungefär samma sätt men då är det ju skurtrasor och lite annat inblandat. Sen skall dom ju ligga i en skorsten någonstans så att dom får den där lite rödrosa färgen. Hittar du en skurtrasa i skorstenen så vet du att det är laxnissarna som är i farten. Men dom blir goda dom också. Lovar. Smakar delikat. I alla fall om man tror det är lax.

Vi är egentligen klara med allt nu och fabrikerna stänger igen en efter en. Tänk att vi hunnit ändå fast än det krånglat så mycket. En och annan magisk extratimme har vi ju stoppat in men inte så många. Det är egentligen bara dataspelsfabriken som går för fullt ännu. Det är så många som önskat dataspel i år. Dom sprutar ur sig dataspelslådor med det ena spelet efter det andra. Massor med roliga saker må ni tro. Nördnissarna har suttit och programmerat hela nätterna under sommaren. Alltså nördnissarna är lite speciella. Kryper omkring där bland datorer och sladdar och trycker på tangentborden hela dagarna och nätterna. Kan det vara kul det? Ibland måste vi släpa ut dom i skogen så att dom får höra på lite riktiga pip också. Från fåglar alltså. Inte bara från datorer. Det är då dom brukar ha fyrkantiga ögon. Ja det är säkert. Deras ögon är inte längre runda. Efter att ha titta på dataskärmarna för länge så har dom blivit helt fyrkantiga. Vi brukar tvinga dom att vara ute i skogen tills ögonen blir runda igen och dom börjar tycka det är skönt att vara där. Då kan dom få återvända igen till sina älskade datamaskiner och då rusar dom in minsann och sätter sig där och knappar och grejar igen. Jag förstår inte ett dugg vad dom gör men roliga spel verkar det komma ut ur andra änden liksom. Själva spelar dom ju aldrig spel bara tillverkar dom. Nördnissarna är inte lätta att förstår sig på.

Senare ikväll när solne gått ned har vi pulkatävlingen på storberget. Nissarna mot trollen. Det brukar vara en riktig fartfylld tävling. Den som vinner får sätta upp stjärnan i toppen av granen på julfesten. Det är en tävling bara för dom som vågar. Men det gör nästan alla. För fort går det. Det hela går till så att alla sätter sig på en varsin bakplåt där längst upp på skogens högsta berg sen far man utför mellan träden. Det är brant och det går alltså fort. Väldigt fort. Swisch säger det bara om man står och tittar och sen far ett troll eller en nisse förbi med en väldig fart. Eller en tomtemor för den delen. Hon är alltid med. Har vunnit några gånger den våghalsen. Själv vågar jag inte. Det går alldeles för fort för mig. Den som tar sig i mål först längst där nere har vunnit. Många kör rakt in i träden så att det tjongar. Men alla nissar har hjälm på sig såklart så dom gör sig inte illa. Trollen är så tjockskalliga att dom inte behöver vara oroliga för att skada sig. Hjälm behöver dom inte. Dom skakar bara lite på sig och åker vidare. Dom tycker det är kul att köra in i träden i full fart så ibland gör dom det faktiskt på flit. Troll är sådana. Tjockskalliga och underliga. Men ibland vinner trollen också. Det brukar faktiskt vara ungefär jämt med segrar mellan trollen och nissarna. Att sätta upp toppstjärnan är en stor ära det vet alla.

Turligt nog är toppstjärnan av silver annars skulle väl trollen ha tagit hem den till skattkammaren direkt. Nog för att dom gillar silver också men inte lika mycket. Så julstjärnan får vi ha i fred. Så det är väldigt allvarligt allt det här. Det tränas och testas i månader före där på storberget. Trollen kan ju bara testa på natten såklart. Testar dom på dan så blir dom ju till sten. Men egentligen är det rätt bra för då har nissarna berget för sig själv under dagarna. Man ser dom där så fort dom inte arbetar. Tomtemor är med då och då. I år säger hon att hon tänker vinna i år. Hon har fixat en superduper bakplåt som är trimmad på alla sätt som hon har kunnat komma på. Och nog ser den ut att gå fort. Hade det varit tillåtet så hade hon säkert monterat en stor brummande motor på den också. Turligt nog så är det inte det. I fjol gjorde hennes bakplåt ett sådant skutt att besättningen på ett flygplan var tvungen att rapportera att dom sett en tomte på en bakplåt flyga förbi. Men turligt nog var det ingen som trodde på dom. Jag hejar såklart på tomtemor jag. Jättarna hade velat vara med. Dom är på lite bättre humör nu. Men vi hittade inte så stora bakplåtar så att dom kunde få plats. Det får vi ordna till nästa år. Klart att jättarna skall få vara med. Nu fick dom bli domare i år i stället.

Nu skall jag prata lite med renarna. Se till att dom är redo för julafton. Några av dom sa att dom hade ont i magen igår och så kan vi ju inte ha det. Dom får äta lite droidsoppa så dom får ordning på det där. Tomtesläden är skinande blank och klar. Ni må tror att den är fin. Provsatt den igår och den är fin att sitta i, i år som vanligt. Vi är redo.

Pelle har vält granen hos Larssons. Kulorna rullade ut över hela vardagsrummet. Skärpning Pelle. Men katter vet väl inte så noga. En del av er har hittat julklappar. Nä nä inget skakande! Eller ännu värre inget tjuvkikande. Ni får allt hålla er några dagar till. Ät upp maten. Lägg er i tid. Ha mössa och vantar på. Det är nära nu.

-2.2 grader under snön (sorkarna har en egen pulkabacke i ett dike.). -6.9 i luften (det snöar lite fint och det är äkta julstämning nu). God jul.

Gamla statusrapporter finns här
http://www.eurosource.se/akhe/wordpress/?cat=17

Categories
Betraktelser & Berättelse Status från tomten

Statusrapport 21 från tomten

20081006_dhl (1)

Flyttad till https://www.tomtensdagbok.se

Hej tomten här,

Årets kortaste dag idag. Vintersolståndet. En av årets riktiga magiska nätter. I natt blir det alltså längre natt än det är någon annan del av året. Det är bra för då får vi sova ut riktigt länge eller hur? Men det är sant, jag har inte tid att sova så många timmar nu. Det är för mycket att göra. Får sova igen efter jul. Massor med saker kvar som måste ordnas. Renarna som skall dra släden måste kallas ner från fjällen så att dom kommer hit och kan kammas och ryktas och få mulen och hornen putsade. Borsta tänderna noga också måste dom. Det är dom rätt dåliga på resten av året. Luktar förskräckligt ur munnen. Dom måste ju vara riktigt fina till julafton. Glänsa om både horn och päls.

Det är faktiskt också från och med idag som dom kan flyga. Det kan dom sen ända fram till nyår. Därefter får dom ta sig fram som alla andra renar. Alltså på sina fyra ben. Det är ju inte bara flyga dom kan just den här tiden. Dom kan ju prata också. Ja det kan dom ju året om men större delen av året pratar dom ju renska. Nu pratar dom så att vilken nisse som helst förstår vad dom säger. Dom har humor renarna och det första dom brukar göra är att börja berätta roliga historier. Det gör dom ju resten av året också men då är det ju ingen som förstår vad dom berättar. Nu när alla förstår så brukar hela tomteskogen fyllas av skratt. Det är ju roligt och så men nu när vi har så mycket att göra har vi liksom inte tid att sitta och lyssna på renarnas roliga historier. Efter julklappsutdelningen finns det hur mycket tid som helst för det. Vi måste ju gör alla klart. Men jag måste säga det att har du chansen att träffa en av tomterenarna den här tiden på året så sätt dig en timme och lyssna på den. Jag lovar att du kommer ha ont i magen efteråt. För att du skrattar så mycket då såklart. Renarnas historier är dom bästa i världen. Sen beror det ju också till viss del på att dom har ett helt år på att samla ihop och tänka ut nya historier såklart. Men lyssna på dom om du får chansen.

Det kommer transporter med julklappar till tomtesäcken nu varje dag och det har det ju gjort en tid med ett uppehåll då medan jag var hos jättarna. Slädar, skottkärror, ensamma nissar och nissar i grupper. Alla fyllda med julklappar. Stora och små. Hårda och mjuka. Kluckande och pipande. Tutande och tysta. Ja faktiskt allt man kan tänka sig. Allt packas i säcken. Det är faktiskt lite festligt att titta på när det kommer en släde full med klappar och nissar som sedan snabbt springer mellan vagnen och säcken och lastar in paket efter paket i den. Men inte blir säcken större och ens tyngre för det. Nej då. Det är bara lasta på.

En gång var det en farbror i Texas i USA som önskade sig en långtradare i julklapp och det tyckte vi kan kunde få. Det var inga problem att få in den i säcken. Inga problem alls faktiskt. Bara att köra in den bland alla andra klappar. Men det är ju såklart en magisk säck. Annars skulle det naturligtvis inte gå. Vi använder oss av ett pulver som bara finns i en hemlig grotta i Kina. Dom kinesiska nissarna skickar oss en påse varje jul och sen stoppar vi in den påsen och tomtesäcken i tvättmaskinen och sen vips så är den helt magisk. Ibland så ny och magiskt kraftfull att den sväljer tvättmaskinen så vi får leta efter den i flera dagar där inne. Men oftast går det bra.

På julafton får man ju naturligtvis använda lite trollkrafter för att få alla klappar sorterade. Då måste det gå fort att hitta dom så jag säger bara namnet på den familj eller en person som skall ha klappar och då hoppar dom upp ur säcken av sig själv. Jag lovar att när långtradaren skulle levereras till den gamle mannen i Texas så fick både renarna och jag ducka. Kaboom sa det när den flög ur säcken och landade framför hans hus. Alla vaknade ju i hela kvarteret så jag fick vrida tomteluvan snabbt så att vi blev osynliga innan vi snabbt drog därifrån och folk började strömma ut från husen.

Nej nu måste vi köra igång och jobba. Vi hörs i morgon. Sköt om er allesammans och var snälla.

Nisse i Hultsfred. Du kan ju inte hänga strumpan idag. Du får vänta till dan före dopparedan. Flera rapporter om barn som äter dåligt igen. Kom igen nu kids. Det är snart julafton. Julklappar liksom. Julen rockar fett. Samma sak med er som inte vill sova. Gnäller och tjafsar. Men varje gång ni somnar så går ju tiden snabbt utav bara attan och då blir det ju också fortare julafton. Ni måste vara lite smarta för tusan busingar. Annars är det bara han den där pappan i Sollentuna som ännu inte greppat det där med städningen. Damsugare. Skurhink. Prova dom i tur och ordning på Lördag. Lovar det blir snyggt efteråt.

-2.6 grader under snön (ovanligt lugnt under snön. Sorkarna har något fuffens för sig.). -2.8 i luften (det snöar, riktig julstämning nu). Vi kommer att hinna. God Jul!

Gamla statusrapporter finns här
http://www.eurosource.se/akhe/wordpress/?cat=17

Categories
Betraktelser & Berättelse Status från tomten

Statusrapport 20 från tomten.

Motor-Ny-Motor-Renoverad-Motor-Begagnad-Motor-Utbytesmotor

Flyttad till https://www.tomtensdagbok.se

Hej tomten här,

I natt har vi haft rådslag med trollen. Det är alltid samma sak varje år. Vi behöver guld så att vi kan ordna ett riktigt trevligt julbord till alla på julafton och även om alla andra gärna skänker en guldklimp eller två så är det svårt att få trollen att bidra med det enda minsta lilla guldmynt. Så nu i natt har Bergakungen, hans närmaste troll och jag, suttit och förhandlat. Bergakungen har legat på golvet och gråtit och slagit händerna i det så fort han förstått att trollen minsann måste bidra med guld dom också. Då gråter han som ett riktigt litet barn, en bäbis och upprepar “Men vårt fina guld, vårt fina guld” om och om igen. Det är samma sak varje år. Han gråter och åbäkar sig och jag försöker få honom att frivilligt bidra med lite guld. Det är inte mycket guld vi ber om.

Trollen han har med sig är inte mycket bättre dom. Dom håller för öronen, vaggar fram och tillbaka och blundar mest hela tiden så fort frågan om att dom skall bli av med lite guld kommer upp. Troll älskar guld. Vill alltid ha mer guld. Större guldklimpar. Tyngre guldklimpar. Större högar med glänsande guld där i sin skattkammare. Och då skall ni veta att det finns mycket guld där, VÄLDIGT, VÄLDIGT mycket guld.

Som sagt det är samma sak varje år. Har hållit på såhär i trehundra år nu. Ja tänka sig att det är så länge sedan jag tog över efter min far. Gamle tomtefar. Hursomhelst vi behövde ju få av dom lite guld. Så vi hotade med att dom inte skulle få vara med på julbordet om dom inte bidrog. Det gör vi också varje år. Jodå, traditionsenligt, så nu låg nu alla trollen på golvet, hamrade händerna i det, grät och skrek “vi vill”, “vi vill”, “vi vill”. Varpå jag svarade “inte utan ett kilo guld”. Trollen på golvet började nu rulla runt också. Gråten tilltog. Alla snyftade “vårt fina guld”, “Så mycket guld.” Det blir översvämning där på golvet av alla trolltårar som rinner ur stackars trollögon. Men jag låter dom hållas Det är nämligen så att dom egentligen bara behöver bli av med en fjärdedel så mycket guld. Men det talar jag såklart inte om på en gång utan säger. “Men om ni uppförde er så kanske det skulle kunna räcka med ett halvt kilo” då gråter trollen lite mindre. Så jag fortsätter “men då kan ni ju inte ligga där på golvet och grina”. Då, vipps, har man trollen sittande i sina stolar igen. Inte helt glada såklart, men sittande och med lite hopp i ledsna trollögon. Bergakungen säger “Men ett halvt kilo guld är också väldigt mycket guld” och med ens så ligger dom där på golvet igen och gråter och hamrar händerna i golvet och gnyr “vårt fina guld, vårt fina guld”. Så då säger jag “men ett kilo är nog ändå det minsta vi måste ha. Men egentligen kanske behöver vi två kilo när jag tänker efter”. Trollen slutar att gråta i ren förskräckelse och sätter sig upp igen. Klarvakna nu.

“Hur mena du då tomtefar?, Två kilo vackert guld?” säger Bergakungen oroligt. “Två kilo är mycket fint guld det” och tårarna börjar åter att spruta på alla trollen, men som sitter i alla fall kvar tack och lov.

Det är då jag slår till. “Det kan räcka med ett fjärdedels kilo om ni slutar åbäka er men då måste ni bestämma er NU”. Och det går dom med på såklart. Varje år. Samma sak. Inte helt nöjda naturligtvis men en av dom springer ändå hem till trollberget och hämtar ett fjärdedels kilo guld. Det går snabbt och trollen börjar gråta och grimasera när jag får guldpåsen. Men dom lägger sig i alla fall inte på golvet och hamrar med händerna och bankar. Nu måste man kontrollera noga att det verkligen är ett kvarts kilo guld också. Det har hänt många gånger att det är mer kottar än guld, eller bara guldfärgad sten. I natt stämde det i alla fall. Trollen gick hem till sitt berg med svansen mellan benen efter att ha ätit en talrik gröt och jag kunde sova några timmar. Ack dessa troll. Ibland undrar man om det inte skulle vara lättare att leva utan dom men sen minns man ju allt roligt man haft med dom också såklart. Det är klart dom skall finnas kvar. Fast dom är vrånga, fula och guldgiriga. Man älskar dom liksom ändå.

Smånissarna börjar bli till sig nu må ni tror. Stornissarna också för den delen och tomtemor frågar hela tiden vad hon kommer att få i julklapp. En puss som vanligt säger jag då såklart. Och då blir tomtemor alltid glad och får den där speciella blicken och ger mig en puss på kinden. Tomtemor är snäll hon. Men oftast oljig och kletig eftersom hon alltid grejer med olika maskiner. Men hon är ändå tomtemor. Världens bästa på att laga maskiner, koka gröt och att pussa tomtefar. Det ni. Jag minns när vi träffades. Vi var smånissar båda två. Hon hade en sån vacker luva den julen och jag blev kär på en gång. Hennes långa hår hängde ner i två ljusa flätor och hela hennes ansikte strålade när hon fick en verktygslåda med en massa olika verktyg i julklapp. Verktygslådan följdes snart av en gammal motor. En riktigt gammal en. Precis den hon önskat sig och snart var hon mer svart av olja än vit och röd där hon låg på golvet och skruvade och fixade med motorn. Men gamle tomtefar och gamle tomtemor lät henne hållas. Till slut somnade hon där vid den gamla motorn. Med huvudet mot den som om den var en kudde och med en skiftnyckel i handen. Vem kunde glömma en sådan nisse. Jag blev störtförälskad helt enkelt. Ändå tog det lång tid innan jag vågade prata med henne. Men när jag gjorde det så sa hon att hon älskade mig också. Sen dess har vi hållit ihop. Nästan i trehundra år. Aldrig bråkat. Ja, smågnabbats lite men inte ofta. Vi försöker vara snälla mot varandra fast vi inte tycker lika alla gånger.

Men oj vad tiden går. Nu måste jag läsa önskelistor igen och sen börja slå in julklappar. Vi hörs imorgon.

Alla barn har faktiskt varit snälla. En och annan vuxen har nallat julgodis. Skärpning nu är det bara några dagar kvar. Ni får hålla er lite till.

-2.6 grader under snön (sorkarna van fotbollsmatchen över skalbaggarna.). -8.4 i luften (det snöar för fullt också. Trevligt när det är vanlig snö och inte skumtomtar.). Vi kommer att bli klar till jul.

Gamla statusrapporter finns här
http://www.eurosource.se/akhe/wordpress/?cat=17

Categories
Betraktelser & Berättelse Status från tomten

Statusrapport 19 från tomten.

paricutin_utbrott

Flyttad till https://www.tomtensdagbok.se

Hej tomten här,

Har träningsvärk i både armar, ben och rygg idag efter att ha skottat skumtomtar hela dan och större delen av kvällen igår. Dom är ju inte tunga skumtomtarna men dom var många å andra sidan. Men nu är nästan alla uppskottade och upplockade. Det ligger någon och dräller här och var men smånissar, stornissar, djuren och jag plockar i oss av dom som finns kvar och stoppar dom i munnen (mums), så jag är säker på att dom kommer att försvinna också. Ganska snabbt dessutom. Egentligen skall vi ju inte hålla på och äta godis under veckorna men nu var det ju en speciell situation. Vi kan ju inte bara låta dom ligga där till ingen nytta. Skumtomtar passar bäst i munnen på någon som tycker om just skumtomtar. Tugg, tugg, svälj, mmmmm liksom.

Det har inte varit några nya explosioner i alla fall. Det är himla bra tycker vi alla. Dom här sista veckorna för jul har verkligen varit krångliga och nu får det faktiskt vara nog med krångel.

Valarna levererade massor med räkor idag. Eller det alla tror är räkor. Nu skall ni få reda på en hemlighet igen. Det är ganska många år sedan som en grupp räkor rapporterade att dom ville prata med mig. Så fast än det var i smällkalla vintern så fick jag sätta på mig badbyxorna och dyka ner där bland isflaken med snorkel och cyklopöga och så naturligtvis med min fina gröna badring. Räkorna var ledsna för att dom fångades och sen blev uppätna. Blev ju liksom ingen jul med tid att äta julgröt för dom på det viset. Jag menar det är ju inget kul att bli uppäten heller liksom. Så dom hade kommit på en plan sa dom. Dom kunde nämligen tillverka en grej som såg ut som en räka. Grejen gjorde dom av sjötång som växte på ett djupt ställe ute i havet. Det fina var att den faktiskt smakade som en räka också. Så det året bestämde vi att räkorna fick tillverka sådan på försök till julen. Det räddade ju livet på dom dessutom. Och vet ni vad. Ingen märkte någon skillnad. Sen dess har dom fått börja tillverka lax och lutfisk också på samma sätt. Hittills har ingen märkt någon skillnad och jag tror ingen kommer att göra det heller. I alla fall om ingen skvallrar. Lova på heder och samvete att inte göra det. Lova! Men fnissa gärna lite åt vår lilla bluff nästa gång du ser en räka. Och varför inte smaka på den. Jag lovar dom, smakar precis som räkor. Fniss. Fniss.

Alla julljus har också fraktats hit idag. Dom snälla älgarna tog hand om dom transporterna också. Vi har röda och vita ljus i alla möjliga storlekar och former. Ljus tillverkar vi i två olika vulkaner som finns på två öar ute i Stilla Havet. En som det blir röda ljus i och en som det blir vita ljus i. Vi har ett gäng snabba ödlor på varje ö som stöper ljus för fulla muggar på båda ställena. Dom binder bara en veke på sin svans och sen springer dom ner till vulkanen och doppar den (veken alltså – inte svansen) några gånger i det varma flytande brinnande som finns längst ner i vulkanen och vips så har man ett ljus. När det är klart så springer dom upp med det och lägger det i lådor. Men det är ett hårt, varmt och farligt arbete. Det är väldigt, VÄLDIGT, varmt där i vulkanerna. Därför ser vi till att ödlorna har mycket god läsk som dom kan dricka så mycket dom vill av. Dom är speciellt förtjust i sockerdricka dom rackarna. Så det fraktar vi dit stora tankbåtar. Sen finns ju också risken att vulkanerna vaknar på riktigt. Just nu sover dom ju bara lite oroligt sådär. Snarkar och bubblar. Vaknar dom så gäller det att snabbt ta sig därifrån. För då börjar dom spruta eld och kasta ut det där flytande, lava tror jag det heter, överallt. Hett. Bränns. Inget man vill få på sig. Men ödlorna kan simma och både delfiner och valar har lovat att hjälpa dom om vulkanerna skulle börja morra eller bli aktiva som man säger. Då får dom komma hit till tomteskogen, äta gröt, dricka sockerdricka och vila upp sig. Ja det gör dom nog förresten nu när dom ändå är klara. Dom vill väl vara med på det stora julbordet hoppas jag.

Annars rullar allt på som det skall. Alla verkar hålla julefriden utom en del människor som har glömt bort det magiska. Alla som kan trolla har också börjat plocka fram sina mest magiska trollformler och tester dom lite nu inför årets näst magiska dag och natt. Midsommar är nämligen mer magisk. Då använder vi oss av ännu kraftigare magi. Men julen ligger inte långt efter. Dan före julafton samlas vi allihop och sen trollar vi fram den magiska julen. Ja, sen är et ju dags för mig att hoppa på släden ganska snart efter det och börja dela ut julklappar till barn och vuxna runt om i världen. Ni må tro att renarna är tills sig nu. Det är ju liksom enda gången som dom kan flyga också. Nu skuttar dom mest omkring här på marken och äter hö. Hö gillar dom nämligen bäst av allt. Vi får höras imorgon igen.

Inga rapporter har kommit in om olydiga barn eller föräldrar. Jo det var visst en pappa Sven i Ljusdal som… nä förresten det var nog ingen fara.

-2.2 grader under snön (sorkarna spelar fortfarande fotboll). -5.1 i luften (nu blir det julkallt). God Jul!.

Gamla statusrapporter finns här
http://www.eurosource.se/akhe/wordpress/?cat=17

Categories
Betraktelser & Berättelse Status från tomten

Statusrapport 18 från tomten

skumtomtefudge

Flyttad till https://www.tomtensdagbok.se

Hej tomten här,

Vi har haft en explosion här i natt i den fabrik som tillverkar skumtomtar. En riktig smäll blev det när själva tomteavbildaren – ja alltså den maskin som gör en liten kopia av mig i godisskum – blev för varm, efter att ha jobbat extra hårt nu inför julen. Det ena ledde till det andra och kabooooom så exploderade den och hela fabriken flög i luften med en hiskelig smäll. Alla nissar som jobbade där flög i luften med den. Flera stycken flög högt upp ovanför molnen. Så hiskelig var smällen. Men nissarna gjorde inte illa sig och till slut ramlade dom ju ner igen som allt gör som man kastar upp i luften. Gäller nissar också. Dom kan inte flyga så värst bra. Inte heller med själva nerramlandet var någon fara eftersom det är så mycket snö så att dom kunde landa mjukt i den. Utom dom som hamnade i skorstenar, träd och tak såklart. Blev en del blåmärken där. Tro dom egentligen tyckte alltihop var ganska spännande faktiskt.

Värre är det med alla skumtomtar. Sen explosionen har det regnat skumtomtar över hela tomteskogen. Tänk dig ett riktigt snöoväder men där det istället för snöflingor regnar ner massor av skumtomtar. Miljoner av dom. Man måste ploga bort dom från vägarna. Alla tak är fulla med dom. Träden lika så. Det som är bra är att man bara behöver gapa så får man en skumtomte i munnen rätt vad det är. Men man tröttnar ju efter att ha ätit några hundra. Blir liksom illamående och får ont i magen.

Istället för snöhögar å har vi nu alltså istället fått skumtomtehögar som smånissarna har börjat bygga grottor i. Men det är ju meningen att skumtomtarna skall skeppas ut till alla barn och vuxna som älskar att smaska på skumtomtar i jul. Inte ligga här och skräpa. Så nu har alla samlats för att samla ihop dom. Det är talgoxar, hackspettar, blåkråkor, möss, sorkar, älgar, vargar nissar, kaniner, uttrar, harar, jättar och ett lejon på besök. Ja, i stort sett alla djur som är vakna. Björnar och igelkottar sover ju hela vintern för att kunna smita undan allt julstök. Slöisar. Dom är inte alls förtjusta i det. Så dom är väl i princip dom enda som slipper. Trollen också såklart. Vi kan ju inte ha dom drällande ute på dagtid så att dom blir till sten. Jättarna har varit till stor hjälp. Med sina stora händer kan dom fösa ihop en hel hög med skumtomtar. Problemet är att ibland följer det med en cykel eller bil utan att jättarna märker det. Men det är en stor hjälp för oss eftersom de skulle tagit flera timmar för oss andra. Men det verkar som om vi skall kunna samla ihop alla dom exploderande skumtomtarna i alla fall. I alla fall dom flesta. Åtminstone dom som inte blivit uppätna. Får du lite brända, eller lite barr eller grus i påsen, eller en cykel i påsen, när du öppnar skumtomtepåsen i år så vet du varför. Det är bara från explosionen och ett tomteskogsbarr eller tomteskogsgruskorn ger mycket tur så var inte ledsen om du råkar hittar ett i din påse. Önska något och ät upp det istället så slår nog din önska in skall du se.

I dag inleds julfriden. Julfriden har varit lag ända sedan urminnes tider. Den innebär att inga djur får äta eller skada ett annat djur. Julfriden sträcker sig från idag och fram till nyår. Från och med nu äter alla bara min och tomtemors julgröt. Lejon och lam, rävar och harar, vargar och älgar kan nu gå sida vid sida med varandra utan att vara rädda. Det är bara en del människor som inte fattat att julfrid gäller nu. Dom verkar ha glömt vad det är. Snälla tala om det för dom. Det här är viktigt. Bryter man mot den så blir man förvisad från julen för evigt. Man får aldrig mer några julklappar och får inte vara med på vårt stora årliga julbord. En gång för länge sedan var det ett lejon som tog en Gnu några dagar för julafton. Han gillade inte tomtegröt den token och var så hungrig. Därmed bröt han julfriden och fick gå ensam i många jular efter det utan julklappar och vänner. Efter några år insåg vi att han lärt sig sin läxa av händelsen och alla djuren och vi tomtar bestämde att han hade fått sitt straff. Han blev sedan den bäste förespråkaren för julfriden och är runt och pratar om den med alla under året. Gillar gröt igen också. Man måste lära sig att förlåta om man själv inte skall bli lika dålig som den man borde ha sagt förlåt till.

Det finns många djur och människor som är ensamma under julen. Som inte har någon familj att fira julen med. Naturligtvis får dom också julklappar av mig. Tomten ser alla (eller hur Anna i Östersund som låtsades somna igår och låg och läste serietidning med en ficklampa under täcket när mamma gått ut och trodde hon sov. Jag såg dig!). Egentligen borde ingen behöva vara ensam under julen. Att äta tillsammans och att skratta tillsammans är det viktigaste som finns. Jag skulle vilja att du under julen ställer dig i ett fönster när det blir mörkt. Tittar ut på stjärnorna och tänker en stund på alla dom som inte har andra omkring dig som du har. Om du är en av dom ensamma kan du göra på samma sätt. Ta emot alla dom tankar som kommer från andra och som tänker på dig. Men framförallt tänk på julfriden. Inte en fluga, inte en spindel skall dö under den här tiden. Alla har rätt att leva och känna tryggheten i den förvissningen nu. Djur äter varandra. Så fungerar naturen. Det är helt naturligt att det är så.Men under julefriden så dödar ingen av oss varandra. Sån är jullagen.

Nä nu måste jag hjälpa till att skotta skumtomtar i påsar och lådor och säckar om vi skall lyckas få någon ordning på det här. När det är klart så skall jag sätta mig och läsa dom sista önskelistorna som kommer in. Har du inte skickat din önskelista så är det verkligen dags nu om vi skall hinna med att läsa den. Vi får höras imorgon. God Jul!

Mamma Karin gjorde en hel bytta köttbullar i går som pappa Åke nallade ur. Noterad! Du måste försöka hålla dig Åke fast dom är så goda annars kanske du inte får någon julwhisky. Niklas har varit väldigt duktig och hjälpt mamma i år. Blir extra julklappar där. Jonas pluggar så han behöver inte greja så mycket till jul. Det räcker så bra med pluggandet. Bra jobbat. Renate har hittat sin pappas kakburkar och knycker några då och då när pappa inte ser. Men nu börjar det ju synas eller hur Renate. Antecknad! Siv måste sköta sig. Thomas, tänk på städningen. Du fuskade visst sist rapporterades det!

-2.1 grader under snön (en snigel vaknade till liv där under och vinglar omkring lite sömndrucket). -3.8 i luften (det snöar fortfarande skumtomtar). Vi skall nog hinna med julen tror jag.

Gamla statusrapporter finns här
http://www.eurosource.se/akhe/wordpress/?cat=17

Categories
Betraktelser & Berättelse Status från tomten

Statusrapport 17 från tomten

250px-Hazelnuts

Flyttad till https://www.tomtensdagbok.se

Hej tomten här,

Ni må tror att det är full fart här nu. Precis en vecka till julafton idag. Sju dagar kvar. Hjälp. Vi har massor att göra fortfarande. Nötter till julgröten till exempel. Vi har inte fått några leveranser ännu. Turligt nog så är dom ganska lätta att tillverka. Jag skall berätta för er hur det gå till men lova att inte berätta det för någon annan för då kanske dom inte vill äta dom längre. Jo, vi har ju massor av rådjur här i skogarna. Om vi matar dom med god mat så kommer det ut små runda bruna saker där bak efter någon dag. Ja, ni förstår säkert. Så vi matar dom med massor av goda pepparkakor och annat gott och så får dom ha en liten påse där bak vid stjärten som dom små runda sakerna får ramla ned i. Äter dom mycket så blir påsarna snabbt fulla. Dom fulla påsarna stoppar rådjuren sedan in i en genial maskin som tomtemor byggt. Maskinen pressar dom först i en liten press så att de ser ut som nötter och sen grillas dom i en liten ugn och kryddas med nötkrydda. Går inte att skilja från en riktig nött. Smart va? Smakar dessutom lika gott har jag hört sägas även om jag själv aldrig skulle prova. Det är såklart bara julnötter som vi tillverkar på det sättet. Andra nötter brukar hararna hjälpa till med.

Nä nu skojar jag med dig. Det är klart vi inte tillverkar nötter på det viset. Vore ju äckligt ju! Nä, Nötter växer i en nötodling i havet utanför Sydafrika. Nästan alla nötter växer där. Dom växer djupt nere i vattnet och när dom är mogna så brukar dom flytta upp till ytan med ett litet plupp. Då gäller det att fånga dom innan nötskatorna ser dom. Fångar man dom inte så ligger dom snart i nötskatans mage och för att få ut dom ur den så måste man skaka nötskatorna så hårt. Men vi har en hel arme av flygfiskar som patrullerar området och så fort en nöt ploppar upp till ytan så tar flygfisken hand om den och lägger den i en nötskatssäker låda. När lådorna är fulla tar delfinerna hand om dom. Måste ringa flygfiskarna och delfinerna och höra hur det går så att vi har alla nötter vi behöver till julgröten.

Pratade med valarna igår och tackade dom på riktigt för hjälpen med skatten åt trollen. Bjöd in dom till julbordet men dom tackade nej som vanligt. Tyckte att det skulle vara lite otympligt att ligga här uppe på land och äta gröt, stora som hus som dom är. Dom vill hellre sväva omkring i haven som fria lyckliga nästan tyngdlösa varelser. Jag lovade att vi skulle leverera julgröt till dom och sen fick vi väl hålla kontakt med varandra. Det är något speciellt med valarna. Dom är dom snällaste varelser som finns. Vill ingen något ont fast dom är dom största levande varelser som finns på jorden. Ändå är det en del människor som jagar och dödar dom. Jag kan lova att dom som jagar valar får verkligen inga julklappar av tomten, var så säker.

Valarna hjälper till med en massa annat också. Mest transporter, till exempel alla frukttransporter. Det är massor med ananas, apelsiner, bananer, päron och allt möjligt annat som skall fraktas runt till olika ställen i världen. Valarna transporterar allt det här. Dom kan bära stora vattentäta lådor på sina ryggar och sen simmar dom snabbt i haven och lastar av dom i det land dit dom skall. Vi vill ju ha massor av god frukt till jul eller hur. Lika mycket som godis, minst. Att den finns där i tid får man tacka dom snälla valarna för. Utom grönkål såklart. Det är det en snäll farbror som bor på ett tak i Stockholm som odlar den.

Igår kom jättarna hit tillsammans med resten av alla ekorrarna. Det blev ett väldigt tjattrande när alla skulle berätta om resan. Annars var det det molokna jättar må ni tro. Jag tror dom skämdes lite faktiskt. Dom fick lite pepparkakor och saft och ett stort fat gröt och sen blev dom på lite bättre humör. Inte så att dom skrattade. Det skulle jag inte förvänta mig att se en jätte göra men deras mungipor pekade i alla fall inte neråt längre. Dom lovade på heder och samvete att dom skulle hjälpa till. Jag lovade dom i min tur att dom skulle få återvända upp till sitt eget rike efter julen.

Det börjar bli dags att slå in alla julklappar. Tyvärr vet jag att det fattas julpapper. Vitt finns det hur mycket som helst men det målade fina och det med mönster finns det inte så mycket av ännu. Småfåglarna som jobbar med det här målar julpapper dygnet runt just nu. Dom har till och med tagit hjälp av mössen men dom får bara måla dom enklaste till exempel dom blå pappren eller dom guldfärgade eller andra enfärgade papper. Småfåglarna är mer avancerade och kan rita både tomtar och vackra mönster i en rasande fart. Men det är ju massor av julpapper som skall tillverkas så det behövs väldigt många fåglar som hjälper till. En massa fåglar innebär ett öronbedövande tjattrande och kvittrande sen äter dom frön i massor mellan penseldragen också. Säckvis eller snarare lastbilsvis. Några nissar jobbar hela dagarna med att leverera fågelfrön till julpappersmålarfåglarna. Några skottkärror ost också såklart till mössen. Själv brukar jag stoppa ost i öronen när jag hälsar på. Då hör man inte så jättemycket av det öronbedövande kvittrande. Får du dina julklappar inslagna i vitt julklappspapper i år så vet du att det var för att småfåglarna och mössen inte han med riktigt. Men jag kan lova att dom jobbar hårt för att du skall få riktigt fina julklappspapper i år också. Själv tycker jag dom är finast dom som har mig med. Tomtepapper. Eller hur? Visst blir jag bra och lik mig?

Näpp nu gäller det att kolla upp glassfabriken. Jag skall ta släden och åka dit nu på en gång tror jag. Man brukar faktiskt kunna provsmaka lite glass. Jordgubbsglass är min favorit. Vi får höras imorgon. Tomtemor och nissarna hälsar.

Olga i Moskva. Såg nog hur du stoppade den sista spagettin i fickan. Antecknad. Kurt i Eskilstuna. Oj vad duktig du varit på att hjälpa Mamma. Lisa på Grönland. Fisk är visst gott. Alla andra som varit duktiga sedan igår. Bravo. Extra julklappar kan ni räkna med. Alla ni som inte varit sådär jätteduktiga. Skärpning. Annars låter jag en av mina spionhackspettar hacka er i rumpan.

-1.8 grader under snön (sorkarna har fixat en fotbollsplan under snön.). -2.8 i luften (det snöar lite fint och det är riktig julstämning nu). Vi kanske kommer hinna få allt klart till julen ändå.

Gamla statusar hittar ni här http://www.eurosource.se/akhe/wordpress/?cat=17