Irene Nemirovsky, Storm över Frankrike. I den här boken händer egentligen ingenting men den beskriver perfekt interaktionen mellan ockupanterna och de ockuperade under andra värdskriget. Även dom flesta av förtryckarna är bara vanliga människor. Irene skrev den här under kriget. Hon Jude såg det på ett annat sätt antar jag även om hennes Judebakgrund inte framgår av den här boken. Irene deporterades innan krigsslutet och återsågs aldrig igen.
Jag är utan Internet för tillfället. Bara på kvällarna men ändå. Ovanlig situation för en uppkopplad människa som mig. Nu har det iof visat sig vara rätt skönt. Vad skall man göra alltså?
I mitt fall blir det att promenera. Bönan här ute är väldigt fint och nu speciellt på sensommaren är det ett underbart ställe att promenera på. Spela gitarr kan man nu göra en hel del. Någon timme går det alltid när man sitter med med den akustiska. Sen kan man läsa. Det fungerar alltid. Ikvll blir det konsert i Bolongeskogen med Gävleborgs symfonikerna. Skall bli skoj.
Annars blir det mycket musik i höst. Körsång på Onsdag. Körsång på Torsdag. Träning med vårt nya band (låter onekligen lite pretantiöst) på Tisdagar. Full fart alltså i musikaliskt avseende.
Mot Uppsala. Sonen skall lämnas av där. Nycklar hämtas. Mat inhandlas. Saker bäras upp. Bredband installeras. Sen mot Gävle och Björke för samma visa i min lägenhet. Åtta ljuvliga veckor har gått till ända. Lite sorgligt. Hundveckor framför en nu fram till höstlovet. Men det skall nog gå. Trivdes oroväckande bra förra terminen.
En konsert med symfoniorkestern är inbokad under veckan. Och en orgelkonsert som tyvärr krockar med skolans insparksmiddag så vi får se vad det blir. Har varit helt OK i Los i sommar. Beror antagligen på att staden också funnits där. Sen att ha kunnat leva utan den oror som normalt följt med sommaren och brist på jobb tidigare har naturligtvis varit skönt. Pengar har varit säkrade på kontot som på något magiskt vis fullts på utan egentlig motprestation.
Sen har vi byggt istället för att rivit i år. När vi flyttade hit fick jag använda rötangripet virke och den sista skvätten vitfärg för att få boendet i ordning nu har vi kunnat handla det vi velat ha och dessutom haft tid att genomföra en hel del grejer. Känns mycket mycket bra.
Mot Uppsala!
Så på Måndag börjar skolan igen. Åtta veckors ledighet har nått vägs slut. Tror faktiskt det känns bra. Riktigt bra.
Jag har aldrig varit ledig såhär länge sedan nian. Har haft semester under den tiden ett år på CC-Systems men då fanns sidoprojekt i det egna företaget som tog upp en stor del av semestern. Precis som alla andra ledigheter. Varför har det varit annorlunda denna gång då?
Jag vet inte helt enkelt. Första tvÃ¥ veckorna kodade jag som en idiot. Föll tillbaks till dom normala 16h per dygn 7/30/365. Ville utnyttja tiden maximalt. Sen har jag bara tagit det lugnt. Javisst “jobbat” med bro, snickrat pÃ¥ annat, farit ut och fikat. Men inget jobb. Inga mÃ¥sten. Det har helt enkelt varit bara skönt att slappna av. Konstigt nog har lönen ocksÃ¥ kommit punktligt utan problem. Vilken otrolig lyx. Tror till och med det kommer en den 25’e den här mÃ¥naden. Bara sÃ¥där liksom.
Jag behöver inget extra för att uppskatta livet. Fågelsång, molnen på himlen, havets vågor som når land räcker så långt. I år har det varit mycket av den varan. Finns ingenting att klaga på. Nu är en fin tid och jag är tacksam för att få uppleva den.