Blir lite vilse efter lunchen varje dag numera. Äter gör jag såklart. Allt är som vanligt där. Men sen efteråt. Ställer in disken i diskmaskinen och… ja sen då… Allt är liksom klart. Jag brukar ha en hedersstund med en halvtimmes handdiskande just där i den stunden. Tid för tanke och reflektion. Framfödande av bloggmat.
Men nu alltså, med diskmaskin, är det där avskaffat.
Nåja man får väl anpassa sig. Försöka. Gamla hundar och allt det där…
Jordbävning i Venezuela. 7.2 på Richterskalan. Men det är bara den första. Den andra ger 7.5. Låter inte så mycket men det är nästan två gånger kraftigare räknat i energi. Måste vara fruktansvärt. Den 15 september 2014 hade vi ett skalv på 4.1 (4.8 sas det då) här i närheten och det small tills om rackarns. Rutorna skakade och jag trodde ett tag att pannan hade flugit i luften. Nu befarar man tusentals döda. Ofattbara siffror.
Två ordinarie arbetsdagar kvar till semester. Det är tight och som det ser ut just nu så får jag ta till lite tilläggstid nästa vecka. Men hoppet är det sista som överger en. Jobbar på.
K går på semester idag och flinade hela vägen till jobbet här på morgonen. Hon arbetar ju på riktigt och låtsasjobbar ju inte bara som jag gör. En konklusion där borde bli att hennes semester är på riktigt och att min semester är på låtsas. Känns verklig ändå tänker jag (och kanske ful-lurar mig själv) och semestrar vidare. Ja, i alla fall efter att semestern inletts.
Men nu måste jag försöka få något gjort idag också. Har jag berättat att jag älskar det jag gör. Japp, ÄLSKAR! Sådana insikter gör människan glad och att/om världen runt omkring ser en som The Fool On The Hill så rör det mig inte ens lite i ryggen. Har för övrigt aldrig gjort det om nu någon skulle undra över den saken.