Categories
Betraktelser & Berättelse

Att spara

person putting coin in a piggy bank
Photo by maitree rimthong on Pexels.com

Det fanns en tid när jag satt i en två ggr två meters skrubb under vintrarna. När kontorslokalerna var helt kallställda för att spara pengar. På våren och hösten skedde den stora flytten. Men såklart, det är massor man inte kan göra i en skrubb på två ggr två meter som man kan göra i större lokaler. Programmerandet var inte ett problem. Då behöver man bara en stol och en dator. Men elektroniken fick (i princip) ligga på vänt där under vintern, vilket såklart inte håller i längden.

Det var under sådana här dagar. När värmen utifrån letar sig in genom stora kontorsfönster och värmer upp lokalerna som längtan ut från skrubben blev för stor. Och efter en titt på SMHI’s långtidsprognos och efterföljande konsekvensanalys (nåja) så blev det ofta utflytt ut till större rymder med stor glädje och nytändning i kroppen..

Samma kväll satt man där och frös. För att inte tala om någon vecka senare när kylan kom på återtåg. Då satt man där och huttrade. Men ändå var det samma visa varje år. Flytten ut kom alltid för tidigt. Man lärde sig aldrig.

Tron med den där kallställningen av halva huset fungerade aldrig riktigt. Man tänker att man borde spara halva värmekostnaden men så blev det aldrig. Som mest kanske man hämtade hem en fjärdedel. Mest troligen för att det mesta av värmen från nedre delen stiger uppåt och bidrar till att också värma lägenheten. Värmer man inte här nere så får man inte det bidraget och dessutom kalla golv så att man har en tendens att vrida upp temperaturen ännu mer däruppe.

Så numera sitter jag här ute i de gamla skolsalarna året runt. Det är inte optimalt. Men totalkostnaden är ändå inte mer än för en lägenhet i vilken lite större stad som helst. Och då har vi ändå femhundra kvadrat att rör oss på. Normalt skulle ju dessutom firman ta sin del av den där kostnaden och då vore allt frid och fröjd också på den punkten. Men just nu med de (synnerligen) begränsade intäkter den har så går inte det.

Men idag ligger obruten dag framför mig. Förhoppningsvis skall det bli saker gjorda. En värkande prostata, tandvärk och upp och pissa varje timme under natten skall inte få hindra mig. Lite plågor får man stå ut med. Är det inte frysande så är det alltid något annat. Man tar det med ett leende.

Lämna en kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.