Kan inte säga att jag inte gillar det. Snön. En och en halv decimeter igen. Det tar en stund att skotta. Men jag har ett sinne som tillåter mig att njuta av den där timmen det tar att skotta upp och fram. Jag ägnar väldigt lite tid åt att hata totalt sett, även på vintern, alltså för att vara en sann vinterhatare.
I Los finns det annars tillräckligt med hatare. Det hatas politiker. Det hatas beslutsfattare i andra sammanhang. Det hatas varandra. Det hatas något oerhört. Hatas det inte så smutskastas det och pratas illa om andra. Alltså nästan precis som på Twitter, Facebook eller andra social forum. Tack och lov finns det andra människor i byn också. Vettigt folk. Tillräckligt många för att man skall kunna bo här. Twitter, Facebook etc där är det svårare att hitta de vettiga.
Jag är alltså mer för att vara emot åsikter. Kan till och med hata en del riktigt korkade åsikter. Men aldrig människan bakom. Undantaget är dom som gör andra illa med sitt illasinnade sätt, som vill det, som gör det med vilje. Ja, jag tillåter mig att hata dom. Lite. Fast mest tycker jag synd om dom. De är ju bara idioter. Hur kan en idiot veta att hen är en.
Men nu skall jag insupa en mugg kaffe. Antagligen blir det en kaka till också. En bonnkaka. Gott serrö. Den tredje burken… Sånt man inte vill kommer ut. Som man bör skämmas över. Men skit samma. Jag har slutat skämmas för länge sedan. Det bästa med att bli gammal och ocool.
Men ett nytt år snart alltså. Som jag skrivit här betyder 2021 mycket här i huset. Man hoppas att allt det man hoppas på infrias såklart. Det är bara normalt liv som eftersträvas. En och annan i buskarna sitter såklart och hoppas på att det inte är så. Man har inte bara vänner. Men jag sänder kärlek tillbaks. Sånt får de hatande att skrumpna ihop. Jämvikt vet ni.
Så nu med fågelmat fylld, Hulk fylld, skottat, så kan man väl få ta det lugnt. Trotts att man somnade i grön IKEA-soffa i morse…