Varje gång man får en ren kompilering så infinner sig en lyckokänsla. Man har ju gjort det där så många gånger nu och det är verkligen inget märkvärdigt. Ja och inget fungerar ju ens just nu i den kod jag låtsasjobbar med, lyckokänslan finns där ändå.
Men man får picka i sig alla små korn av lycka man kan hitta såklart.